Det överdrivna sparandet, har spardjävulen tagit dig?

Sant, men mår man bra i det inre behöver man inte pynta upp sig som en påfågel

En närstående träffar de riktigt superrika i sitt jobb med viss regelbundenhet.

Första gången sa hen ," De var ju som vemsomhelst. Inga flådiga kläder eller stöddigt beteende"

Pengar är som luft. Nödvändigt, men bör ej överkonsumeras.

Jag har ett antal miljoner sparade, men jag kan ändå inte låta bli att plocka upp pantburkar när jag går mina promenader. Nu på sommaren blir det lätt 75 - 80 kr/dag utan att jag letar i papperskorgar och liknande. Blir ett bra tillskott till A-kassan.

Jo, men en bil kan även vara ett hobby och ett intresse, och inget man "pyntar upp sig" med, precis som att en resa kan vara en upplevelse och inte något man gör för att skryta på sociala medier.

Bör ej enligt DIG!!!

Vad är överkonsumera enligt dig?


Jag har ett stort dyrt hus som jag njuter av. Om jag köpt ett mindre och billigare hus så kunde jag satt in de extra miljonerna på banken bla. Och sedan då? Där finns det redan en massa pengar. Jag behöver bokstavligen inte mer pengar.

Så har jag överkonsumerat med detta stora dyra hus?

Jag har en dyr bilsammling är det överkonsumtion? Jag har ett stort intresse, och de pengar jag andvänt är inte ens 1% av mitt net worth.

Överkonsumtion är relativt.


Men i svenne land är allt inrutat och lågt i taket. Om någon sticker ut från mängden så kickar avundsjukan in eller jante lagen.

Ganska rolig tråd, har själv en anekdot till det här. Har sparat sen jag var otroligt liten och alltid med målet att jag vill bli rik, inte för att kunna köpa massvis med dynga eller skräp utan bara för att kunna be hela världen att dra åt helvete. För över 10 år sedan så blev jag miljonär och kommer fortfarande ihåg när jag satt i min arbetsbil på en gata inne i stan och skrev inlägget på Flashback:

(FB) Day Trader-tråden 3 (chattande tillåtet!)

Pluggade många år, jobbade heltid samtidigt och sparade 30k+ i månaden under tiden, den miljonen har idag blivit över 10 idag med stora insättningar och mycket tur med aktieköpen. Tjänar idag efter växling runt 1,2-1,6 miljoner SEK efter skatter och sparar ungefär 60%. Har fortfarande många år kvar till 40 men när jag fyller 35 skiter jag i det här, har aldrig någonsin varit intresserad av att arbeta, äga någon Ferrari, ha någon stor jävla gård utan vill bokstavligen bara bli lämnad ifred, spela datorspel, gå och fiska eller bara sitta på min soffa. Jag kanske lyckas trots mitt halvt aspergiska arsle lyckas dejta en snygg brud som också vill spela datorspel och skaffa en hund när jag har lediga dagar sju dagar i veckan.

Skall bli skönt att få flytta hem till Sverige igen, göra absolut ingenting och be hela världen dra åt helvete men börsen får gärna fortsätta rakt upp men jösses vad skönt det skall bli att aldrig någonsin behöva jobba igen, ingen chef, puckade kollegor eller efterblivna sysslor.

Nu börjar årstiden då vi snåljåpar kan fylla på frysen med bär, svamp och fisk.

Hittade en svartvinbärsbuske häromdagen, cyklade ut i morse och fyllde mina askar. Gott att strö över yoghurten i vinter, och man slipper betala dyrt för odlade salmonellabär som äckliga utlänningar plockat med sina fingrar. Dom torkar ju röven med fingrarna när dom skitit.

Men viktigast är att självplocket inte gör hål i mina miljoner!

Har räknat på det här:

Man behöver 5-6 miljoner för att sluta spara.

Först då blir avkastningen 6-7% = 300,000 - 420,000 per år

Alt 3-4% om man bränner av avkastningen för att leva Ett Höögre
Liiiv (vilket man så klart gör när man kommit upp i denna nivå eller några
som är där o vet) dvs 150,000* - 240,000* per år - o bara spar i övrigt
vad som råkar bli över på årsbasis.

Först här är man på den nivån att man kan matcha de som snålar för att spara-
dvs snåljävlarna - där spardjävulen tagit över.

Några som är här eller bättre upp - hur lång tid tog det att komma hit
dvs hur gamla var/är ni dåå?

Använder Ni på denna nivå avkastning ex värdeökningar till kuuul

Imponerande att ha tjänat sin första miljon vid så ung ålder. Jag minns också dagen då jag blev miljonär i kronor på aktiekontot. Det var fredagen den 14:e februari 2020. Att jag minns det exakta datumet var för att på måndagen veckan efter var jag inte miljonär längre då covidkraschen kom precis då och snart var min miljon bara 800.000 kr igen. Sedan kom miljonen tillbaka, blev till två och så fortsatte det.

Jag var i åldern 30+ då, men då hade jag också hunnit skaffa hus, familj, utbildning och ett bra jobb på vägen, vilket inte hade varit möjligt om jag inte alltid haft en ekonomisk buffert tack vare spardjävulen samt en tydlig livsplan där allt handlade om att ge mig så goda förutsättningar som möjligt att bli rik och självständig i framtiden.

Nu har jag haft en lång semester som tyvärr är slut på måndag. Då har jag fått känna på hur skönt livet kan vara som arbetsbefriad. Man vaknar på morgonen som vanligt, äter frukost, läser nyheterna, kollar börsen och vad Donald Trump haft för sig under natten, kollar lite på Flashback och kanske går ut med soporna. Plötsligt är klockan 14:00 på eftermiddagen, utan att man behövt känna någon stress under dagen.

Jag var fan snorsnål fram till 60, och även därefter. Var alltid rädd för att cashen inte skulle räcka över ålderdomen.

Sedan plötsligt över en natt insåg jag att jag inte skulle hinna göra av med alla stålar innan jag dör. Lik förbannat faller jag tillbaka i snålfällan titt som tätt. Är helt enkelt uppfostrad så.

Men bränner ändå mer cash nuförtiden. Går väl en halv mille per år. Ändå ska jag plocka bär och svamp.

Det gör man inte för att man är snål, utan för att det är så sjukt smarrigt med egenplockat.

Många av miljonärerna här som sparat och lagt i random aktier/fond förstår inte vad tråden handlar om.
Utan ni förskönar er bild om att ni sitter med XX miljoner vilket är nice. (Är själv miljonär)

Problemet uppstår när ni efter decenier av gnetande inte kan förmå er att använda pengarna så det är tänkt. Att ge livet nöje, förenklar.

Ni pratar alltid om att ni "kan" göra det och det är gött att inte behöva vara beroende av jobb. Likväl jobbar ni, likväl gör ni aldrig något av allt det ni kan.

För att ni är snåla och vill alltid ha mer.

Kan det vara så att vissa njuter lika mycket av att köpa tusen SHB som en resa till Maldiverna? Vem är du att bedöma vad njutning för alla är?