Putin beordrar styrkor att gå in i Ukraina - INVASION NU (2022-02-24)

Har nyss svarat på den invändningen i följande inlägg: https://www.flashback.org/sp95442864

Om du vill argumentera om saken så får du komma med nåt som för diskussionen frammåt. Annars hamnar vi i en evighetsloop.

Hade Ryssland haft ett bättre ledarskap hade de kanske haft andra prioriteringar och inte varit världens största land med en BNP som är mindre än Italiens.

Nej.
Jag menar att NATO hade enkelt kunnat avvärja kriget om dom hade velat. Med minimala konsekvenser för alla inblandade. Om du hade klickat dig ett steg tillbaka i konversationen så hade du säkert kunnat utröna detta själv, utan att behöva fråga.

Men i vilket fall: Det här är ingen unik situation.

Du kanske känner till den sk "Monroe-doktrinen"? Den här doktrinen är inget som hör till internationell lag på något sätt. Utan bara ett krav som USA ställt upp för länge sen, att ingen annan makt får alliera sig med nån nation i Sydamerika. Ingen har skrivit under nåt avtal att dom ska följa Monroe-doktrinen. Trots det efterlevs den i hög grad, de-facto.

Det finns få som säger att USA "med all rätta" invaderade Venezuela, säkert inte heller du. Icke desto mindre hade Kina och Ryssland kunnat avvärja USA:s invasion av Venezuela, om dom hade respekterat USA:s ensidigt uppställda Monroe-doktrin.

Annat exempel: Om inte Sovjetunionen hade backat i Kuba-krisen, så hade det mycket väl kunnat leda till kärnvapenkrig. Hade knappast varit rätt av USA att attackera varken Ryssland eller Kuba. Men det hade dom gjort med stor säkerhet, om Kuba hade framhärdat med att bli kärvapenbas åt Ryssland. Kuba hade för all del rätt att alliera sig med vem dom ville och ha vilka vapen dom ville. Varför inte? Kuba är ju en suverän stat trots allt. Trots det backade Sovjet, och världen slapp tack vare det sannolikt ett kärnvapenkrig.


Vi tar en liten analogi också för att runda av: Du kan gå runt och kalla folk bög och hora. Förr eller senare kommer du säkert få en smäll på käften. Och det är kanske inte rätt gjort av personen som gav dig en propp, iaf inte i legal bemärkelse. Men det förändrar inte faktum att du enkelt kunnat unvika detta genom att bete dig mer taktfullt. En utomstående betraktare kan i ett sånt här läge faktiskt med rätta fråga sig om du avsiktligt tiggde om att hamna i slagsmål.

Okej, få höra din nit-pick nu om varför du tycker att analogin inte stämmer.

Då har du missförstått något. Jag har hela tiden hävdat att man givetvis kan säga nej till ansökningar som inkommer, men att det inte praktiskt (eller politiskt) möjligt för Nato att säga nej till stater i förväg innan de ansökt. Är det så svårt att förstå den skillnaden? Demokratiska stater säljer inte ut andra staters rättigheter över huvudet på dem.

Att båda parter rustar ner är inte en motprestation om den ena parten dessutom förväntas göra en massa annat. En motprestation innebär att båda parterna satsar/ger upp lika mycket. En motprestation som kanske kunde motiverat Väst att skriva på hade t ex kunnat vara ett ryskt åtagande om att respektera grannstaterna och avhålla sig från att blanda sig i deras angelägenheter. Dvs, ett säkerställande av en äkta neutralitet. Det avtalsutkast du pratar om så bortser du från kärnpunkten som var att Ryssland ville att Nato skulle kasta ut flera redan antagna medlemmar. Så det avtalsförslaget hade verkligen inneburit Jackpot för Ryssland.

Och åter igen. Nato har inte expanderat. Det är enskilda stater som sökt medlemskap i organisationen. Bland annat på grund av att de känt sig förtryckta och misshandlade av ryssen i 45 år och nu söker sig så långt bort från ryssen som man kan. Nato har inte på något vis "värvat" medlemmar. Det är Ryssland/Sovjet som aktivt drivit länderna in i Nato.

Och som sagt. Det är stor skillnad på att säga nej till en inkommen ansökan och utfärda förbud mot att ansöka genom att i förväg annonsera avslag.

Svårtolkat? Inom vilken tidsram uppfattar du att man utlovade medlemskap? Det har snart gått 20 år och inget har hänt i den saken. Inte ens under de 6 åren mellan 2008 och 2014 hände något som förde saken närmare något beslut. Inte kan väl ens Putin idag bekymra sig över om Ukraina tas upp i Nato om 20 eller 40 år? Om 20 år kanske till och med Ryssland har gått med i EU. Så länge inget händer i Nato-frågan beträffande Ukraina har Putin inga skäl att fundera över saken.

