Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Raimo R saknade alibi, men förnekade att han var i Stockholm på mordkvällen (när han förhördes i augusti 1992). Om Raimo tystade Eino H i november 1986 för att de mördade Palme tillsammans borde Raimo inte ha stulit Einos identitet (för att komma över hans pengar). Kan man tycka. Det var därför Raimo greps för mordet på Eino (för att han stal Einos identitet).

Ture U (som bodde i Östersund och utpekades av en arbetskamrat i ett tips 1988 och i ett förhör 1993) hade alibi. Flera personer gav honom alibi i Göteborg. De som förhördes i samma spaningsuppslag (några tillhörde samma skytteklubb) var inte bekanta med Ture.

Bror P (som granskningskommissionen valde att kalla polisman L) utpekades av sin bekant Lars L (som var mer intressant än Bror P). Polisman L hade alibi (liksom flera andra av bokstavspoliserna). Flera personer gav honom alibi i Norrtälje.

Anki K och Anneli V såg inte gärningsmannen. Signalementet stämmer inte.

De såg mannen en kvart före mordet ("Skräcknatten" på Sandrew 1-2-3-4 på Kungsgatan 37 slutade 23.01).

Se förhören (på palmemordsarkivet.se).

"Sandinmannen" som Mårten Palme såg är intressant.

Om gärningsmannen började vänta innan paret Palme korsade Sveavägen kan "Sandinmannen" inte vara gärningsmannen. "Telefonkioskmannen" (som Michael Å och hans flickvän Lena L såg) är mer intressant än "Rökaren" (som Gudrun W såg).

Se mitt tidigare inlägg.

Glöm inte vad Mårten uppgav i förhöret 1988 (T2-E). Monte Carlo var det första han tänkte på (när han fick veta att hans pappa var skjuten). Den ökända nattklubben på Sveavägen 21 på den västra sidan (två kvarter söder om mordplatsen). Paret Palme hade skäl att undvika den västra sidan. Den östra sidan var lugnare. Det var i någon mån förutsägbart. För en liten resurssvag grupp med en chansartad plan och lokalkännedom.

Östra sidan var i någon mån förutsägbar för en ensam man, det är vad du bevisar med detta resonemang. Om något

Även för en ensam man. Det stämmer.

Gärningsmannen kan ha varit ensam.

Om han började vänta när paret Palme hade korsat Sveavägen och passerat Skandias entré.

Inte om han började vänta innan paret Palme hade korsat Sveavägen.

Adolf Fredriks Kyrkogata västerut till Drottninggatan (förbi Mårtens arbetsplats på Adolf Fredriks Kyrkogatan 8) var en sannolik väg hem. Drottninggatan ledde raka vägen hem.

Om en ensam GM började vänta innan paret Palme hade korsat Sveavägen kunde han stå där som ett fån om paret Palme fortsatte västerut på Adolf Fredriks Kyrkogata.

Det är inte svårt att förstå. Med normal slutledningsförmåga och spatial förmåga.

Gärningsmannens väntetid avgör om han var ensam.

Faktamässigt - nej.
Antagandemässigt - ja om du gissar det

Eller rättare sagt om GM kan ha varit ensam. Om GM började vänta innan paret Palme hade korsat Sveavägen kan han inte ha varit ensam. Även om väntetiden bara var 20 sekunder (som Stockholms tingsrätt skrev i domen 1989) måste han inte ha varit ensam.

Ett avtalat möte har inga bevis och flera motbevis. En privatperson fick den idén fem år senare. När han feltolkade förhöret med vittnet Nicola Fauzzi den 25 mars 1986 och trodde att paret Palme hade 43 sekunder till godo. Fauzzi hörde skotten några meter norr om Adolf Fredriks Kyrkogata (som framgår i första förhöret där krinsp Ström råkade skriva Kammakargatan). Inte vid gamla Bonnierhusets port 60 meter norrut.

1. Olof Palme höll med Mårten när han föreslog att han och hans flickvän skulle följa med till Gamla stan och dricka te (T9593-A).

2. GM passerades av paret Palme några sekunder före skotten och gick sedan ifatt dem bakifrån (E107-B).

3. GM yttrade ingenting under händelseförloppet (T116-D).

4. Inget vittne såg att GM och paret Palme hade ett samtal. Varken Anders Björkman eller Anders Delsborn. Björkman uppgav bara att de kunde ha haft ett samtal. De såg ut som ett sällskap när paret Palme hade passerat GM och han gick ifatt dem bakifrån. Anders Delsborns samtal med journalister på mordplatsen är den sannolika källan till uppgiften (i referatet av mordnattens förhör) att han kunde ha sett ett samtal. Delsborn dementerade i Aktuellt och Dagens Eko dagen efter mordet att han såg ett samtal.

5. Att Lisbeth Palme ljög om ett samtal faller på sin egen orimlighet. Hon visste att många vittnen i närheten kunde avslöja att hon ljög.

