HBTQ kan orsakas av förgiftning

Moraliskt fel. Att försöka normalisera en depraverad livsstil och det dessutom för barn är bara fel. Även om det inte fungerar.

Hur kan det vara depraverat om det bara beror på en förgiftning? Handikapp är inte depraverat. Bara det man har valt själv KAN vara moraliskt fel.

Har du tänkt igenom det här egentligen? Verkar inte så iaf.

Att snorrarna krymper för varje generation är även det ett tecken i tiden. Vi får i oss mycket östrogen via dricksvattnet. Det i sin tur kommer dit av att kvinnor går på preventivmedel, som sedan hamnar i toalettstolen.

Spännande läsning du länkat till!

Den första artikeln du länkar till, vid namn "Environmental contaminants, endocrine disruption, and transgender: Can “born that way” in some cases be toxicologically real?" är publicerad i Sage Journals den 26 september 2023 och skriven av Steven David Holladay.

En stor del av inledningen tar upp flera dokumenterade hormonstörande effekter som bl.a DDT och metylkvicksilver kan ha på djur. En kort bit om hur de två könen som grupp går att särskilja baserat på hur hjärnan framstår (men 20% stämde inte överens med vad man förväntade sig).

Det första konkreta exemplet som tas upp där det handlar om människors exponering, fokuserar på BPA. Det anges en förväntad daglig exponering i relation till kroppsvikt, och sen är fokus på produktionsmedarbetare i plastindustrin som i arbetet exponeras till HÖGA nivåer av BPA. Dessa hade effekter på reproduktion och endokrin funktion som kunde påvisas. Den del som hör mer ihop med barn och hur de föds, är att barnen till kvinnor som arbetade där kunde påvisas ha avvikelser såsom kortare s.k anogenitalt avstånd hos pojkar och lägre födelsevikt. Första biten som är relevant (och någorlunda konkret) till mänskliga barn och hur de utvecklas fram till och nära inpå att de föds, om du frågar mig. Skrivs lite mer allmänt om föroreningar i miljön som har kapacitet att påverka hormoner också.

Gällande genetik och homosexualitet konstateras det att studier sedan innan visar att ens gener spelar föga liten roll i om en person blir homosexuell, och liknande påstås gälla för transsexualism, med ett kaveat att det eventuellt finns "DNA-related developmental basis for some transgender identities", alltså är det inte lika avgränsat just där.

Nämnda effekter på djur är bl.a...
- Möss som exponeras före födsel till en eller två hormonstörande ämnen i plast visade omvända beteenden baserat på kön, och när man senare gav östrogen till vissa av samma honmöss visade tecken på ökad ångest.
- Honråttor som före födsel exponeras till BPA visade på en maskuliniserande effekt på hjärnan, baserat på förändrat beteende associerat med hanråttor.

Det nämns mot slutet att flera psykiatriska och neurologiska tillstånd har ökande antal som diagnostiseras de senaste generationerna i USA och andra länder. T.ex ångest, depression, ADHD, autism och PSTD. Klickade in på referenserna i slutet av stycket då de inte görs någon vidare koppling till specifika hormonstörande kemikalier i detta stycket, och de diagnoser som nämns där är...
- Ångest. BPA-exponerade råttor hade INTE märkbar skillnad i ångestnivåer enligt en av studierna, referens nr. 24. Samma studie påstår att det först vid en väldigt hög dos relaterat till kroppsvikt uppstod avsaknad av förväntade skillnader mellan hanor och honor. I EU har EFSA fastställt en gräns på 0.2ng/kg dagligen, jämfört med USA där FDA har en gräns på 50µg/kg dagligen. Denna gränsen är då för vad som anses ett tolererbart dagligt intag. Den dos där råttorna förlorade sina könsskillnader var 5mg/kg per dag, är 25 MILJONER gånger större än tolererbart daglig intag för en människa. L
- Ångest. Referens nr. 101 påvisar ökad ångest hos råttorna.
- ADHD, depression, ångest. (Aggression). Referens nr. 122 kikar på 12 studier på BPA, specifikt hur exponering till detta påverkar "neurobehaviour", alltså beteende. 8 av 12 studier rapporterar en ökning av någon form av "neurobehaviour" efter exponering före födsel.
- PTSD. Referens nr. 123 (som ej går att nå via länken till Google Scholar i referenslistan) avhandlar specifikt PTSD lite generellt.

I sammanfattningen nämns lite olika ting. Bl.a att transexuella människor som koncept är långt äldre än våra syntetiska och hormonstörande ämnen och alltid funnits som del av befolkningen. Man skriver även att det KAN finnas ett samband mellan trans-identitet i vuxen ålder och exponering till hormonstörande ämnen, men också att det finns stöd för medfödda skillnader i hjärnans anatomi och neurokemi som kan bidra till en identitet som transsexuell.

