Citat:
Ursprungligen postat av
folkgemenskap
Om privata ägare överger samhällsviktig industri eller infrastruktur kliver staten och löntagarkollektivet in. Genom statligt ägande, kooperativ och löntagarledda företag ställs produktionen om till att tjäna inhemska behov och långsiktig stabilitet, istället för kortsiktiga kvartalsvinster åt utländska ägare.
Staten återtar kontrollen över kreditgivningen och skapar starka, statliga investeringsbanker (likt de gamla AP-fondernas ursprungliga syfte). Genom att använda folkets gemensamma sparande och pensionskapital investerar samhället i svensk industri, infrastruktur och billiga bostäder. Vi blir därmed immuna mot internationella börskrascher och utländska investerares humör.
När den sönderspekulerade bostadsmarknaden och de privatiserade välfärdsbolagen rensas på vinstjakt försvinner de aktörer som suger ut systemet. Kvar blir en stabil ekonomi baserad på reellt arbete, hög produktivitet och en stark hemmamarknad där folk har råd att konsumera eftersom de har trygga jobb och låg boendekostnad.
Att låta sig skrämmas av att storkapitalet flyttar är att acceptera att demokratin är maktlös. Ett folkhem väljer självständighet och folkets trygghet framför att vara gisslan hos globala finansmarknader.
Göran Persson var känd som en förespråkare för strama tyglar och varnade tidigt för "social turism" inför EU-utvidgningen. Den stora, systematiska liberaliseringen av migrationspolitiken genomfördes i stället av regeringen Reinfeldt (M) 2011.
Detta gjordes med ett uttalat nyliberalt syfte: att krossa den svenska modellen, försvaga facken och skapa en låglönemarknad. Att skylla Reinfeldts och Svenskt Näringslivs framförhandlade politik på Socialdemokraterna är en historieförfalskning.
Malmös ekonomiska problem började med det brutala bortfallet av varvs- och tillverkningsindustrin under 70- och 80-talen. När staden förlorade sina tunga industriarbetsplatser slogs grunden för den lokala arbetarklassen ut.
Istället för att möta denna kris med stark statlig industripolitik och massiva statliga investeringar, tvingades Malmö (och resten av Sverige) in i nyliberala experiment med utförsäljningar av allmännyttan, skatteflykt till rika kranskommuner (som Vellinge) och etablering av en otrygg gig-ekonomi. Det kommunala utjämningssystemet ("de 7 miljarderna") är inte ett tecken på "vanstyre", utan en nödvändig mekanism för att omfördela resurser från där kapitalet samlas till där arbetarklassen bor efter att skattebasen splittrats.
Det som raserar Sverige och skapar mardrömsscenarier är att miljarder av våra gemensamma skattemedel varje år slussas rakt ut till riskkapitalbolag i skatteparadis genom privata skolor, vårdcentraler och asylboenden. Det är detta nyliberala system som har skapat parallellsamhällen, segregation och gängkriminalitet genom att dra undan mattan för den generella välfärden.
Det starka samhället bryr sig inte om kulturkrig. Det bygger på materiell trygghet: goda skolor, full sysselsättning, starka fack och billiga bostäder till alla som bor i landet. När nyliberalismen monterade ner dessa pelare skapades det tomrum där kriminalitet och extremism nu växer.
Svenskar som röstar för en stark offentlig sektor vill ha tillbaka tryggheten. Det verkliga mardrömsscenariot är den Tidö- och nyliberala politik som fortsätter att privatisera det gemensamma, piska upp splittring och lämna arbetarklassen, oavsett bakgrund, helt värnlös på en oreglerad marknad.
Var längesedan folkhemmet var aktuellt. Och ska vi bygga upp det igen tar det 50 år minst. Under tiden går sverige under. Att tro att vi ska bli som på 50 och 60 talet igen med folkhem och idyll med en 25% invandrare som inget annat än utnyttjar situationerna var de än kommer i världen är ju lite naivt.
Finns inte en chans folkhemmet skulle stå sig mot den globala ekonomin. 50-talet är ett minne blott och sossarna med Göran Persson i spetsen kan börja med att betala tillbaka pensionerna från slutet 90 tal, just det finanserna var inte så bra då heller
Haha, ja jävlar i min låda du. Jag tycker synd om dig, rösta på såna. Herrejävlar.
