Citat:
Ursprungligen postat av
Ddagen
Ger dig rätt till viss del, men situationen påminner om Sovjets intåg i Afghanistan. Väst var livrädda för deras möjlighet att kunna kontrollera Hormuz. Detta beskrivs väl i boken "The Real War" av Richard Nixon.
Jag citerar här Nicholas J. Spykman:
Citat:
"neither does the entire foreign policy of a country lie in geography, nor does any part of that policy lie entirely in geography. The factors that condition the policy of states are many; they are permanent and temporary, obvious and hidden; they include, apart from the geographic factor, population density, the economic structure of the country, the ethnic composition of the people, the form of government, and the complexes and pet prejudices of foreign ministers; and it is their simultaneous action and interaction that create the complex phenomenon known as "foreign policy.""
Men han sa också:
Citat:
"Geography is the most fundamental factor in foreign policy because it is the most permanent."
Så geografin skapar ständiga imperativ i utrikespolitiken, men innebär inte att det alltid bara finns en enda politisk linje som är möjlig och realistisk. Andra faktorer har också betydelse, inte minst institutioner och de människor som befolkar dem och deras omdöme -- vilket påverkar vilka beslut som fattas, även om begränsningar som geografi tenderar sätta ramarna.
Att Mossadegh innebar nåt slags kommunistiskt förstadium för att han förstatligande oljan -- som britterna hade kontrollerat lejonparten av -- var en massiv felbedömning från det amerikanska etablissemanget.
Stalins reträtt 1946 visade f.ö. att Sovjet kunde pressas tillbaka i Iran utan spektakulära statskupper från CIA/MI6.
