Jag är trött på att jobba – vill inte vara slav längre

"Du kan ju joina Overmind och de andra med att betala för medborgarlön."
det finns pengar idag för medborgarlön, handlar om prioriteringar.

Jag funderar själv på att sluta jobba och leva på mina ekonomiska tillgångar fram till att pensionen kickar in vid 65 (om drygt 12 år). Jag har tre miljoner, varav en miljon på börsen (främst indexfonder) och resten på "högränte"-konton (nåja, 3%, men ändå. Och ja, jag vet, jag borde väl trycka in det mesta på börsen för att få så stor avkastning som möjligt, men är trygghetsnarkoman.) Så de genererar en helt okej slant varje år, dock inte så mycket att det helt finansierar mina månatliga utgifter (ca 17 000 kr), men denna avkastning gör att pengarna sinar långsammare om jag skulle välja att säga upp mig.

Jag har räknat lite på det, och om inget katastrofalt inträffar, och jag börjar plocka ut från mina sparkonton först, så bör jag ha ca 1,5 miljoner kr kvar på börsen och 0 kr kvar på mina sparkonton när jag fyller 65 om jag säger upp mig idag.

Jag har räknat på en genomsnittlig årlig avkastning på börsen på 6% (vilket historiskt sett är lågt räknat) och en schablonskatt på mitt ISK på 1%. Avkastningen på mina sparkonton har jag satt till 3% och en skatt på 30% på denna kapitalinkomst.

Jag har visserligen inte tagit med inflationen i mina beräkningar. Dock ingår en månatlig amortering på min bostadsrätt på 3000 kr (+ ränta på ca 3% - ränteavdrag) i mina utgifter, så utgifterna för mitt bostadslån minskar stadigt, och det har jag inte heller tagit med i beräkningarna. Som sagt, detta är en snabb överslagsräkning. Jag har för närvarande 600 000 kr i bostadslån, och om 12 år så kommer detta lån att ligga på 168 000 kr (på en bostadsrätt som är värd mellan 2,5-3 miljoner kr). Så skulle "the shit hit the fan" så kan jag ju alltid sälja bostadsrätten, men det gör jag helst inte då jag stortrivs där jag bor.

Så vad väntar jag på? Trygghetsnarkoman som jag är så har jag hamnat i "Just One More Year"-syndromet. Jag hoppas att jag tar mod till mig snart och hoppar av hamsterhjulet för gott.

Är det någon annan här som slutat jobba med tre miljoner kr (eller mindre) "på kontot"? Hur har det gått rent ekonomiskt? Hur gammal var du när du slutade jobba? Jag är bara intresserad att höra från er som lever helt på era egna besparingar, inte ni som lever på bidrag.

Jag funderar själv på att sluta jobba och leva på mina ekonomiska tillgångar fram till att pensionen kickar in vid 65 (om drygt 12 år). Jag har tre miljoner, varav en miljon på börsen (främst indexfonder) och resten på "högränte"-konton (nåja, 3%, men ändå. Och ja, jag vet, jag borde väl trycka in det mesta på börsen för att få så stor avkastning som möjligt, men är trygghetsnarkoman.) Så de genererar en helt okej slant varje år, dock inte så mycket att det helt finansierar mina månatliga utgifter (ca 17 000 kr), men denna avkastning gör att pengarna sinar långsammare om jag skulle välja att säga upp mig.

Jag har räknat lite på det, och om inget katastrofalt inträffar, och jag börjar plocka ut från mina sparkonton först, så bör jag ha ca 1,5 miljoner kr kvar på börsen och 0 kr kvar på mina sparkonton när jag fyller 65 om jag säger upp mig idag.

Jag har räknat på en genomsnittlig årlig avkastning på börsen på 6% (vilket historiskt sett är lågt räknat) och en schablonskatt på mitt ISK på 1%. Avkastningen på mina sparkonton har jag satt till 3% och en skatt på 30% på denna kapitalinkomst.

Jag har visserligen inte tagit med inflationen i mina beräkningar. Dock ingår en månatlig amortering på min bostadsrätt på 3000 kr (+ ränta på ca 3% - ränteavdrag) i mina utgifter, så utgifterna för mitt bostadslån minskar stadigt, och det har jag inte heller tagit med i beräkningarna. Som sagt, detta är en snabb överslagsräkning. Jag har för närvarande 600 000 kr i bostadslån, och om 12 år så kommer detta lån att ligga på 168 000 kr (på en bostadsrätt som är värd mellan 2,5-3 miljoner kr). Så skulle "the shit hit the fan" så kan jag ju alltid sälja bostadsrätten, men det gör jag helst inte då jag stortrivs där jag bor.

