Ratsits "lönekollar" inte längre anonymt - går att få ut identiteten på köpare

Det är inte att förvalta din egen sociala krets, det är att inhämta information om någon annans ekonomiska förhållanden, någon som inte gett sitt samtycke och inte ens vet om det[/b]. Det finns inget i skäl 18:s exempel som pekar mot att "undersöka en annan persons privatekonomi av nyfikenhet" skulle falla inom den kategorin, det liknar mer utredning eller övervakning av en tredje part än hushållsadministration.

Du är medveten om att Skatteverket, utan samtycke, ger ut exakt samma information om dig utan att du har en aning

Vad fan bryr jag mig om vad någon annan tjänar? Är det här någon sosse avundsjuke grej?

Någon som vet hur det är med Krimfup? Jag har köpt ett antal domar där för att jag är nyfiken och tycker det är spännande läsning. Dessa domar rör flertalet gängkriminella så man blir ju orolig.

Artikel 2.2 i GDPR.
"Denna förordning ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som
a) utgör ett led i en verksamhet som inte omfattas av unionsrätten,
b) utförs av medlemsstaterna när de bedriver verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel 2 i EU-fördraget,
c) utförs av en fysisk person som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll,
d) utförs av behöriga myndigheter i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder..."

Artikel 2.2 GDPR (tillämpningsområde) räknar upp fyra undantag där förordningen inte gäller.
Punkt c, på svenska

"Denna förordning ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som... utförs av en fysisk person som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll"

Skäl 18 i ingressen ger viss vägledning:

"Denna förordning tillämpas inte på fysiska personers behandling av personuppgifter i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll, och som därför saknar koppling till en yrkesmässig eller kommersiell verksamhet. Verksamhet av privat natur eller som har samband med hushållet skulle kunna omfatta korrespondens och förandet av en adressbok eller användning av sociala nätverk och nätaktiviteter som bedrivs inom ramen för sådan verksamhet."

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32016R0679

Då uppstår följdfrågan:

Vad är den "privata naturen" i att snoka i folks inkomstuppgifter genom att köpa dem från Ratsit?

Vad som faktiskt avgör enligt skäl 18 och praxis är om verksamheten har karaktären av att förvalta ens egen privata sfär, eller om den istället riktar sig utåt mot en annan persons förhållanden.

Titta på skäl 18:s exempel igen: adressbok, korrespondens, sociala nätverksaktiviteter.

Vad har de gemensamt? De handlar alla om att sköta sina egna relationer och sitt eget sociala liv, mina kontakter, min brevväxling, mina inlägg. Det är administrationen av den egna privata sfären.

Att köpa en lönekoll på en annan, namngiven person är strukturellt något helt annat.

Det är inte att förvalta din egen sociala krets, det är att inhämta information om någon annans ekonomiska förhållanden, någon som inte gett sitt samtycke och inte ens vet om det. Det finns inget i skäl 18:s exempel som pekar mot att "undersöka en annan persons privatekonomi av nyfikenhet" skulle falla inom den kategorin, det liknar mer utredning eller övervakning av en tredje part än hushållsadministration.

Ren nyfikenhetsdriven sökning på en annan namngiven persons lön och förmögenhet, utan någon koppling till köparens egen hushålls eller familjeadministration, skyddas inte av artikel 2.2 c, inte för att tjänsten är kommersiell, utan för att aktiviteten i sig (gräva i en annan persons ekonomi) inte har den karaktär av "egen privat sfär" som undantaget är byggt för att skydda.

Det ligger närmare "utredning av en tredje part" än "adressbok eller korrespondens".

EU-domstolen själv tillämpade i C-199/24 (§39, om artikel 85.2), så ska undantag från en förordnings huvudregel tolkas restriktivt. Utgångspunkten är alltså att GDPR gäller; den som åberopar ett undantag har bevisbördan för att just deras situation faller innanför det.

Det gemensamma för samtliga exempel är att de handlar om förvaltning av den egna privata sfären, mina kontakter, min brevväxling, mitt sociala umgänge. Undantaget är byggt för aktiviteter riktade inåt, mot den egna livsföringen, inte mot aktiviteter riktade utåt.

Tidigare EU-praxis bekräftar en synnerligen snäv tolkning, riktad mot just den här gränsen:

Lindqvist (C-101/01): en privatperson som publicerade uppgifter om kollegor på en hemsida tillgänglig för obestämd krets ansågs falla utanför undantaget.

Ryneš (C-212/13): en privatperson vars övervakningskamera även fångade allmän mark utanför det egna hemmet ansågs falla utanför undantaget, eftersom kameran (delvis) riktades utåt.

Det gemensamma mönstret i båda avgörandena är inte spridning i sig, utan att aktiviteten riktas mot eller påverkar tredje part utanför den egna, slutna kretsen. Domstolen har konsekvent snävat in undantaget varje gång det prövats, aldrig vidgat det.

Att köpa en lönekoll på en namngiven, för köparen extern person är strukturellt en utåtriktad handling i exakt den mening domstolen fäst vikt vid i Lindqvist och Ryneš, det är inte administration av den egna kretsen (adressbok, korrespondens), utan inhämtning av information om en tredje parts personliga förhållanden, en person som inte gett samtycke och inte vet om att sökningen sker.

