Fartygskollision utanför Tjörn, två personer saknas, 2026-07-28 - hittade avlidna

Jag har läst större delar av tråden och jag har inte sett en enda säga att radar inte fungerar i dåligt väder.

Radarn fungerar väldigt bra i dåligt väder för sin primära uppgift: att upptäcka andra handelsfartyg och landmassor. Handelsfartyg är stora och byggda i stål.

En snipa byggd i glasfiber, som reflekterar radiovågor dåligt, blir sjölvklart svår att upptäcka bland våg och regnstörningar.

En betydligt lättare lösning än att utveckla massa komplicerad teknik är att sätta en rejäl radarreflektor på alla fritidsbåtar. Man kanske skulle börja med att göra det obligatoriskt om man nu vill undvika olyckor mellannfritidsbåtar och handelsfartyg?

Eller så sätter vi press på svenska hamnar och företag att inte anlita skitfartyg till att frakta deras gods. Inga mer trimmade besärrningar med minimibemanning tex. Inga mer 6-6 vakter. Folk bryr sig om miljömärkning, rättvisemärkning för bönder och hejsan svejsan men det finns ingen certifiering för att villkoren för besättmingarna som fraktar godset är schysst eller för kvalitén på fartygen och dess utrustning. Nej, förlåt, Misje Verde är miljömärkt och det är väl allt som räknas. Att besättningen klagar på överarbete och fatigue skiter rederiet och lastägarna i. De avskedar visselblåsaren! Starkt jobbat PG.

Frågan kvarstår! Vem har anlitat pissefartyget att åka till Uddevalla?

Tråden är väl ändå enig om att radar inte fungerar bra i dåligt väder. Det anser jag vara samma som att inte fungera. Nu för du in att den bara ska upptäcka handelsfartyg. Är det verkligen dem enda, eller en primära uppgiften.
Då förstår jag verkligen om kaptenen hamnar bakom lås o bom.

Min bil ( inte varken Amerikansk eller kinesisk) upptäcker fotgängare hur lätt som helst. Lässr av och tolkar ett stort antal vägmärken. Mm Visserligen på kortare avstånd än vad som fungerar för en båt. Men i en betydligt mer rörlig miljö.
Självklart finns tekniska lösningar som utan alltför stor kostnad skulle kunna fungera på båtar.
Men ni i branschen verkar gilla att sitta och hålla i stolskarmarna tills knogarna vitnar.

Vår diskussion började med att du sablade ner på nån som förordade ny teknik. Du har fel.
Lika fel som de som hyllar och rättfärdigar att några i båten tyckte det var klokt att inta ha flytväst.

Nog om detta.

Då är det väl i stort sett klarlagt hur vädret var. Kaptenen har kryssat i för måttligt väder.

I rapporten, som måste lämnas till myndigheterna inom 72 timmar från det att en olycka har inträffat, har kaptenen kryssat i att det rådde ”måttlig” sikt, bland alternativen ”god”, ”måttlig” och ”dålig”.

Han uppger också att det var skymning, eller ”twilight”, ute och att vinden gick i 6 m/s. Vågorna var upp till 1,5 meter höga.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/L4al1x/haverikommissionen-soker-svar-om-tjorn-bortom-svarta-ladan

SMHI angående siktförhållanden. Måttligt väder motsvarar 4-10 km sikt.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/dimma-och-fuktdis/sikt

Sjöräddningen sa kort efter olyckan att de visste att mamman och flickan inte bar flytväst.

Ja, det intressanta är väl att den kommentaren möjligen tyder på att han inte visste att de inte hade flytvästar på sig. Det i sin tur gör att jag tror att mamma och dotter befann sig i ruffen. Alt. Att de fastnat med flytvästarna och fått av sig dem. Det känns dock mindre troligt.

Jo, så var det ju det här med farledens bredd och vad som är en trång farled.

Jag uppmärksammades på vad Sjöfartsverket själva skriver i sin bok "Sjötrafikföreskrifter m.m."



Jag har nämnt 300m och 400m som trånga farleder i rättsfall, Sjöfartsverket själva anger alltså att en 700m bred farled har ansetts vara en trång farled i ett svenskt rättsfall, samt även betydligt bredare farleder i utländska rättsfall.

Ännu en gång fick alla okunniga troll som bara sprider en massa skitsnack och rena lögner en rejäl käftsmäll

Källa: Sjöfartsverkets bok Sjötrafikföreskrifter m.m.

Boken används frekvent som utbildningsmaterial, bland annat på vissa Fartygsbefälsutbildningar.

Nu framgår det inte om det var signifikant våghöjd eller skattat maxvärde som avses, men 1.5 m våghöjd låter väldigt mycket inomskärs med såpass måttlig vind som 6 m/s. Det är inte vågor jag skulle vilja puttra fram i 6 kn med en snipa.

Generellt tycker jag kaptenen binder ris för sin rygg när han beskriver det som skymning med dålig sikt. För det första var det inte skymning 21:30, för det andra betyder ju dålig sikt att han har ännu mer ansvar att se till att det finns utkik, kanske sänka farten och avge ljudsignal (skedde inte). Hur han än vänder sig så faller ansvaret tillbaka på honom, och kanske lotsen.

Som många har berättat för dig så hänger definitionen ofta på hur fartyg agerar som praxis. Möts de väl utanför farleden, ankrar de i området, tar de utsidan den gröna pricken etc. Det är ett gränsfall, men generellt sett brukar rätten acceptera om ett större fartyg hävdar trång farled och det inte finns någon avvikande praxis.

Det här visste du om du hade läst tidigare inlägg.

Tror att den användare du citerar nu är den förste i tråden att ta upp omständigheter kring trång farled.

Varför krävdes lots? Kan farleden anses i helhet vara trång rättsligt trots att den har större utrymme här och där?

I tråden har det ju framkommit, rätt eller fel vet jag inte, att man ser jäkligt dåligt från bryggan. I alla fall vad som sker framför båten.
Då är det väl rätt meningslöst att ha en tredje man på bryggan.

Haha, knappast. Han brukar hitta någonting att hävda och driva på "som en broken record"...

Som sagt, om befälhavaren hävdar trång farled så brukar domstolen gå på dennes linje. Det gör dock ingen större skillnad:
* Upphinnande fartyg väjer oavsett. Om det större fartyget behöver ytterligare åtgärder för säker omkörning har det rätt att signallera. Regel 9 (trång farled) hänvisar väldigt tydligt till regel 13 (upphinnande)
* Mindre fartyg skall hålla väl styrbord i led. Snipan låg 150 m ut vilket kan anses väl i de flesta trånga farleder (jämför Göteborgs inlopp). Detta är ju en öppen fjord så det finns ju ingen tydlig yttre farledsbegränsning.
* Mindre fartyg skall inte hindra (engelska: impeed) större fartyg. Detta innebär att det mindre fartyget skall "vidta åtgärd så att det andra fartyget får tillräckligt med fritt vatten för säker passage" vilket man ju också kan anse att lastfartyget hade.

Allt faller tillbaka på att det stora fartyget hade det primära skyldigheten att ge väg och inte hade utkik i sin färdriktning.

Undantag kring trång farled finnes: Ett klassiskt fall med Anna Salen-Thorshovdi i Pentland Firth:
Mr Justice Willmer expressed difficulty applying the narrow channel rule to passages nearly four miles wide, noting that "narrow" is not an appropriate description for such an expansive strait.
[/QUOT