Det började inte den 7 oktober – historien om Deir Yassin den 9 april 1948

Om valet att mörda oskyldiga är så enkelt för dig varför gömde ockupationsmakten undan hela brottsplatsen genom att förvandla Deir Yassins stenhus till det stängda mentalsjukhuset Kfar Shaul och varför använde sionisterna ren terror för att lönnmörda FN-medlaren Folke Bernadotte på öppen gata i Jerusalem när han beskrev detta som ren terrorism?

De 100 000 var också oskyldiga. I din värld är 100 muslimer mer värda än 100 000 judar. Den saken råder det INGEN tvekan om, din islamist.

Är det där det bästa svaret du har på min fråga? Att fly till personangrepp och kalla folk för "islamist" så fort du blir desperat och saknar historiska argument?

För att göra det plågsamt tydligt för dig: alla oskyldiga liv har samma värde och det är precis därför man inte rättfärdigar slakt på oskyldiga civila i en fredlig by med en påhittad cynisk matte om att "rädda andra". Deir Yassin deltog inte i belägringen och blockerade inga mattransporter. Att mörda spädbarn och kvinnor där gav inte de svältande i Jerusalem ett enda gram bröd.

Du duckade frågan helt eftersom sanningen svider: Om den här "matematiken" var så rättrådig och ädel varför gömde ockupationsmakten undan brottsplatsen under väggarna på mentalsjukhuset Kfar Shaul och varför använde sionisterna ren terror för att lönnmörda FN-medlaren Folke Bernadotte i Jerusalem?

NEJ NEJ NEEEEJ

Tackar som erbjuder men INGEN orkar längre tänka på dessa mördarsniglar nere i öknen! Vill SPYYYY!
Vi hoppas att de dödar och äter upp varandra till siste man.

Tack för ordet.

MOTION TILL RIKSDAGEN

Motionens titel: Inrättande av en nationell minnesdag för massakern i Deir Yassin och lönnmordet på Folke Bernadotte

Förslag till riksdagsbeslut:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att inrätta en officiell nationell minnesdag till minne av offren för massakern i Deir Yassin och FN-medlaren Folke Bernadotte och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

MOTIVERING
Den 9 april 1948 angreps den palestinska byn Deir Yassin, väster om Jerusalem, av de paramilitära grupperna Irgun och Lehi. Trots att byn hade ingått ett lokalt fredsavtal med angränsande judiska kvarter, genomfördes en systematisk massaker där över 100 civila palestinier - inklusive kvinnor, äldre och barn - mördades. Händelsen dokumenterades av Internationella Röda Korsets representant på plats, Jacques de Reynier, och utlöste en massiv panikvåg som drev hundratusentals civila på flykt vilket lade grunden till den palestinska flyktingkatastrofen.

Massakern fördömdes omedelbart av det officiella judiska ledarskapet (Jewish Agency) och ledde till att FN:s unga säkerhetsråd skickade den svenske greven Folke Bernadotte som officiell fredsmedlare till regionen.

Folke Bernadotte agerade med stort mod och personlig risk. I sina slutrapporter till FN i september 1948 betonade han kompromisslöst att den palestinska civilbefolkningen utsatts för terrorism och skrämseltaktik i syfte att fördriva dem från sina hem. Han krävde att de fördrivna flyktingarna skulle ges en ovillkorlig rätt att återvända till sina hem eller erhålla ekonomisk kompensation - principer som senare lade grunden till FN:s resolution 194.

Som en direkt konsekvens av hans fredssträvanden och hans vägran att blunda för de humanitära brotten lönnmördades Folke Bernadotte på öppen gata i Jerusalem den 17 september 1948. Attentatet utfördes av medlemmar ur samma extremistiska och terroriststämplade miljö (Lehi/Sternligan) som varit djupt delaktig i massakern i Deir Yassin.

Idag är Deir Yassins historiska stenhus omvandlade till det statliga israeliska mentalsjukhuset Kfar Shaul i ockuperade Jerusalem vilket i praktiken skärmar av brottsplatsen från omvärlden och försvårar ett värdigt hågkomande.

