Citat:
Ursprungligen postat av
bakelsernassmak
Ett evigt universum kräver en anledning till att det existerar. Ett evigt universum inkluderar inte att det inte behöver en anledning att finnas i definitionen. Gud har den aspekten inkluderad i sin definition, därför behöver man inte ställa den frågan med gud.
Jag kan argumentera för en en anledning till varför universum existerar.
Men min anledning vänder på ditt påstående.
Du påstår att ett evigt universum kräver en anledning till att det existerar. Jag menar istället att det inte handlar om ett evigt universum, utan om en evig existens och att skilja på existens och universum är vitalt här.
Universum i sig behöver inte vara evigt.
Det som är evigt är existens... inte de former som formas
inom existens, som ett universum till exempel.
Nu kanske du tänker "varför skulle existensen vara evig då?” Det är en relevant fråga. Och jag har ett svar på den...
Det beror på att icke-existens inte kan existera.
Eftersom icke-existens inte kan vara, det vill säga inte existera, så måste det alltid finnas något, något som existerar.
Endast existens är möjligt, och därför är icke-existens omöjligt. Det gör att existensen är evig och att icke-existens är evigt omöjlig.
Någonting kan inte
inte vara.
Och även när jag pratar om icke-existens så nämner jag faktiskt något som finns, för själva tanken på icke-existens är ju något som existerar som ett koncept, som ord, som tanke.
Det är
inte icke-existens heller.
När vi försöker förstå universum och studerar det, oavsett vart vi vänder oss, så har allt vi tittar på en gemensam egenskap, oavsett form: existens.