Blir cyklister och hundägare allt mer ansvarslösa utan att märka det själva???

Det finns två kategorier som utmärker sig..i denna kategori.
Cyklister och hundägare.
Jag undrar om de, om man möter dem i andra sammanhang, framstår som mogna ansvarstagande och trevliga typer?
För jag ser inget av det ( ja undantag finns ALLTID) när jag möter dem.
Hundägare har sina hundar lösa, även på våren då skogen är en barnkammare som vi ska skydda.
De låter dem springa bland folk utan att ha koll, med näsan i mobilen, vilka de dyker ned i ännu djupare med påtagligt intresse så fort hunden har skitit och det borde varit dags att plocka upp. Vilket inte händer i många fall.

Cyklisterna, lika illa där. De ska nödvändigtvis plöja fram precis överallt. Gågator verkar vara speciellt attraktivt. Obrydda om att folk går där och att barn kan springa ut framför cykeln så tar de sig fram med det vanliga tunnelseendet. Jag och min cykel- verkar vara ledordet.

På stockholms trottoarer finns de i stor mängd, det är 500 kronor i böter men de åker ju aldrig fast tyvärr. Det kan finnas en bred cykelbana att åka på, men nä, det verkar vara läskigt, så trottoaren blir valet. Man kan inte koppla av någonstans.

Hur blev det såhär? Vad har skapat dessa totalt lomhörda individer som inte alls verkar inse att folk är riktigt less på dem vi det här laget.
Är detta fullt fungerande människor i övrigt? Tar de hänsyn, och vet hur man ska bete sig så fort de hamnar utanför denna zon?? Frågorna är många...

Mammor med barnvagn comes to mind. Föräldrar överlag. Men det är ju välkänt att dom inte förstår att man inte är lika intresserad av deras skrevtroll som dom är.

Ok fast de blir ju rätt harmlösa i jämförelse, de slänger ju inte bajsblöjor på trottoarerna och kör inte på folks hälsenor med barnvagnen i full fart. :-)

Vad som är harmlöst för någon är total katastrof för andra. Dom kör kanske inte på folks hälsenor, men dom kan gå tre i bredd på en smal trottoar. Eller helt plötsligt ställa sig med sin barnvagn på tvären över sagda trottoar.

Hundägare och cyklister drabbas jag inte av på samma sätt. Jag har mindre emot lösspringande hundar än lösspringande treåringar.

Har nog aldrig sett någon cykla särskilt fort på Stockholms trottoaren utan då handlar det väl om idiotin med kombinerade gång och cykelbanor där beslutsfattarna tycks ha utgått ifrån att man inte cyklar snabbare än max 15km/h. Sen vad det gäller hundägare så tror jag ts överdriver problemet, det är inte ofta jag ser lösspringande hundar och fenomenet att inte plocka upp skiten efter sig går ju att främst begränsa till Östermalm.

Mer irritationsmoment kanske än en fara för livet respektive fara för att kliva i hundskit. Passerar hellre mamma-gänget än krockar med elcykel i full fart.

Jag cyklar mitt i stadens centrum, precis överallt. Tycker att det är så roligt när äldre stannar upp och tok blänger. Ibland yttrar sig någon "det är gågata här"! Då brukar jag sarkastiskt svara, det är ingen fara fröken, jag är polis.
Är det väldigt mycket fotgängare ute så anpassar jag hastigheten för säkerhets skull.

Kanske inte är farten de har på trottoarerna utan det själva faktum att de befinner sig där, och det är inte så kul att bli påkörd oavsett fart.
Vad gäller hundar så blev ett barn biten nyligen ( hagaparken) och befinner man sig på småvägar och naturområden så springer de definitivt omkring, kanske inte på trottoarerna i innerstaden dock. Men håller med om idiotin du beskrev.

Varför törs du inte cykla i trafiken där du hör hemma då?

Som sagt, det som är ett problem för dig är inte nödvändigtvis ett problem för andra. Jag krockar helst gärna inte heller med en elcykel men trots att jag bor i Stockholms innerstad har jag inga problem att undvika människor på ett fordon när jag är ute och går. Att folk inte plockar upp efter sina hundar är givetvis ett problem, men det är ändå förhållandevis ovanligt. Kanske för att jag inte bor i ett babbigt område.

Det skulle innebära omvägar, gågatan in till Systembolaget är dessutom ganska fin. Jag gillar att spana på tonårsluder i korta kjolar i denna sommarvärme dessutom.

Jo men det kanske är själva undvikandet du beskriver som man gärna hade sluppit att behöva hantera så fort man går ut.
Det blir inte direkt avkopplande att gå i den miljön. Och behöva se bakom axeln så fort man ska passera någon.
Och de finns gamla människor som inte är lika snabbfotade som oss. Och barn som inte har samma koll som oss. Cyklist-eländena ska helt enkelt INTE VARA DÄR.