Sverige har en stolt tradition av att värna folkrätten, de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt. Att officiellt uppmärksamma kopplingarna mellan Deir Yassin-massakern den efterföljande flyktingkatastrofen och det tragiska offret av vår egen svenske FN-medlare är av största vikt för historisk rättvisa.

Genom att instifta en nationell minnesdag hedrar vi inte bara minnet av de oskyldiga civila offren i Deir Yassin utan lyfter även fram Folke Bernadottes humanitära arv och hans kompromisslösa kamp för flyktingars rättigheter. En sådan minnesdag skulle fungera som en årlig påminnelse om folkrättens principer och vikten av att motverka historierevisionism.

Ja, jag har gjort det flera gånger. T.o.m på B't Selems websida så kan du se att det stämmer.

Det finns ingen rätt till statsbildning. Du kan tycka vad du vill men det är fel.

Jag förstår att känslor är involverade här men om du bara tänker efter lite så fattar du en hel del. Du behöver inte vara ett geni för att förstå det här men du behöver ett tresiffrigt IQ. Om det är så att du inte kan lagligt tvinga Israel att ge Västbanken till en stat som inte existerar så MÅSTE det vara Israel som bestämmer. Om du bara förstår den grejen så tror jag du kan komma långt i livet, betydligt längre än du gjort.

Det skapar ingen rätt (alltså ingen giltig rätt, inget rättsligt faktum) att ställa sig på bordet och utropa en ny stat. Det har jag varit fullt klar över i årtionden, själva handlingen att utropa en stat är i grunden inget annat än ett tecken och förändrar inte den rättsliga eller etiska statusen pä något. Thomas Jefferson och George Washington var rättsligt sett inget annat än rebeller och myterister även efter den 4 juli 1776. Rättslig giltighet fick USA först efter att man hade skirvit under ett fredsfördrag med sin gamla kolonialmakt, Storbrritannien. (Okay, det här ska man kanske inte säga högt till anstolta jänkare men det är så det ligger till!).

Israel är inte grundat på några etablerade rättsliga fakta på det sättet, även om man har lyckats sälja in bilden till många att det skulle vara så. Varken landets gränser 1949 eller 1967 bygger på några verkliga, lagligen ingångna fredsfördrag. Och inte heller på något mandat från FN eller NF. Och kriget hade börjat redan långt före 14 maj 1948, med sionisterna som en mycket aktiv part, det var inte så att "judarna var fredliga till dess araberna kom och hoppade på dem". Landet bär på ett arv av ockupation, repression mot araber/palestinier och aktivt driven etnisk rensning.

Om din inställning är att "Makt är Rätt, punkt slut. Eat it! Judarna lyckades utöva makt, driva bort de som bodde i landet tidigare och ta landet för egen del - bra så!" så är det din sak. men de flesta israeler vill nog inte att det ska ses så öppet.

Nu blandar du ihop olika saker. Israel hade definitivt rätt att UTROPA sig självständiga eftersom de kontrollerade marken de utropade staten på och de hade legitimt anspråk på marken. Däremot behövde inte grannländerna erkänna Israel förrän efter de blivit besegrade i kriget. När arabländerna misslyckades att besegra Israel däremot var de tvungna att erkänna Israel.

Kontrollen etablerades genom etnisk rensning, fördrivning med våld, mord och terror. Dessa rensningar, denna terror kom igång redan ett bra tag före maj 1948, vilket är exakt vad denna tråd handlar om. Och det fortsätter än idag vilket en del i denna tråd, t ex Petronius, helt enkelt står och skryter med.

Det tidigare brittiska mandatet var inget "tomt ingenmansland" före 14 maj, inte heller överlämnat åt judarna ensamma (att Moseböckerna innehåller ett par sådana löften från stamguden Yahweh är irrelevant).

Varken Israel, Jerusalem eller Västbanken var fritt fram att ta över, rättsligt sett, och nej, ockupationen av Västbanken var och är inget "victimless crime".

Nej. Mandatet skapades enbart med syfte att det skulle bli ett judiskt hemland. Det fanns inget annat syfte med mandatet. Den arabiska staten skulle ligga öster om Jordanfloden och den arabiska staten skulle heta Jordanien.

inte mycket till diskussion, verkligheten förändras ju inte av att du inte förstår den.