Vad är sanningen om bränslepriset? S och V vs Tidöpartierna

Priserna baserar sig på förväntningar, inte på inköpspriset.

Till och med högre än så.
"" Det högsta Brent-oljepriset under 2022 nåddes i mars, strax efter Rysslands invasion av Ukraina, då priset steg till över 139 dollar per fat.

Oljepriset är i stort detsamma sen 1975 relaterat till inflationen, det svänger såklart men snittet är där.
Och dagens bilar drar väl typ 50-60% soppa.

Så det är betydligt mindre kostnad idag.

gnällgubbar

Det där har ju dock helt andra omvärldsfaktorer som huvudorsak och att påstå annat är att vara dum eller intellektuellt ohederlig. Att nuvarande regering skulle förhindrat priser på 26-27kr är befängt, däremot är det mycket troligt att vi annars hade sett frånvaro av vissa minskningar kring kostnadsposter som staten står för och ev. inga höjningar. Om SD stått för detta? Tveksamt då det är en betydande fråga för andra delar av blocket. Man har då verkligen inte förhindrat några 30-40krL

Vem fan bryr sig vad GPT säger, använd huvudet lite själv istället för att outsourca ditt tänkande till "AI" som är känt för att svara som man frågar eller hitta på saker ur tomma luften.

Faktiskt sant, idag har vi billig bensin och den som gnäller att det är dyrt så sett är fel ute även om det alltid är tråkiga kostnader som påverkar mer än bara ens egna tankande. Kan förstå att folk svettades lite på 25krL om man hade mycket körande.

Ska vi göra det enkelt för oss kan vi göra en jämförelse
25/7 2022 toppade oljepriset under den sommaren på $96/fat
Idag (18/3-2026) ligger oljepriset på $98/fat

25/7-2022 kostade bensinen 20,73kr/l; diesel kostade 24,81kr/l (bemannade stationer)
Idag kostar bensinen 18,39kr/l; diesel kostar 22,29kr/l (bemannade stationer)

Så i runda slängar 2,50kr/l mindre än under Maggan Haggans sista år.

Dock gick vänstern till val 2022 på högre priser, så om dieseln hade tagit sig över 30 sträcket nu låter jag vara osagt.

Priset 25/7-2022:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hojda-priser-pa-bensin-och-diesel-1

Grejen är att "bränslepriset" bara är en komponent i en större matematisk-ekonomisk formel, så om man sänker bränslepriset så måste man ändå betala mellanskillnaden på annat håll.

Det man (dvs. Sverige = svenska skattebetalare eller bilister) betalar "extra" är för hur mycket fossil kol(dioxid) man släpper ut till atmosfären, så därför inverkar också den totala konsumtionen av fossila bränslen på hur mycket Sverige behöver betala.

Det man också kan göra är att sänka kolutsläppen inom nån annan sektor än trafiken, för att upprätthålla de minskade utsläpp man lovat att genomföra. För svensk del finns det bara två andra tillräckligt stora sådana sekotorer: "industri" och "skog och mark".

Den minskning alla länder skrivit under på utgår från utsläppen år 1990, med nästa stora mål i form av en 55%-ig minskning till 2030. Det är alltså det närmaste "klimatmålet" som dyker upp titt och tätt. Sverige kom betydligt lättare undan än de flesta andra länder, eftersom de svenska utsläppen var låga redan 1990 (tack vare vattenkraften och för att man inte kunde räkna på utsläppen från "skog och mark"). Det oaktat har Sverige, precis som de andra EU-länderna, skrivit under på att dra ner sina utsläpp med 55% till 2030.

Det är aningen mer komplicerat än att bra nå ner till en 55%-ig minskning, eftersom förutsättningen är att man hela tiden följer en nedåtgående kurva (som alltså ska nå 55% år 2030). Det finns alltså en total mängd kolutsläpp man ska ha sparat in när man kommer till 2030 (det går inte att köra med 0% minskade utsläpp till 2029 och sen dra ner dem till 55% år 2030 ). Det medför rent matematiskt att om man minskar mycket i början så är det lugnare i slutet, men om man tvärtom bränner upp mer fossila bränslen än man borde på vägen mot 2030 så krävs det mer drastiska nedskärningar mot slutet. Det är alltså den utvecklingen som olika mynidgheter följer med i Sverige, och det som gör om man ligger "över" eller "under" klimatmålet.

Och dessutom finns en mekanism som gör att man kan köpa och sälja "utsläppsrättighetger". Eftersom huvudmålet är satt på EU-nivå så kan ett land som minskar sina utsläpp mer än 55% sälja sin extra minskning till andra länder. Det är då det säljande landet som sätter priset, i en form av auktionskammare som kallas EU ETS (EU Emissions Trading System).

- - -

Så om man skulle utgå från att alla utsläppssektorer ska minskas jämnt, dvs. med respektive 55%, så ska trafiken i Sverige använda 55% mindre fossila bränslen än vad trafiken gjorde 1990. Det reduktionssystem som fanns innan Tidö tog bort det hade som mål att göra just det, på två olika sätt: att delvis ersätta fossilt bränsle med en (tvingande) andel fossilfritt bränsle (själva "reduktionsplikten") och att "tvinga" de svenska bilisterna till att gå över till elbilar genom att el är ett mångfaldigt billigare drivmedel än fossilt. Det andra målet försökte man dessutom effektivera med en frikostig elbilspremie.

Om Sverige INTE lyckas med att kontinuerligt dra ner trafikens (eller "transportsektorns", som det formellt heter) kolutsläpp så finns det tre alternativ inför 2030:

1. Att åka dit för att ha brutit det avtal man skrivit under och den EU-lagstiftning man godkänt (som omsätter avtalet i praktiken). Det lär innebära saftiga böter (i miljardklassen).

