MAGA-anhängare förnekar Trump-anklagelser på löpande band och deras kognitiva dissonans får forskare att börja tala om ett begynnande psykiskt problem.
https://jspp.psychopen.eu/index.php/jspp/article/view/16085
https://futurism.com/health-medicine/psychology-research-trump-supporters
En grupp psykologer har ägnat sig åt det som enligt dem själva är en märklig gåta: varför fortsätter vissa amerikaner att stödja Donald Trump trots en lång rad anklagelser om sexuella övergrepp, korruption och inblandning i händelserna den 6 januari. Resultatet av deras tre studier, publicerade i Journal of Social and Political Psychology, presenteras nu som om det vore en uppseendeväckande upptäckt.
Deltagarna – personer som uppgav att de stödde Trump – fick i öppna svar motivera sitt stöd. Den vanligaste strategin, enligt forskarna, var att helt enkelt inte tro på anklagelserna. Därefter följde två andra återkommande förklaringar: att politiken är viktigare än privatlivet, samt att andra politiker och inflytelserika personer begår liknande handlingar. I en av undersökningarna tillkom även gruppen som öppet deklarerade att de inte brydde sig.
Futurism summerar det hela med den behändiga formuleringen att Trump-anhängarna ”
trolligtvis lider av mental ohälsa”. Det är en elegant psykologisk vändning. När människor vägrar att acceptera en uppsättning påståenden som media och forskare presenterar som självklara sanningar, tolkas det inte som politisk skepsis eller selektiv källkritik –
utan som kognitiv dissonans. En form av psykiskt obehag som måste dämpas genom förnekelse, trivialisering eller hänvisning till andras synder.
Det är svårt att undgå det ironiska i det hela. Samma mekanismer – att avfärda obekväma uppgifter, att prioritera sakfrågor framför personliga tillkortakommanden och att påpeka att motståndarsidan inte är renare – har använts av politiska anhängare i alla tider och på alla sidor. Skillnaden tycks vara att när det gäller just denna grupp får beteendet en klinisk stämpel. Andra anhängare har principer.
Forskarna själva noterar att de i en naturlig kontext ser flera olika strategier samtidigt, till skillnad från laboratoriets snävare upplägg. Det är en viktig observation. Ändå landar den offentliga presentationen i den bekanta berättelsen om den förvirrade, försvarsmekanismerande Trump-väljaren. Att samma mönster skulle kunna observeras hos anhängare av andra omstridda politiker lämnas, som vanligt, åt framtida forskning.
Värt att notera: Studien var intervjubaserad. I studien fick deltagarna bara byta ämne 1 gång. Men när samtliga MAGA-anhängare valde att sidosteppa alla frågor om Trumps många -många problematiska gärningar, vändes studien till att istället handla om kollektiv kognitiv dissonans
