Citat:
Ursprungligen postat av
Bokki89
Igår kväll rök Elisabeth Svantesson (M) och Mehrnoosh Dadgostar (V) ihop ordentligt i SVT Aktuellt och det som egentligen skulle vara en debatt om svensk ekonomi spårade ur totalt när programledaren tog upp V-ledamöternas stödbrev till palestinska fångar.
Svantesson sparade inte på krutet och spydde galla över Dadgostar och hon sa bland annat att hon var ”mållös” och att det var ”under all kritik” och ”helt absurt” att Vänsterpartiet gjorde det till en liten fråga.
Dadgostar försökte ducka och hänvisade till att breven dragits tillbaka och att ledamöterna bett om ursäkt.
Visst, Vänsterpartiet klantade sig och breven var extremt klumpigt formuleradebmen är det bara jag som tycker att Svantessons totala moraliska panik är helt oproportionerlig?
Medan svenska politiker kastar paj i tv-studion över ett papper som dragits tillbaka och så fortsätter sioniststatens illegala ockupation, bosättarvåldet och bombningarna av civila varje dag. Internationella domstolen i Haag (ICJ) har slagit fast att ockupationen bryter mot folkrätten men från Tidöpartierna är det helt tyst.
Tusentals palestinier inklusive barn sitter i så kallat administrativt förvar fängslade utan rättegång eller anklagelser vilket var grunden till att ett engagemang ens startade.
Det känns som att högern medvetet förstorar upp detta till en gigantisk statsmannakris för att plocka enkla inrikespolitiska poänger samtidigt som man helt slipper ta ställning till de faktiska krigsbrott som pågår på marken.
För diskussion:
- Har Svantesson en poäng eller använder regeringen detta som en ren avledningsmanöver för att slippa kritisera sioniststaten?
- Hur kan ett felaktigt stödbrev från två riksdagsledamöter väcka mer upprördhet hos den svenska regeringen än grova brott mot folkrätten?
- Är det rimligt att svensk utrikespolitik och debatt helt har reducerats till symbolpolitik och interna formalia?
Källa: SVT
Bra inlägg tycker jag så här är mina tankar.
1. Svantesson har en poäng i att kritisera breven, helt klart. Sen tror jag anledningen att man går så hårt åt detta för att det blir en bra rubrik, och Tidö tror att de vinner på det. Att det svenska folket blir engagerad av en sån här fråga.
2. Tror inte det ena utesluter det andra här. Sverige (och EU/Europa) har väl kritiserat Israel hårdare än (eller åtminstone lika hårt som) Kanada, Australien, Japan, Sydkorea och de andra liberala demokratierna där ute. Man kan väl då samtidigt poängtera att svagheten i V:s organisation. Däremot tycker jag att man nu borde diskutera mer sakfrågor och vad man som svensk bör tänka på när man väljer, men Tidö gör inte den analysen och tror inte vänsterblocket hade gjort annorlunda.
3. Nej - tycker det är jättetråkigt. Sverige är i ett läge när man inte längre kan säga att vi lever i fredstider. USA vill attackera Danmark, Ryssland vill attackera andra Europeiska stater och Stockholm pekas ibland ut som en stad Ryssland kunde bomba i avskräckande syfte. Hur ställer sig de olika blocken till detta. Hur påverkar det inrikes- och utrikespolitiken? Detta är tydligen för komplicerat för svenska folket att hantera vid röstbåset tycker båda våra block. Tråkigt och kanske förödande, den som lever får se.