Varför ser så få personer i Väst fram emot döden? Varför gillar man detta livet?

Tänkte fråga er angående detta, då det är någonting jag tänkt ett tag på.

Detta livet är helt meningslöst och värdelöst. Vi lever en kort tid på jorden där vi åldras och blir gamla, vilket är det värsta som finns. Därefter dör vi. Så livet i sig är värdelöst. Lägg då till att vi lever i det värsta samhället någonsin. Det värsta i mänsklighetens historia. Dagens samhälle är genomruttet, sjukt och vidrigt. Och vi ser hur det blir värre och värre för varje år. Titta hur kvinnor klär sig till exempel på stranden med stringbikinin som visar nästan hela deras röv. Kvinnor är horor, har ingen anständighet.

Att bli gammal och äldre är värre än att leva. I dagens sjuka samhälle förväntar man sig att man som äldre man ska vara med äldre kvinnor, med kärringar. Och man ser ner på äldre män som är med unga fertila kvinnor. Vi är helt besatta av ålder, trots att det bara är en siffra på ett papper. Livet blir bokstavligen meningslöst när man blir äldre.

Lägg då till den ekonomiska biten där man måste gå upp på morgonen för att jobba för att betala räkningarna. Det är bara en kamp för att kunna klara sig. Har du ett hus blir du slav till banken där du måste betala ränta. Detta trots att alla religioner förbjuder detta men i dagens sjuka samhälle bryr man sig inte.

Lägg då till hur svaga biologiska varelser vi är, där vi blir sjuka lätt, måste gå på toaletten varje dag, känner smärta väldigt lätt och så vidare.

Allting är bara fruktansvärt. Så min fråga är, hur kan det vara så att nästan alla i Sverige och Väst verkar gilla detta livet? Och inte vill dö? Varför ser man inte fram emot döden? Varför blir folk alltid så hysteriska och ledsna varje gång någon person dör? Titta på den 15 år gamla kvinnan i Malmö som blev påkörd av en bil, folk blev hysteriska och ledsna över detta, istället för att vara glada att hon slapp detta livet och istället för att bli glada över denna påminnelsen om hur döden väntar oss alla.

Hur kan folk gilla detta livet? Inte nog med att dagens samhälle är så fruktansvärt, vi ser ju hur det blir värre och värre varje år. Jag vill gärna får seriösa svar här och inte Off-topic argument. Kan ni förklara detta för mig. För jag kan inte förstå varför nästan ingen i dagens samhälle ser fram emot döden och längtar efter döden då döden är en befrielse från detta livet. För jag tänker ju hela tiden på hur skönt döden är och hur döden är det vackraste i livet. Tänker jag till exempel på 1980 talet så tänker jag direkt på hur en 30 åring på den tiden idag nästan är död. Hur kort vi lever och hur snabbt vi närmar oss döden.

Dessutom blir jag väldigt lycklig när jag läser om olyckor såsom Kobe Bryant, Diogo Jota, Johnny och Matthew Gaudreu. Men tittar man på resten av befolkningen så blir dessa genuint shockade och ledsna och verkar se döden som en fiende som måste besegras. Förstår inte detta.

Seriöst, hur kan man gilla detta livet? Speciellt i dagens ruttna och vidriga samhälle? Varför ser nästan ingen fram emot döden som en befrielse från detta livet? Vad är det för fel på folk i dagens samhälle?

Lägg då till att när man dör så försvinner ju ens medvetande och alla ens minnen försvinner (såvida du inte är religiös men i Sverige är ju väldigt få personer religiösa). Man kommer sluta vara vid medvetande och det blir som att du aldrig existerat. Du blir som en grottmänniska som levde för 15 000 år sedan, som att du aldrig existerat.

Tänk på hur skönt detta är, och hur skönt det är att slippa detta fruktansvärda livet och allt det ruttna och vidriga vi tvingas utstå i detta livet. Ändå ser man nästan inga som skriver om hur döden är en vacker och underbar sak utan istället vill leva i 1 000 år. Förstår verkligen inte.

Jag har ett bra liv med bra vänner och allt det där.