Ryssland ska inte alls gå in i Ukraina. Ukraina är en självständig stat, precis som Ryssland. Ryssarna ska hålla sig på sin sida av gränsen. Och, som sagt, om Putin inte har världens överlägset bästa spåkula så behöver han inte bekymra sig som vilka organisationer olika länder är medlemmar i om 10, 20 eller 30 år. Saker och ting förändras snabbt. Vem vet, men med en annan president kanske Ryssland vill gå med i Nato som skydd mot Kina? Den som lever får se.

Vasall-staten kommer allt tydligare..

Efter fyra år av krig har Vladimir Putin gått från att vara Xi Jinpings förebild till att bli den underordnade partnern i relationen mellan Ryssland och Kina.

Handeln mellan de två länderna har fördubblats sedan Rysslands invasion av Ukraina, men tillväxten har avtagit. Kina köper rysk olja till rabatterat pris, levererar kritiska komponenter till försvarsindustrin och ger ekonomiskt stöd som håller krigsekonomin igång.

Ändå står Ryssland för mindre än 4 procent av Kinas totala handel, medan Kina nu står för nästan 40 procent av Rysslands handel.

Kinesiska varor översvämmar den ryska marknaden, vilket skapar problem för lokala producenter, enligt WSJ. Ryssland har också upptäckt kinesisk spionage på mellannivåer i statsapparaten, men undviker att konfrontera Peking.

I Centralasien har Moskva gett efter och accepterat yuanen som huvudvaluta för en ny planerad utvecklingsbank inom ramen för Shanghai Cooperation Organization.

https://www.finansavisen.no/politikk/2026/07/15/8366114/massiv-blemme-for-putin

Joo...den här smo`n utav Putin...är ju en historisk succe för Xi.., han hoppas nog att kriget drar ut i 4 år till.., så generös som Putin har visat sig vara..

Alla har sina farhågor. Vissa länder tror att Ryssland är ett hot mot dom. Ryssland å sin sida tror att NATO är ett hot åt andra hållet.

Kanske är båda sidornas farhågor ogrundade. Kanske har båda sidor anledning att känna oro.
Men faktum är att båda sidor säger sig hysa den här oron. Den saken är oomtvistlig.
När båda sidor känner en sån oro, så är risken för krig överhängande.

Hur kan man lösa en sån här sak då, och undvika att det leder till krig.

Ett sätt är att försöka maximera sin egen säkerhet, något som då kommer ske på motpartens bekostnad. Om vi vill ha 100% säkerhet, så innebär det att Ryssland kommer ha 0% säkerhet.

England och Frankrike har redan prövat den metoden med Tyskland efter första världskriget. Dom skulle ha 100% säkerhet och att Tyskland skulle ha 0%. Tyskland skulle aldrig kunna resa sig igen och bli ett hot. Det där gick käpprätt åt fanders vet vi nu.

Ändå vill vi pröva samma sak igen med Ryssland.

Alternativet till det, och att Ryssland med våld ska försöka krångla sig ur vårt grepp, är att NATO och Ryssland ingår ett säkerhetsavtal, där båda sidor gör vissa eftergifter, bla nedrustning. Detta i syfte att uppnå en stabil maktbalans. Med andra ord, att båda sidor får ett visst mått av säkerhet, och att styrkeförhållandet förblir långsiktigt stabilt.

Som diskuterats nyligen i tråden så gjorde Ryssland en draft på ett sånt säkerhetsavtal hösten 2021. Men det avfärdades av USA och NATO.

Ja, denna operation har verkligen blivit en framgång för Xi. Så här mycket hade han aldrig kunnat uppnå utan Putins lilla SMO.

Acceptera kinesisk valuta i delar av Ryssland....jösses, så pinsamt. Men antagligen bättre för Putin att dra ut på kriget. Ger han upp blottlägger han fiaskot, krigar han på går de värsta pinsamheterna ändå att dölja ett bra tag i censurens högborg.

Alla har sina farhågor. Vissa länder tror att Ryssland är ett hot mot dom. Ryssland å sin sida tror att NATO är ett hot åt andra hållet.

Kanske är båda sidornas farhågor ogrundade. Kanske har båda sidor anledning att känna oro.
Men faktum är att båda sidor säger sig hysa den här oron. Den saken är oomtvistlig.
När båda sidor känner en sån oro, så är risken för krig överhängande.