2. Att köpa motsvarande mängd utsläppsrättigheter, från EU-länder som själva sätter priset och vet att man inte har nåt val (annars blir det böter).

3. Att under de fem år som är kvar till 2030 göra motsvarande utsläppsminskningar inom de två övriga två sektorer där det rent mängdmässigt är möjligt. I praktiken är det i Sverige fråga om stålindustrin (dvs. en snabb övergång till "grönt stål") eller skogsbruket (en minskning av den årliga skördemängden med ca. 60%).

- - -

Så allt det kol som fanns i den billiga bensin som vi nu glatt kört upp sedan reduktionsplikten togs bort ska ändå betalas, på nåt sätt. Genom böter (som "nån" sedan ska betala in till statskassan), eller genom inköp av utsläppsrätter (som "nån" också ska betala), eller genom att minska avverkningen av svensk skog med mer än hälften (vilket påverkar skogsägare och hela skogsindustrin, och om de ska få nån ekonomisk ersättning så ska "nån" betala den också). Det sannolika utfallet är att den "nån" som får betala hela kalaset är de som orsakat utsläppen och sparat pengar på Sveriges bekostnad, dvs. bilägarna.

Man kan förvisso riva sitt hår i ren "anti-woke"-ilska, skrika idioter om att "Sverige inte ska betala" eller tycka att allt bara är skit och EU:s fel, men det finns inget sätt ur den här knipan. Det finns heller ingen som helst förståelse hos de andra EU-länderna, eftersom Sverige lyckades förhandla till sig så fördelaktiga villkor och därför har kommit undan mycket lättare än de flesta andra.

"Sanningen om bränslepriset" är att det består av oljemarknadsprissatt råvara, företagsvinst och olika typer av skatter. Och den grymma sanningen är OCKSÅ att eftersom vi nu, tack vare Tidö-partiernas beslut, har ökat användningen av fossilt bränsle istället för att minska den så är det en nota som ska betalas, på nåt sätt, senast 2030.

Den tunga kritiken på Tidö är egentligen inte att man drog ner bränslepriset, utan att man gjorde det utan att ha en plan B och på ett sätt som gör att fakturan ska betalas av nån annan (när den kommer på posten 2030). Eller att "nån annan regering" tvingas göra de extremt smärtsamma beslut som krävs för att rädda Sverige från den fakturan.

Mittemellan. Världsmarknaden påverkar en hel del som vi ser nu.

Jag såg en saklig bedömning att det skiljde typ 2.50 kronor per liter i mindre kostnad. Det har sett ut att vara mer men det finns olika bakomliggande faktorer till det.

Det är förmodligen nära sanningen.

1. Världsmarknadspriset
2. Transport från säljaren
3. Raffinering
4. Transport till bensinmack
5. Kostnad för försäljning.

Totalt för ovanstående är kostnaden cirka 5 kronor per liter och samma oavsett politik.
Det som kostar är olika typer av skatter och det krävs bara ett pennstreck för att ändra.
Spelar mindre roll om det heter miljöavgift, koldioxidavgift, klimatavgift, energiskatt eller moms.

Politiken kan till stor del sätta vilka priser som de vill. Allt beror på hur hårt man vill begränsa biltrafiken.

Skulle bensinen kosta 5 kronor litern så skulle biltrafiken öka kopiöst. Att vi nu betala ca 10 kronor i skatt kan väl vara riktigt

"Höjda priser på bensin och diesel
Publicerad 25 juli 2022
Ledande drivmedelskedjor höjer priserna på flera olika bränslen. Listpriset på 95-oktaning bensin höjs med 20 öre till 20:73 kronor per liter på bemannade stationer. Dieselpriset höjs samtidigt med 50 öre till 24:81 kronor per liter.

Priset för biodrivmedel (HVO100) höjs med 50 öre till 30:67 kronor per liter, medan priset på etanol (E85) lämnas oförändrat på 19:07 kronor per liter.

Förutom priserna på råvarumarknaden påverkas bränslepriset av dollarkursen och skatter.
Avvikelser från det så kallade listpriset förekommer och priserna är generellt lägre på obemannade stationer."

Idag är råoljan billigare och regering har lånat pengar till att minska skatten samt reduktionsplikten.
Stadskulden ökar.
Diesel kostar strax över 20 spänn idag
Var har vi den lovade 10 kr/l mindre?

MP har som mål att minska utsläpp. De tänker att genom svindyr bensinpris kommer utsläppen minskas.
Bensinen skulle kostas minst 30kr per liter med MPs inflytande.


Vet inte om dig, jag tankade med 13.89kr per liter bensin i Söndags (ST1 Vallentuna).

Sverige just nu har billigaste bensin i norra europa och många från Finland, Norge och Danmark besöker endast för att tanka.

Källa: https://www.tv4.se/artikel/6wyz1xKxSuQf7pY0yJ7rwf/de-vallfaerdar-till-sverige-foer-bensin-mycket-billigare

Andra Nordiska länder har inte lånat till skattesänkningar samma omfattning jämfört med Sverige.

Utvecklingen i Norden
Sverige: har sänkt skatterna kraftigt i flera steg under en femårsperiod och infört tillfälliga aktsänkningar som tryckt ner skatten till EU:s miniminivåer.
Norge: har vidtagit tillfälliga åtgärder och sänkt vägavgifter samt koldioxidavgifter under perioder med höga oljepriser, men inte i samma permanenta omfattning som Sverige.
Danmark och Finland: har i större utsträckning behållit högre skattenivåer på drivmedel för att nå klimatmål, utan lika omfattande generella skattesänkningar.

Fel. Sveriges statskuld är endast 35% av BNP - en av den lägsta i västvärlden.
Det var 37% av BNP med vänster i makten.