Familjemedlemmar som rotar genom hemmet

I ett samhälle där jag bott tidigare fanns en kvinna i övre medelåldern som var ökänd hos Polisen.

Hon kallades för "Polisen i - ortnamnet" - där vi bodde.

Hon patrullerade runt i samhället och så fort hon såg något som hon inte gillade så ringde hon polisen som fick komma och kolla upp saken.
De var innerligt trötta på henne men de var tvungna att kolla upp det hela.

Hon kunde anmäla att någon hade en stulen cykel- osant. Att det var bråk i en lägenhet - vanligt gräl. Att det var inbrott- ägaren som betedde sig "misstänkt" Och en massa annat dagligen.

Det finns gott om psyksjuka kvinnor som inte har något annat för sig än att kontrollera sin omgivning.

De blir sjukligt beroende av uppmärksamheten. Som Münchhausens by proxy typ.

"Tillståndet är en form av barnmisshandel där en vårdnadshavare (vanligtvis mamman) förfalskar eller medvetet framkallar sjukdomssymptom hos sitt barn. Syftet antas vara att förövaren vill få uppmärksamhet, sympati och bekräftelse från omgivningen och sjukvården i sin roll som "den vårdande föräldern"."

Din mamma får uppmärksamhet varje gång hon ringer Polisen, din läkare, eller jobbet när du vägrar svara. Hon skickar dina syskon för att kolla upp dig. De vill inte själva bli trakasserade av mamma så de gör vad hon säger. De är medberoende.

Du skulle ringa socialen anonymt och orosanmäla "damen" som ofta uppehåller sig utanför ett hus i samhället och verkar ha alzheimer /senil och att du är orolig för henne. Säga att hon verkar inte riktigt frisk. Ge dom adressen till henne.

Hoppas hon blir riktigt arg och kommer och ställer sig och skriker utanför dig, också ringer du polisen och säger att det är en galning utanför.

Kommer syskonen - släpp absolut inte in dem igen. Säg genom dörren/ fönstret att vill de tvunget träffas så kan ni göra det offentligt på något cafe, på ett visst klockslag, någon dag.

Ringer de Polisen igen så anmäl syskonen o mamma för stalking.

Du måste sätta ner foten och be Polisen att aldrig mer komma hem till dig om de får in en orosanmälan från din mamma eller syskonen. Säg att din mamma är sjukligt fixerad vid allt du gör och vill ha kontroll. Det är inget du går med på längre. Säg att det är psykisk misshandel.

Fast det är inte så att man kan ringa till polisen och be att de tar in någon för att kolla hur det är med den, och de bara gör det. Det funkar inte så. Det är inte så att folk förföljer dig och står och bevakar dig utanför ditt hus i flera timmar om dagen, eller att de fått myndigheter att övervaka dig.

Öhh...

Jag har aldrig råkat ut för det, men jag hade krävt att se ett skriftligt beslut för husrannsakan.

Hur hanterar ni familjemedlemmar som dyker upp oannonserade och så fort man öppnat för dom så går dom den vanligen turen runt i hemmet där dom öppnar garderober, klädkammare och skåpsluckor som om dom letade efter någon eller något?
Nästa gång man inte vill ha den formen av besök så öppnar man självklart inte för dom men då ringer dom polisen.

Hur gör ni för att bli av med sådana familjemedlemmar så att ni får lugn och ro i era hem?

Gör de? Aldrig hänt mig och det hade de upphört med efter att jag sagt till om de fått för sig. Leta efter nåt om vi ska ha det är en annan sak.

Polisen har aldrig bett om att få genomsöka mitt hem. Bara bett om att få komma in till mig.

Polisen har aldrig bett om att få genomsöka mitt hem. Bara bett om att få komma in till mig.

Det har varit så för mig. Mamma patrullerar utanför porten tom när polisen går in så dom gör som hon säger.

Jag fattar att du fått lära dig att man ska göra som polisen säger och inte säga emot. Vad de menar med det är att i en situation där polisen exempelvis beordrar dig att kliva ur bilen så ska man naturligtvis lyda. Annars slutar det bara med att de sliter ur dig ur bilen. Eller om polisen förklarar att du är gripen för ett brott och måste följa med. Det slutar aldrig bra att i det läget börja streta emot och göra motstånd. Det kommer bara sluta med pepparspray och antagligen anmälan om våld mot tjänsteman etc.

Däremot är det väl alldeles uppenbart självklart att en person som blir gripen eller ombeds kliva ur bilen frågar vad som pågår och varför. Det kan man fråga utan att göra motstånd. Om en polis kommer och vill sätta på handfängsel och ta med dig på förhör så är det ju helt självklart att man frågar vad som pågår.

Du har alltså helt missuppfattat vad folk menar med att man inte ska ifrågasätta polisen.

Vad som förefaller helt absurt är alltså att polisen ringer på. De ber att få komma in. Du har inte en susning om varför polisen är där eller varför de vill komma in. Jag kan väl i och för sig begripa att du inte säger nej och helt enkelt släpper in dem.

Vad ingen kan förstå är varför i hela friden du aldrig ens frågat "Ursäkta, men vad gör ni här?! Är jag misstänkt för något brott? Vad är det som pågår? Ni förstår ju självklart att jag blir skärrad av att polisen dyker upp hos mig. Jag vill veta vad ni gör här och varför. Jag har inte gjort något olagligt så det här kräver faktiskt en förklaring!".

"Psykiskt våld som beskyllningar, nedsättande ord, förödmjukelser, hot, tvång eller övervakning"

https://polisen.se/utsatt-for-brott/polisanmalan/hat-hot-och-vald/vald-i-nara-relationer/brott-i-nara-relationer/

När Polisen kommer nästa gång:

Säg att du inte vill att din mamma eller syskon ska ringa dem när du bara vill vara ifred.

Be Polisen att informera dem om den nya lagen. Och att de ska sluta utnyttja Polisens resurser i onödan.

Om det händer igen kommer du att anmäla dem enligt nya lagen.

Få Polisen på din sida.

Nej det orkar jag inte med och det ska inte behövas massa lås överallt.