Generation Z, okapabla att jobba?

Vi hade en generation Z som inte förstod att han skulle höra av sig om han ville vara ledig och efter tredje gången han stannade hemma utan att meddela fick han lämna. Han hade inte ett lågt IQ men förstod inte bättre.

Jag tror på fullt allvar att kombinationen med ett AI som utvecklas mer och mer och gen-Z kan bli ett problem för samhället.
Hade valet varit om två år istället hade vi haft en ny tung valfråga, tror jag.

Det stämmer, de har inget driv, de tar inte för sig såvis, men det kan mycket väl hänga med i sen uppfostran - de kamske inte behövde lyfta ett finger så om något såvida inte någon påtalade det.

Jag har flera yngre på mina arbetsplatser, och överlag så är de kring och under 30 inte förmögna att visa någon arbetsmoral så, det finns liksom inte engangemang, intresse för att få dagen att gå igenom att "aktivera" sig, jag misstänker att detta har en tydlig påverkan på produktiviteten på arbetsplatserna.

Är alla såhär, nej men alltför många och det märks.

Å andra sidan är de yngsta inte mer än 14 så nog är många av dem nya i arbetslivet ett tag till.

Som arbetsgivare och rekryterare kan jag definitivt hålla med om att yngre människor har en större tendens till att sjukskriva sig betydligt oftare än dem ~40+, det är självklart från individ till individ men överlag har jag reflekterat över att yngre sjukskriver sin mer för samma jobb, och mer fulsjukskrivninar som måndagar eller ansökte om ledighet för att gå på fest men inte fick det beviljat och är sjuk dagen därpå.

En bekant som driver företag löste nästan helt och hållet det problemet genom att vara extremt övertydlig med hur sjukskrivningar ska gå till, till exempel ”om du inte mår bra (med exempel på ”riktiga” sjukdomssymptom) och tror att du kanske inte kommer att kunna jobba nästa dag så ring nummer xxxx, inte maila, före 13:00 så vi hinner ta in en vikarie för dig”.

Ringa är med avsikt för att den anställde ska förstå hur sjukskrivning påverkar verksamheten samt att det går enklare få en prognos på hur länge kollegan blir borta. Inget skuldbeläggande eller ifrågasättande.

Jag vill inte säga det men ja. Det stämmer extremt mycket.

Har en nu som sjukanmälde sig för tjejen gjorde slut. En gång var bilen trasig.

Mycket illamående osv. Tiktok.

Mångas hjärnor är söndertrasade av tiktok-dopamin. Att göra gammalt hederligt arbete blir för tråkigt och monotont

Kan tillägga att jag har barn inom generation Z. Men de har alltid kämpat för att prestera. Ett av barnen valde att skippa ett jobb för det var för soft och tog istället ett med mycket press med ungefär samma lön. Ett annat barn jobbar på utvecklande men väldigt ansvarsfullt ställe inom vården. Som föräldrar tycker vi det är konstigt -personalomsättningen är enorm. Men antar det är generation Z som inte pallar. Så inom familjen har inte generation Z underpresterat. På mitt eget jobb/avdelning är väl medelåldern runt 45. Ingen som slappar och inte ställer upp. Men det gör mig lite orolig att gen Z överlag verkar vara några världsfrånvända hippies. Nånstans måste det väl vara skapat i grunden att inte uppfostra sina barn att ta för sig och visa framfötterna.

Lite så, faktiskt. Kulturer förändras över tid och den som inte anpassar sig kommer att gå under. När arbetstagarna som grupp rör sig åt ett håll kan inte arbetsgivarna bara sätta hälarna i marken och vägra acceptera detta. För då slutar det med att tjänsterna gapar tomma eller att man får ha en himla omsättning på personal.

Precis. Det märkliga är att vissa boomers fortfarande inte verkar förstå den enkla principen att man ibland måste anpassa sig till verkligheten, i stället för att förvänta sig att hela omvärlden ska anpassa sig till dem.

Tror ingen föds inkapabel att jobba. Det är väl i så fall föräldrarna som uppfostrat dem så.

Med det sagt känner jag många gen z med hög arbetsmoral.

