Viggo har sökt 100 jobb på ett år och skyller sin arbetslöshet på Arbetsförmedlingen

Min son är 20 år gammal å jobbar på en Max restaurang, det är ju inte direkt hans drömjobb men man måste börja någonstans detta är hans början. Han tvekade inte utan tog jobbet. Jag vet inte vem som är stoltast, han eller jag. Grabben kämpar på.

Intressant att arbetstagare ska förhålla sig till mer än bara sin egen vinning genom "lojalitetsplikten", medan arbetsgivaren enligt ditt resonemang bara behöver göra det som lagen kräver av den.

Det är ju precis den obalansen jag ifrågasätter. Varför ska någon göra ett skit för dig, när du aldrig har planerat att gjort ett skit för dem?


Du kan ta din "lojalitetsplikt" och köra upp den..

Vad bra, då har du gjort din plikt som "good boy", och sett till att din son numera är en slav åt staten och folk som "översittarchefen"...

Good boy..

Nej jag har sett till att han inte är en slacker som går på socialbidrag, det har jag gjort.

Han kommer tacka dig för fattigdom och ryggont någon dag sen

Som anställd får du den lön och andra lagstiftade förmåner som pensionsinbetalningar och semesterlön som resursen har accepterat genom anställningskontraktet. I och med det så följer även en del lagar och regler att följa - varav lojalitetsplikten är en av dom.

Om du inte gillade avtalet eller den ersättning du erbjöds från första början så varför tackade du ja till anställningen?

Detta är ju självklarheter.

Arbetsförmedlingen fyller ingen funktion överhuvudtaget, men som vanligt när det gäller såna här artiklar är det omöjligt att säga vad som ligger bakom Viggos problem. Väldigt lite information kommer fram och vi vet inte om det finns problem i huvudet eller funktion i övrigt. Sen är det ju inte så att man "bara får" ett jobb trots aktivitet. Själv sökte jag närmare 500 jobb tills jag fick ett tilfälligt jobb som inte kräver utbildning överhuvudtaget och då sökte jag städ, lager, enklare industri etc. Väldigt många svarade aldrig ens på ansökan och inte fick man heller något "tyvärr väljer vi att gå vidare med en annan" meddelande.. Kan bara tänka mig hur det är om man är en kuf till att börja med.

Fast det är ju inte det vi diskuterar nu... Vi har inte pratat om någon som skriver på ett avtal och sedan vägrar följa det som kommits överens..

Drar du upp den vinkeln istället för att det gör din position i samhället lite mer trygg?

Vi diskuterar det faktum att du konstant hänvisar till lojalitetsplikten, samtidigt som du inte verkar anse att arbetsgivare har något motsvarande ansvar tillbaka... Till det samhälle och den arbetsmarknad som företagen faktiskt är beroende av.

Kan lova dig att i mitt företag så följer vi alla lagar och regler som finns. Givetvis. Det förväntar jag mig även att anställda gör och de får lön och andra obligatoriska finansiella poster som pension.

Det är snordyrt att betala lön och anställa resurser i Sverige. Det är en avvägning hur mycket ska vi betala för en person som sitter i backoffice och fyller i några excelark, pratar med kunder i kundtjänst osv. Samma service kan vi köpa från Valencia för hälften av den Svenska kostnaden eller en tredjedel om vi förlägger det i Rumänien.

Så kom inte med pekpinnar till företagare och arbetsgivare.

Inget av det besvarar den frågan som jag ställer. Du bekräftar egentligen bara min poäng igenom hela tråden. När ni flyttar instegsjobben utomlands för att sänka kostnaden blir det också färre vägar in på arbetsmarknaden för folk i Sverige.
Jag frågade vilket ansvar du anser att arbetsgivare har tillbaka mot det samhälle som de verkar i?
Hittills verkar svaret vara: "inga, så länge lagen följs och våra kostnader blir lägre".

Klart alla företag har ett ansvar och tar ett ansvar. Vi betalar all den skatt som vi ska enligt regelverken, följer exakt alla arbetsmiljölagar, vi anställer även i Sverige när vi hittar rätt resurser, vi deltar olika hjälp och stödåtgärder och hela den biten.

Men du verkar vilja ha någon utopi utifrån ditt perspektiv och det är skillnaden mellan ditt synsätt och verkligheten. Företag arbetar inte för att göra DIG nöjd, utan du är anställd som en resurs som ska kapitaliseras på det sätt arbetsgivaren anser att humankapitalet ska fördelas på bästa sätt för att hjälpa företaget att nå sina finansiella mål - återigen, ett företags existens finns bara för att skapa så mycket pengar som det bara går till ägarna.

Det kan givetvis ändå vara en win-win. Många av ett företags backoffice-funktioner som tex kundtjänst är förlagda utomlands som tex Barcelona eller Valencia och dit flyttar många unga svenskar och arbetar för de tycker det är kul att få livserfarenhet utomlands.


Din inställning verkar i stället vara mer som jag skrev till dig tidigare.


Med den inställningen får du ingen anställning hos mig i alla fall. Jag tycker inte ett dugg synd om arbetslösa med en inställning som dig och satsar hellre mina resurser på personer som har god inställning oavsett var de bor i världen.

Du vet väldigt lite om min inställning, men du har varit väldigt tydlig med din egen genom hela tråden.