Om jag hade sett fram emot döden hade jag inte svarat i den här tråden. Då hade jag helt enkelt tagit livet av mig. Ingen tvingar mig eller dig att leva.

Sådana som du förbryllar mig. Om du nu tycker livet är så hemskt, varför lever du då?

Herregud vilket okunnigt svammel. Är böcker, kunskap och resor förbjudet i din by?

Vi i Sverige 2026 lever i den absolut bästa epoken i mänsklighetens historia med frihet, bra löner, bra sjukvård, trygghet och en svenne banan kan åka på semester och äga en egen bil. Ja, det var ännu bättre för kanske 15 år sedan men det är fortfarande samma epok. Men åk du tillbaka till år 536 eller till åren digerdöden härjade eller till tidiga 1940-talet i Europa och ha det så fint.

Vad snackar du om? Vi lever i den värsta tiden i mänsklighetens historia! Dagens samhälle är det värsta, mest vidriga och ruttna i människans historia. Varje dag är jag arg och förbannad att jag föddes i fel tid, i en fel tidsperiod.

Hela ditt argument är att vi har mer pengar nu, men pengar betyder ingenting om grundpelaren i samhället har förfallit. Enligt din logik borde det ju vara bättre för dig att åka till Qatar eller Saudi Arabien och bo och jobba där då du kommer tjäna mer pengar där.

Blir sjukt irriterad när ni försvarar dagens ruttna samhälle genom att bara prata om hur vi har mer pengar nu.

Vad är poängen med att stanna kvar i det här livet år efter år och bara gnälla då? Som sagt, det är ingen som tvingar dig att leva.

Och det är just det som är så skönt med döden. Allt det kommer ju försvinna. Du kommer försvinna, vi kommer alla försvinna. Allt det vi har, allt det du har kommer försvinna. Du vill säkert leva i 1 000 år men det kommer du inte. Döden väntar dig snart precis som för oss alla.

Och ändå väljer du att sitta på Flashback att klaga. Varför?

Har inte direkt någon åsikt om hur länge jag vill leva. Det är inte direkt något jag kan välja. Eller ja, jag kan ju avsluta livet precis när jag vill, och det är det jag kommer göra om jag känner som du.

Är rätt gammal men tycker livet är toppen fortfarande. Då har jag haft turen att klara mig från allvarliga krämpor/ sjukdomar. Sett båda mina föräldrar gå bort och även många vänner yngre än jag och då för flera år sedan. Vissa fall i cancer som kan vara riktigt fult och smärtsamt.

Visst, man vet vad som väntar, kanske runt hörnet eller nästa hörn, men försöker ändå ta hand om mig och min kropp. Både rökt och supit alldeles för mycket i yngre dagar, har inte kondis som när jag var 30 längre men skulle tro jag springer förbi 50% av flachbackarna fortfarande fast jag är mer än dubbelt så gammal. Gjorde ett lungtest (nån forkningsgrej) 10 år efter jag slutade röka, hade över 100% lungkapacitet. Frågade hur man kan ha mer än 100%? -Det beräknas efter ens ålder, var svaret.

Varför skulle jag se fram emot döden? Har ju kul fortfarande. Vore som att stänga av mitt i en bra spännande film.

Ja ni blir attackerade med era egna mobiler.
Kallas inbrott.
Något de anser är normalt här.
Död åt fejkmagin.
Hjälp inte någon komma in i hjärnan.
Det är det fjantigaste jag sett.
Armageddon please eller vadå.

Skrattar varje dag åt den där sjukdomen.
Alltså elmagi.

Mobilattacker är väl era antikroppar enligt nya lagen.

Det är rätt najs att gå en lång promenad i skogen, komma ut på ett gammalt gravfält, lägga sig på en filt och filosofera eller lyssna på poddar. Livet och döden i samvaro. Visst känner man sig trött ibland men vissa stunder gör en ändå tacksam att få vara här. Miljoner år av evolution ledde fram just till dig, från en encellig organism till den du är nu. Det är rätt svindlande när man reflekterar över det.

Låt mig ställa en motfråga. Vad gör du här i Väst om den västerländska livet nu är så hemskt?