Dom verkar inte ens klara dom vanligaste vardagssysslorna ens, brygga kaffe, starta en micro, öppna en kapsyl. Man tror fan inte det är sant. 😂

Jag har en mycket nära vän som visserligen inte drivit någon stor butikskedja med flera tusen anställda men väl en egen butik med varierat antal anställda under ca 20 år. Igenkänningen är total och vi har ofta diskuterat just detta fenomen. Nu har han, mig veterligen, aldrig noterat att någon anställd somnat i kassan men just det där med "sjukskrivningar" är spot-on.

Om generation Z är söndercurlade eller inte låter jag vara osagt men som jag ser det är de produkten av Sveriges utveckling under många år. Vi kan gå tillbaka till 1500-talet och Luther och hans 95 teser där han bl.a. driver tesen att man själv måste ta ansvar för det man gör. Vi utvecklades till ett land "där man gör rätt för sig". "Bliv vid din läst" samt många andra uttryck myntades och in på 1900-talet formades ett Sverige som sökte kompromisser och inte konfrontation. Du ska utbilda dig och skaffa dig ett jobb. Du ska jobba hårt och samvetsgrant. De absolut flesta över 50 kan direkt säga var följande citat kommer ifrån:
"Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och är den grund på vilket samhället vilar". (*)

Men det är någonstans under 60- och 70-talet som en viss förändring sker kan börja skönjas. Istället för krav börjar man prata om rättigheter för barnen. De ska börja tänka själva samt, framför allt, börja ta egna initiativ. När jag började första klass fick jag en nybakad och nyutexad lärarinna. Vi skulle lära oss att läsa men för att göra det måste vi ju lära oss alfabetet först. Vi barn fick i uppdrag att välja en bokstav. Tidshorisont? Oändlig. Till slut tröttnade morsan. Att välja någon jävla bokstav för att sedan sitta och rita denna bokstav i femtielva olika version för att "bli kompis med bokstaven" var det inte tal om. Alfabetet skulle in i skallen och märkligt nog gick det rätt snabbt dessutom. På vårens kvartsamtal var lärarinna helt salig. Ja, det gick ju lite trögt för MrTomte men sen hände något och se... nu kan han ju hela alfabetet och är en de bästa i klassen! Det blev som en bekräftelse på att hennes pedagogik (eller snarare frånvaron av sådan) fungerade.

Ja, detta är naturligtvis på anekdotisk nivå men det får illustrera vad som var på gång enligt min uppfattning och detta har bara fortsatt. Det viktiga är inte kunskapen utan att det känns rätt. I Sverige började många förespråka att föräldrar och pedagoger ska fokusera på relationer och känslor framför regler och "kunskap". Lärarna skulle inte lära ut kunskap utan elever skulle söka den själva och lärarna skulle mer vara handledare. Flumskolan blev ett faktum där det viktiga inte var kunskap utan hur man mådde. Ingen ordning och reda, ingen disciplin och frånvaro av krav. När fakta får underordnad roll och känslor överordnad roll så kom naturligtvis hela genusdebatten som ett brev på posten. Lägg till borttagandet av den allmänna värnplikten och vi får en hel generation som påminner om dyngraka, lallande Homer Simpsons!

Det är detta som generation Z är en produkt av och resultatet är en generation med generellt lägre kunskaper samt ett tänk att det viktiga inte är att 1+1=2 utan att om det känns bra att ta en sovmorgon så är det bra och eftersom det känns bra så måste det ju också vara en rättighet. Följden har blivit att generation Z generellt anser att de blir utnyttjade om de arbetar. I deras värld är arbete och framför allt lön en rättighet. Förståelsen för kopplingen mellan just arbete och lön finns inte där. Min vän har många gånger berättat om anställda som helt enkelt inte förstår varför de får så låg lön en viss månad för de förstår helt enkelt inte kopplingen mellan hög frånvaro och låg lön.

Nu har min vän löst sin situation med att hyfsat kraftigt höja genomsnittsåldern bland sina anställda. Det har skapat en klart bättre arbetsmiljö. Högre lönenivå men det förbättrar ändå siffran på sista raden.

* Karl-Bertil Jonssons julafton, 1975