6. Lisbeth ville att de skulle byta sida och titta i butiken Saris skyltfönster (T116-B). Olof ville att de skulle fortsätta på den östra sidan när de lämnade Sari (enligt Lisbeths uppgift till sjuksköterskan Ingeborg Sund i A13812-3) och inte återvända till den västra sidan och fortsätta västerut längs Adolf Fredriks Kyrkogata till Drottninggatan (vilket de lika gärna kunde ha gjort).

Bortsett från den absurda tanken att Olof Palme skulle avtala ett möte vid halv tolv-tiden en fredagskväll efter ett biobesök, trots att han och Lisbeth inte valde bion förrän vid åtta-tiden samma kväll.

Vad gjorde gärningsmannen (om han var ensam) när han passerade korvkiosken? Paret Palme var mer än 10 meter framför honom (eftersom vittnet Pia Engström inte såg honom). Han såg att paret sneddade över det södra övergångsstället vid Adolf Fredriks Kyrkogata. Sveavägen var mer än 30 meter bred och tog mer än 20 sekunder att korsa. Mer än dubbelt så lång tid som pausen vid Sari på andra sidan.

Trodde GM att paret ville undvika Monte Carlo på västra sidan? Kanske. Visste han att de inte skulle återvända till västra sidan och fortsätta västerut till Drottninggatan? Nej. Vad var bäst? Att genast byta sida? Eller fortsätta på den västra sidan och se om paret fortsatte på den östra? Att fortsätta på den västra sidan (som Thomas Kanger skrev i boken 1987). Det var bättre att byta sida i närheten av Tunnelgatan. När GM visste att paret fortsatte på den östra sidan.

Vad skulle gärningsmannen ha gjort om paret istället fortsatte på den västra sidan till Kungsgatan, trots Monte Carlo? Skjuta vid bankomaten, korsa Sveavägen och fly mot trappan? Det fanns ingen annan bra flyktväg. Om gärningsmannen flydde i bil från mordplatsen exponerades bilen och föraren. Så chansartad var planen.

Om GM inte var ensam? Om han började vänta vid mordplatsen innan paret ens hade nått korvkiosken? "Sandinmannen" fortsatte på västra sidan. Sannolikt ända till Tunnelgatan. Han liknar mannen som flydde norrut på Olofsgatan. Till den väntande Volvon på Adolf Fredriks Kyrkogata (EBD26, EBD10381 och D22016).

Tre lite underskattade argument mot mötesscenariot:

1. Olof Palme hade inget emot att Mårten och Ingrid skulle följa med på promenaden hem. Det betyder alltså att Olof Palme inte hade något emot att ha med halva släkten på detta ”möte”. Särskilt Ingrid vore en enorm säkerhetsrisk. Hon var 23 år och förhållandet med Mårten kunde ta slut när som helst. Vilket det senare också gjorde. Då finns det i stort sett ingenting som hindrar att hon avslöjar för vem som helst vad som sades på ”mötet”.

2. Lisbeth Palme uppger i hovrätten att ”Vi funderade på att ta taxi, men det fanns ingen”. Enda anledningen till att de inte tog taxi verkar alltså ha varit att det inte råkade finnas någon ledig i närheten just då. Det talar givetvis emot att något möte på vägen var inplanerat.

3. Lisbeth Palmes utpekande av Christer Pettersson. Tanken med mötesscenariot är väl att mannen de ”möter” är den som också skjuter. Att Olof Palme skulle ha stämt träff med Christer Pettersson eller ens en liknande missbrukare är givetvis absurt. Och att Lisbeth skulle ha vetat att det inte var Christer Pettersson men 2,5 år efter händelsen ändå plötsligt bestämt sig för att försöka ”sätta dit” honom är minst lika absurt.

Mötesscenarot är inte trovärdigt.



Nu uppgav Koci dock inte att ”samtalet kom 23:23”. Han sa att larmet gick ut 23:23. Det kan inte missförstås.

Det främsta motargumentet är i mitt tycke att GM lämnar Lisbeth vid liv. Hade ett möte just genomförts (där de samtalat med varandra och Lisbeth bokstavligt talat träffat honom personligen ansikte mot ansikte) hade han stått kvar och skjutit halva natten om så krävts för att få bort det vittnet. Alternativet är att han är så pass säker att Lisbeth är vad ryssarna kallar för kompromat att hon aldrig kommer avslöja honom, ens i affekt direkt efter mordet.

För detta krävs någonting fullkomligt nukleärt politiskt eller privat i kombination med en djävulsk gamble av GM.

Ja, då hade man väl fått anta att vapnet plötsligt började krångla och han inte kunde få iväg fler skott.

Men det är ju inget vittne som sett GM stå och försöka skjuta fler skott heller.

Håller med om punkterna. Men de två första gäller dock bara ett planerat "möte".

Möjligheterna finns även att LOP var ovetandes om det hela och att någon okänd eller känd person kom ifatt dom för att prata om något.

Den tredje punkten skulle kunna förklaras med att LP vet att hon måste hålla sig från sanningen, eller har blivit hotad.

Sedan tycker jag väl att man får anta att inget möte skett föränn något som tydligt pekar på det kommer fram. Men möjligheten får finnas kvar iom vittnen som tror sig sett samtal mellan de tre och den möjliga tidsdiskreptans som finns mellan NF och LOP.