Det ligger begreppsmässigt närmare "riktad informationsinhämtning om annan" än "hushållsnära administration av mina egna relationer"

Därför gäller inte privatundantaget.




Det är väl en idé, frågan är väl snarare vilket händelseförlopp är snabbast:

Skicka in skadeståndskrav nu, och det tar 1-2 år innan domstolarna processar klart det, alternativt invänta, eventuell konkurs, som är när, om 1-2 år och skicka in då?




Ratsits marknadsföring lär mot bakgrund av den utvecklande rättspraxisen inom EU-rätt rörande GDPR och utgivningsbevis klassificeras som vilseledande marknadsföring, då det inte alls är anonymt som man påstår.

https://www.konsumentverket.se/lagar/marknadsforingslagen-konsument/

En anmälan för vilseledande marknadsföring är väl också på sin plats.

https://www.konsumentverket.se/om-oss/anmala-till-konsumentverket/

Vidare dock, så brister ju då Ratsit än en gång mot GDPR, artikel 13.

Enligt artikel 13 ska Ratsit informera köparen korrekt om hur deras uppgifter kommer hanteras och vilka risker som finns, exempelvis att identiteten kan komma att lämnas ut till den uppslagne. Att istället marknadsföra en absolut anonymitetsgaranti som inte stämmer är en form av bristande, missvisande information gentemot den egna kunden.



Se svaret högst ovanför i detta citat.

Som vadå?

Om man nu är så kåt på att kolla upp andra, så har man så klart inga problem med att den kollade personen får reda på vem som snokar.

C-199/24
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:62024CJ0199

C-154/21
https://infocuria.curia.europa.eu/tabs/document/C/2021/C-0154-21-00000000RP-01-P-01/ARR_COMM/270724-SV-1-html

Efter EU-domstolens dom i Lexbase-målet den 9e juli 2026 i mål C-199/24 blir EU-domstolens dom i C-154/21 (Österreichische Post), 12 januari 2023 direkt tillämplig. C-154/21 gör att man kan få ut exakta identiteten och inte enbart breda kategorier av användare när man åberopar artikel 15.1c i GDPR.

Det innebär att utgivningsbevis, som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen, i praktiken inte längre kan användas som ett sätt att runda GDPR, C-199/24 ställer nu mycket höga krav på det journalistiska undantaget. I C199/24 finns nu ett fyrstegstest för vad som klassificeras som journalistik.

a) dissemineringssyfte,
(b) redaktionell bearbetning,
(c) pressetik/redaktionell linje,
(d) faktagranskning

I praktiken så dömer EU-domstolen ut i Lexbase målet C-199/24 att man kan masspublicera domar om okända människor, då det saknas ett allmänt intresse. Det krävs i princip att man måste vara en kändis för att det ska bli relevant, och att man följer en redaktionell linje med pressetik och en noggrann avvägning mellan integritet och samhällsintresse innan publicering, i enlighet med a, b, c och d.

Med andra ord kan man inte publicera masspublicera domar om slumpmässiga Svenssons, då det saknar nyhetsvärde.

Av detta följer en logisk slutsats rörande Ratsit, som också har utgivningsbevis, rörande vad allmänintresset är att man, mot betalning över Internet, till i princip hela Sveriges vuxna befolkning ger tillgång till individuella deklarationer av folks deklarerade löner och kapitalinkomster.

Det finns i princip inget allmänintresse att bedriva "journalistisk verksamhet" genom att man ska kunna köpa tillgång till en medelsvenssons finansiella personuppgifter. Det innebär att integritetsintresset väger tyngre.

Ratsit erbjuder visserligen möjligheten att man kan ta bort sig själv därifrån, men det ska nu gå att åberopa artikel 15.1C i GDPR efter C199/24 samt C-154/21, retroaktivt, och få tillgång till identiteten hos privatpersoner samt bolag som köpt "lönekollar" på en, samt klockslag, datum när detta skett.

Även vilka databaser som är uppkopplade till Ratsit där ens finansiella personuppgifter finns.

I praktiken, kan samma argumentation nu tillämpas mot många aktörer med utgivningsbevis, vilket innebär att det är adjö för tjänster med utgivningsbevis där man marknadsför det med att man kan få tillgång till folks personuppgifter "anonymt".

I praktiken innebär det sedan att, när man väl få ut identiteten på köparna av lönekollar, att man även kan rikta skadeståndskrav mot dem för att de, utan ditt samtyckte, inhämtat personuppgifter om dig från Ratsit.

Ifall Ratsit vägrar, då begår de lagbrott, och man får klaga hos IMY alternativt gå direkt via domstol.

Vad har folk för tankar kring detta?

Lexbase, Verifiera, Krimfup, Acta Publica, ja i praktiken alla med utgivningsbevis kommer bli hårt granskade enligt fyrstegstestet rörande journalistik som jag skrev i mitt öppningsinlägg.

Så, ja gängkriminella har rätt att få ut identiteten på alla som köpt domar som involverar dem på Krimfup.