Vad händer när mandomsprov försvinner?

Min egen roll i samhället är obetydlig på det stora hela. Varför är du så säker på att du är ”för bra” för vänner och värnplikt?

Det skulle det kunna vara. Det låter på tok för hårt, men jag kanske är för blödig när det kommer till sånt. Klarar man det, då har man sin plats. Då kanske sann heder får ett återtåg och det blir lite ordning på saker och ting. Blir fan sugen på det själv.

Jag menar mest att utmaningen ska vara hård. Tänk vilken belöning för självkänslan efter att du genomgått och klarat utmaningen.

Och det är nog den felaktiga övertygelsen som vill förhärliga dig själv. Omfamna istället din betydelse, skulle jag säga.

Som sagt, vilket djur… har aldrig sagt att jag är ”för bra” för vänner och värnplikt. Och det är heller inget jag tycker. Kanske en murvel? Eller en papegoja? Det här blir nog vilket fall som helst mitt sista svar till dig i den här frågan.

Lycka till med att starta en sekt där du gjort dig själv till självutnämnd härskare
Om du tror att du är ett djur finns det hjälp att få.

Alla mår bra av att lära sig socialisera. Att lära sig behärska sig själv och sina egna impulser.

Man är en egen individ ändå och har hela livet på sig efter lumpen att skapa det liv man vill ha.

Men samhället idag är väldigt individualiserat och det sedan barnsben. Det ger klena individer som ej kan samarbeta.

Vad menas med "vilket djur"?

Bara misslyckade män tar lastbilskort, så nej det är inget giltigt mandomsprov.

Jag känner när jag levt i fred i 40år atr jag saknar att titta tillbaka på något likt ett baskerprov. Jag har själv i 30-årsåldern sattihop en liknande sorts hajk men gjorde den I ett litet sällskap.

Kan du utveckla det? För att jag inte förminskar mig själv till den grad att jag tar ut det på mina medmänniskor som ett förstorande? Jag misstänker projicering, men som sagt - utveckla gärna. Ditt sätt att avsiktligt misstolka, förvränga och förljuga vad jag säger får mig också att tro att det är så det ligger till.

Jo, jag tror bara att mandomsprovets syfte i att först frigöra mannen och upptäcka den, skapar mindre av det samhälle du beskriver.


Personen verkar argumentera som något slags djur eller väsen eller arketyp eller nåt sånt. Säger två saker, det är uppenbart att jag bemöter det ena, men denne vill ändå kritisera att jag bemöter det andra, osv. Mitt tålamod för sånt är inte vad det brukade vara.

Projicering av vadå?