Citat:
Ursprungligen postat av
GundeS
Det behövs inte någon länk. Hur skulle det annars fungera? Man måste kunna lita på vit fyrsektor. Men fyren behöver ju varit igång för att det skulle gälla.
Tror det är en missuppfattning angående fyrsektorer. Gängse är att fyrsektorer är vita för att märka ut farleden, avseende grund. Sedan fins grön och röd sektor för att varsko att fartyget/båten är på väg styrbord respektive babord. Sektorerna är avgränsade på så sätt att det skall finnas marginal på båda sidor om vit sektor. Men det finns undantag, och det finns ställen där man använder röda eller gröna sektorer för att vika av eller växla till en annan fyr.
Nära fyren är den vita sektorn naturligtvis smalare än på långt avstånd, OCH kan den vita sektorn vara mycket "ovit" nära fyren - den står ju som regel på något skär, uppgrundning eller i en del fall en bra bit upp på land.
För de som har sjökorten i ordning är fyrsektorerna utmärkta även där. Då ser man som regel att det finns gott om rent vatten på båda sidor "vit sektor", och i normalfallet (ser man fyren bör man kunna se fartygslanternor) hanterar man möten som vanligt. Farledsmarkeringen (streckad linje) brukar ligga mitt i farleden, mmen det finns ingen som helst garanti för att något fartyg håller sig "på sin sida", även om de följer leden. Ordning och reda blir det först vid möten, då båda håller styrbord.
Man kan naturligtvis aldrig lita på att man är ensam i vit fyrsektor, inte heller att den man möter håller undan. Normalt kan man förstå en del av lanternföringen, dvs om man möter ett fartyg, om det är större eller om det gör anspråk på lättnader, bogserar något, fiskar eller andra egenheter som man får ta hänsyn till.
Farleden till Stenungsund/Uddevalla är noggrant markerad och har ledfyrar hela vägen. Fartyg följer leden och har ingen anledning att avvika från den. På det sättet är de förutsägbara. Men man måste ju se dem för att kunna hålla undan om man korsar leden.