Citat:
Ursprungligen postat av
Pilla74
Det är storkapitalet som ger arbetstillfällen, när ska kommunisterna fatta det?
Om privata ägare överger samhällsviktig industri eller infrastruktur kliver staten och löntagarkollektivet in. Genom statligt ägande, kooperativ och löntagarledda företag ställs produktionen om till att tjäna inhemska behov och långsiktig stabilitet, istället för kortsiktiga kvartalsvinster åt utländska ägare.
Staten återtar kontrollen över kreditgivningen och skapar starka, statliga investeringsbanker (likt de gamla AP-fondernas ursprungliga syfte). Genom att använda folkets gemensamma sparande och pensionskapital investerar samhället i svensk industri, infrastruktur och billiga bostäder. Vi blir därmed immuna mot internationella börskrascher och utländska investerares humör.
När den sönderspekulerade bostadsmarknaden och de privatiserade välfärdsbolagen rensas på vinstjakt försvinner de aktörer som suger ut systemet. Kvar blir en stabil ekonomi baserad på reellt arbete, hög produktivitet och en stark hemmamarknad där folk har råd att konsumera eftersom de har trygga jobb och låg boendekostnad.
Att låta sig skrämmas av att storkapitalet flyttar är att acceptera att demokratin är maktlös. Ett folkhem väljer självständighet och folkets trygghet framför att vara gisslan hos globala finansmarknader.
Citat:
Ursprungligen postat av
Neverever31
Det var S-regeringen Persson som 2005 drev igenom en betydligt mer generös invandringspolitik. S är sen början på 00-talet helt beroende av invandrarröster för att vara Sveriges största parti. Därför man också började gödsla skattemiljarder i slutet på 90-talet till muslimska organisationer med kopplingar till Muslimska Brödraskapet. Detta har båda svenska och franska studier fastslagit. Makten framförallt, sen att Sverige går åt helvete och inom ett par generationer är ett muslimskt land skiter man i.
Se bara på S och V-skyltfönstret Malmö som S styrt i många decennier. En förlorad stad som kännetecknas av massarbetslöshet, politisk korruption, klansamhällen, kriminalitet, antisemitism, ekonomiskt vanstyre (behöver årligen få 7 miljarder av oss skattebetalare för att leverera lagstadgad kommunal service). Facit, och ett framtida skräckscenario, på hur Sverige ser ut om S, V, Mp och C får välja har vi redan. Det sjuka är att så många svenska verkar rösta för mardrömmen, även om invandrarna är helt avgörande för ev rödgrönt maktskifte. Lider dessa svenskar av självskadebeteende trots att vi redan har facit?
Göran Persson var känd som en förespråkare för strama tyglar och varnade tidigt för "social turism" inför EU-utvidgningen. Den stora, systematiska liberaliseringen av migrationspolitiken genomfördes i stället av regeringen Reinfeldt (M) 2011.
Detta gjordes med ett uttalat nyliberalt syfte: att krossa den svenska modellen, försvaga facken och skapa en låglönemarknad. Att skylla Reinfeldts och Svenskt Näringslivs framförhandlade politik på Socialdemokraterna är en historieförfalskning.
Malmös ekonomiska problem började med det brutala bortfallet av varvs- och tillverkningsindustrin under 70- och 80-talen. När staden förlorade sina tunga industriarbetsplatser slogs grunden för den lokala arbetarklassen ut.
Istället för att möta denna kris med stark statlig industripolitik och massiva statliga investeringar, tvingades Malmö (och resten av Sverige) in i nyliberala experiment med utförsäljningar av allmännyttan, skatteflykt till rika kranskommuner (som Vellinge) och etablering av en otrygg gig-ekonomi. Det kommunala utjämningssystemet ("de 7 miljarderna") är inte ett tecken på "vanstyre", utan en nödvändig mekanism för att omfördela resurser från där kapitalet samlas till där arbetarklassen bor efter att skattebasen splittrats.
Det som raserar Sverige och skapar mardrömsscenarier är att miljarder av våra gemensamma skattemedel varje år slussas rakt ut till riskkapitalbolag i skatteparadis genom privata skolor, vårdcentraler och asylboenden. Det är detta nyliberala system som har skapat parallellsamhällen, segregation och gängkriminalitet genom att dra undan mattan för den generella välfärden.
Det starka samhället bryr sig inte om kulturkrig. Det bygger på materiell trygghet: goda skolor, full sysselsättning, starka fack och billiga bostäder till alla som bor i landet. När nyliberalismen monterade ner dessa pelare skapades det tomrum där kriminalitet och extremism nu växer.
Svenskar som röstar för en stark offentlig sektor vill ha tillbaka tryggheten. Det verkliga mardrömsscenariot är den Tidö- och nyliberala politik som fortsätter att privatisera det gemensamma, piska upp splittring och lämna arbetarklassen, oavsett bakgrund, helt värnlös på en oreglerad marknad.