Citat:
Ok. När du ställer den frågan, då blir det tydligt att du inte är insatt i hur sjövägsreglerna fungerar.
Regel 13 påverkas inte av regel 9.
Regel 9 påverkas inte av regel 13.
Det finns inget undantag här.
Den uppmärksamme kan då konstatera att det kan uppfattas som att det kan uppstå en konflikt här med en annan, tredje regel. Men den konflikten upplöses då av ytterligare en annan regel. De flesta uppmärksammar aldrig detta, eftersom det blir en helt naturlig situation att den lilla båten flyttar sig för att inte hindra den stora. Men strikt juridiskt uppstår här en liten konflikt som också då har en liten paragraf som löser upp. Dessa regler är mycket väl genomtänkta och det är inget man lär sig allt om på e liten stund.
För den som är väl insatt i regelverket i praktiken är den konflikten ganska lätt att inse.
Jag ska ge ledtråden att den fjärde regeln som löser upp konflikten är regel 8. Nu ska vi se vilka i tråden som har huvudet på skaft nog för att identifiera denna lilla konflikt som så fint löses upp av regel 8.
Jag tror inte att jag sagt att han ska dömas, för då borde jag också ha sagt vad han ska döms för, däremot har jag nog gått så långt att jag sagt att jag anser pappan ha ett större ansvar för det inträffade än skeppets kapten. Givet vad vi fått veta så här långt, och det står jag fortfarande för.
Då lutar jag mig i första hand emot kombinationen av regel 5 samt regel 8 och regel 9. Min uppfattnig är att han aldrig borde legat i farleden på det viset och därmed brustit i regel 9 samt att han då också brustit i regel 5 och därför inte heller agerat enligt regel 9 när skeppet närmade sig, plus att han brustit i regel 8 till följd av att han brast i regel 5.
Skeppet kan ha brustit i regel 5 och därmed också i regel 13, vilket sannolikt hade resulterat i att skeppet påkallat uppmärksamhet genom att tuta, vilket sannolikt resulterat i att snipan flyttat på sig.
Frågan här handlar om hur det var med sikten. Om sikten var sådana att skeppet kunde ha sett snipan i god tid, då blir ansvarsfödelningen mer jämn, men snipan går inte utan ansvar.
För märk väl, återigen, om fartygen inte var i sikte av varandra, DÅ gäller INTE regel 13! Och det är vad jag utgått ifrån när jag så pass kategoriskt sagt att det större ansvaret ligger på pappan. Det här är det mååååånga i tråden som inte fattat.
Allt ovanstående är utifrån min uppfattning kring omständigheterna. Jag påstår INTE ATT det var si eller så, jag säger att OM det var si och så.
Regel 13 påverkas inte av regel 9.
Regel 9 påverkas inte av regel 13.
Det finns inget undantag här.
Den uppmärksamme kan då konstatera att det kan uppfattas som att det kan uppstå en konflikt här med en annan, tredje regel. Men den konflikten upplöses då av ytterligare en annan regel. De flesta uppmärksammar aldrig detta, eftersom det blir en helt naturlig situation att den lilla båten flyttar sig för att inte hindra den stora. Men strikt juridiskt uppstår här en liten konflikt som också då har en liten paragraf som löser upp. Dessa regler är mycket väl genomtänkta och det är inget man lär sig allt om på e liten stund.
För den som är väl insatt i regelverket i praktiken är den konflikten ganska lätt att inse.
Jag ska ge ledtråden att den fjärde regeln som löser upp konflikten är regel 8. Nu ska vi se vilka i tråden som har huvudet på skaft nog för att identifiera denna lilla konflikt som så fint löses upp av regel 8.
Jag tror inte att jag sagt att han ska dömas, för då borde jag också ha sagt vad han ska döms för, däremot har jag nog gått så långt att jag sagt att jag anser pappan ha ett större ansvar för det inträffade än skeppets kapten. Givet vad vi fått veta så här långt, och det står jag fortfarande för.
Då lutar jag mig i första hand emot kombinationen av regel 5 samt regel 8 och regel 9. Min uppfattnig är att han aldrig borde legat i farleden på det viset och därmed brustit i regel 9 samt att han då också brustit i regel 5 och därför inte heller agerat enligt regel 9 när skeppet närmade sig, plus att han brustit i regel 8 till följd av att han brast i regel 5.
Skeppet kan ha brustit i regel 5 och därmed också i regel 13, vilket sannolikt hade resulterat i att skeppet påkallat uppmärksamhet genom att tuta, vilket sannolikt resulterat i att snipan flyttat på sig.
Frågan här handlar om hur det var med sikten. Om sikten var sådana att skeppet kunde ha sett snipan i god tid, då blir ansvarsfödelningen mer jämn, men snipan går inte utan ansvar.
För märk väl, återigen, om fartygen inte var i sikte av varandra, DÅ gäller INTE regel 13! Och det är vad jag utgått ifrån när jag så pass kategoriskt sagt att det större ansvaret ligger på pappan. Det här är det mååååånga i tråden som inte fattat.
Allt ovanstående är utifrån min uppfattning kring omständigheterna. Jag påstår INTE ATT det var si eller så, jag säger att OM det var si och så.
Du har en ytterst märklig tolkning av reglerna. "Vi såg inte snipan och då gäller inte regel 13."
Så funkar det ju inte. Sen kan du skrota regel 9 då det inte är trångt på platsen. Det är fortfarande kaptenen som har det största ansvaret då det är värre att inte ha uppsikt rakt framför sig än bakåt under färd.