Så vad väntar jag på? Trygghetsnarkoman som jag är så har jag hamnat i "Just One More Year"-syndromet. Jag hoppas att jag tar mod till mig snart och hoppar av hamsterhjulet för gott.

Är det någon annan här som slutat jobba med tre miljoner kr (eller mindre) "på kontot"? Hur har det gått rent ekonomiskt? Hur gammal var du när du slutade jobba? Jag är bara intresserad att höra från er som lever helt på era egna besparingar, inte ni som lever på bidrag.

Om jag ska bli kriminell så är det knappast sjukersättning jag ska lura mig till, då finns det nog andra alternativ som ger 10 ggr mer pengar, men jag är inte en sådan person.

Käre Bror Duktig. Att söka sjukersättning är inte kriminellt!

Är det kriminellt att ljuga för doktorn?

Isåfall är det doktorn som är kriminell eftersom han enkelt kunde bli så lurad, det är på DOKTORNS intyg som försäkringskassans stöder sitt beslut på.

Det är att lura doktorn, och det ville inte X3tream.

För övrigt är det inte läkaren som bestämmer om din sjukskrivnings ska gå igenom eller inte.

Precis.
F-kassans handläggare beslutar om sjukersättning.
Till grund för beslutet har man doktorns utredning/intyg etc samt den sökandes egna ansökan. Beslutet kan grundas även på andra professioners utlåtanden.

Så, om någon, till den grad, kan ljuga ihop symtom som doktorn blir i-tutad och att denne sedan finner en, såpass stor och allvarlig diagnos eller funktionsnedsättning så att personen bedöms att på 100% inte ha någon arbetsförmåga alls.
Och att doktorns bedömning även lurar handläggaren på försäkringskassan som inte heller ha vett att kräva en dubbelkontroll utan rakt av godkänner allt humbug.

VEM är den störste skurken i dramat, tycker du?

Den som fejkar en sjukdom är den som luras, eller vad menar du?

Den som ljuger för doktorn är värst? Det är INTE kriminellt att ljuga.

Jag svarade på vem som luras, inte på om det var kriminellt.

Några av trollen på Flashback kommer att påstå att 3 mkr är kaffepengar och i principen "omöjligt" att leva på. Lyssna inte på dom. 3 mkr en bra summa att ha sparat ihop i likvida tillgångar. Bra jobbat!

Kanske kan du testa att ta ut 10 000 kr/mån (enligt 4-procentregeln) och jobba deltid för att få ihop dessa resterande 7 000 kr?

Jag skulle också vilja sluta arbeta men precis som du är jag trygghetsnarkoman och har har också hamnat i det där one more year-syndromet. Jag tänker hela tiden att det kommer att hända något just när jag slutat som ställer till det. Just nu är det skräcken för vad vänsterblocket kommer att göra med ISK efter valet i höst. Blir det "bara" en socialdemokratisk rejäl försämring av ISK eller blir det en VPK-slakt av det? Och vad kommer Trumpen att ställa till under de 2,5 år han har kvar. Han kan ju krascha marknaderna från ena dagen till nästa. Men samtidigt så är det ju alltid diverse kriser som sänker börserna även om det är Covid-krasch, ryssinvasionskrasch eller strandat containerfartyg i Suez-krasch så brukar det ju återhämta sig rätt snabbt. Så varför fegar jag? Det som ändå skrämmer mig mest är att jag en dag ska komma till insikten att jag arbetat längre än jag behövde. Fem eller tio år i ekorrhjulet längre än vad som hade behövts. Tänk att inse det. Det skrämmer!

Bra fråga, man är rätt hjärntvättad skulle jag tro att man måste jobba etc etc. Vill inte leva på bidrag, det är ju lika bra att jobba då. Varför inte göra en tråd om att man inte vill leva i ekorrhjulet som idag anses vara standard, men nu med teknologisk utveckling så kommer många hamna utanför detta. Bättre då att se till att klara sig själv, även om man har ett tryggt jobb idag.