Hur kan man lösa en sån här sak då, och undvika att det leder till krig.

Ett sätt är att försöka maximera sin egen säkerhet, något som då kommer ske på motpartens bekostnad. Om vi vill ha 100% säkerhet, så innebär det att Ryssland kommer ha 0% säkerhet.

England och Frankrike har redan prövat den metoden med Tyskland efter första världskriget. Dom skulle ha 100% säkerhet och att Tyskland skulle ha 0%. Tyskland skulle aldrig kunna resa sig igen och bli ett hot. Det där gick käpprätt åt fanders vet vi nu.

Ändå vill vi pröva samma sak igen med Ryssland.

Alternativet till det, och att Ryssland med våld ska försöka krångla sig ur vårt grepp, är att NATO och Ryssland ingår ett säkerhetsavtal, där båda sidor gör vissa eftergifter, bla nedrustning. Detta i syfte att uppnå en stabil maktbalans. Med andra ord, att båda sidor får ett visst mått av säkerhet, och att styrkeförhållandet förblir långsiktigt stabilt.

Som diskuterats nyligen i tråden så gjorde Ryssland en draft på ett sånt säkerhetsavtal hösten 2021. Men det avfärdades av USA och NATO.

Alla har sina farhågor. Vissa länder tror att Ryssland är ett hot mot dom. Ryssland å sin sida tror att NATO är ett hot åt andra hållet.

Kanske är båda sidornas farhågor ogrundade. Kanske har båda sidor anledning att känna oro.
Men faktum är att båda sidor säger sig hysa den här oron. Den saken är oomtvistlig.
När båda sidor känner en sån oro, så är risken för krig överhängande.

Hur kan man lösa en sån här sak då, och undvika att det leder till krig.

Ett sätt är att försöka maximera sin egen säkerhet, något som då kommer ske på motpartens bekostnad. Om vi vill ha 100% säkerhet, så innebär det att Ryssland kommer ha 0% säkerhet.

England och Frankrike har redan prövat den metoden med Tyskland efter första världskriget. Dom skulle ha 100% säkerhet och att Tyskland skulle ha 0%. Tyskland skulle aldrig kunna resa sig igen och bli ett hot. Det där gick käpprätt åt fanders vet vi nu.

Ändå vill vi pröva samma sak igen med Ryssland.

Alternativet till det, och att Ryssland med våld ska försöka krångla sig ur vårt grepp, är att NATO och Ryssland ingår ett säkerhetsavtal, där båda sidor gör vissa eftergifter, bla nedrustning. Detta i syfte att uppnå en stabil maktbalans. Med andra ord, att båda sidor får ett visst mått av säkerhet, och att styrkeförhållandet förblir långsiktigt stabilt.

Som diskuterats nyligen i tråden så gjorde Ryssland en draft på ett sånt säkerhetsavtal hösten 2021. Men det avfärdades av USA och NATO.

Alla har sina farhågor. Vissa länder tror att Ryssland är ett hot mot dom. Ryssland å sin sida tror att NATO är ett hot åt andra hållet.

Kanske är båda sidornas farhågor ogrundade. Kanske har båda sidor anledning att känna oro.
Men faktum är att båda sidor säger sig hysa den här oron. Den saken är oomtvistlig.
När båda sidor känner en sån oro, så är risken för krig överhängande.

Hur kan man lösa en sån här sak då, och undvika att det leder till krig.

Ett sätt är att försöka maximera sin egen säkerhet, något som då kommer ske på motpartens bekostnad. Om vi vill ha 100% säkerhet, så innebär det att Ryssland kommer ha 0% säkerhet.

England och Frankrike har redan prövat den metoden med Tyskland efter första världskriget. Dom skulle ha 100% säkerhet och att Tyskland skulle ha 0%. Tyskland skulle aldrig kunna resa sig igen och bli ett hot. Det där gick käpprätt åt fanders vet vi nu.

Ändå vill vi pröva samma sak igen med Ryssland.

Alternativet till det, och att Ryssland med våld ska försöka krångla sig ur vårt grepp, är att NATO och Ryssland ingår ett säkerhetsavtal, där båda sidor gör vissa eftergifter, bla nedrustning. Detta i syfte att uppnå en stabil maktbalans. Med andra ord, att båda sidor får ett visst mått av säkerhet, och att styrkeförhållandet förblir långsiktigt stabilt.

Som diskuterats nyligen i tråden så gjorde Ryssland en draft på ett sånt säkerhetsavtal hösten 2021. Men det avfärdades av USA och NATO.