Spännande läsning men funderar lite över varför du länkat till denna artikel för att understödja din hypotes om att homo/bisexualitet, transexualism, och identitet som queer (dessa begrepp ingår i HBTQ, vilket är akronymet du valt att använda) orsakas av gifter. För denna studien verkar inte avhandla särskilt mycket konkret om människor bortsett från ganska många matnyttiga förklaringar om möjliga mekanismer som leder till skillnader i beteende, anatomi och neuropsykiatrisk utveckling. Till viss del avhandlas hur gifter i miljön, t.ex BPA, kan ge upphov till mindre typisk anatomi baserat på könet, ångest, låg födelsevikt och ej könstypiska beteenden. Men anatomi som inte är fullt typisk för en individs kön betyder inte att denna personen kommer ha en könsidentitet som avviker från det biologiska könet. Ett kortare avstånd mellan mitten av anus och basen av skrotum, som nämns här och var som en effekt man kunnat påvisa särskilt hos pojkar, har föga lite med könsidentitet, sexuell orientering eller dylikt att göra. Att ha ett beteende som uppfattas som atypiskt för sitt medfödda kön är inte heller specifikt till homo/bisexuella eller transpersoner. De anatomiska förändringarna hade, om man vill dra det till sin spets och i extremfall, kaaanske kunnat klassas lite löst som en intersexvariation, men egentligen inte, och det är det enda egentliga HBTQ-relaterade i denna artikel.

Det framkommer mängder av skadliga effekter på djuren som ingått i studierna som det refererats till, och det går uppenbarligen att påvisa vissa effekter på människor också. En del som har med självaste fortplantningen att göra till och med, såsom minskat spermieantal. Men att ha svårt att skaffa barn, ha ångest, födas med en lägre vikt eller sukta mindre efter socker (ja, det var en faktor som kontrollerades då det fanns skillnader mellan hanor och honor) känns inte som om det i sig går att koppla till HBTQ, inte med nuvarande underlag åtminstone.

(1/2)

Text nr. 2 du länkar till heter inget mindre än "Endocrine disruptors, the increase of autism spectrum disorder and its comorbidity with gender identity disorder – a hypothetical association", är publicerad på Wiley online library den 27 september 2011 och uppdiktad av Susanne Bejerot, Mats B. Humle och Ann Gardner. Detta är faktiskt ingen regelrätt artikel utan klassas som "letter to the editor" eller grovt översatt, brev till redaktören. Den var rätt knapphändig, tre stycken totalt. Inte särskilt saftig i sitt innehåll heller, kort sammanfattat så handlar det om ungefär det här:
- Ftalater kan enligt refererade studier eventuellt kopplas till lekbeteenden som är mindre typiskt för pojkar, symtom av ADHD, och påverkan på personlighetsutveckling före födsel. Eventuell koppling till AST (autismspektrumstörning) om det förekommer luftburna ftalater inomhus vid tidpunkten för befruktning.
- Den numera ganska utkastade hypotesen om "the extreme male brain" tas upp. Kort och gott var idén att autistiska hjärnor var VÄLDIGT maskulina, vilket troddes leda till den totala avsaknad av empati man förr trodde autister hade. Numera är konsensus mer att hjärnans anatomi, som ju går att studera, inte var mer maskulin hos flickor med autism än flickor utan autism, och att empati visst är något som autister har, den tenderar bara att inte synas eller yttrar sig annorlunda.
- Individer med GID, gender identity disorder, har en 10 gånger högre sannolikhet att också ha AST jämfört med övriga befolkningen. GID är det som senare kom att döpas om till Gender Dysphoria i DSM-5 och Könsinkongruens i ICD-11.

Det var väl det, ungefär. Det avslutas med skribenternas hypotes om att ämnen i miljön kan vara en bidragande faktor till den ökning av AST-diagnoser man observerat. Även om könsdysfori nämns, så har det inte med hormonstörande ämnen i miljön att göra, utan det är en (1) mening som nämner något som alls har med könsIDENTITET att göra. I samma stycke, som har huvudfokus autism, tas upp avvikelser i beteende, hormonnivåer, anatomi och könsUTTRYCK, i relation till vad man förväntar sig för det könet personen har rent biologiskt.

"Detta visar forskning:" - TS, raden ovanför de tre första länkarna, inklusive den jag precis skrev om i de två styckena ovanför. Men text nr. två är inte en forskningsartikel och påstår sig inte ha någon evidens för något, de tar upp en MÖJLIG bidragande faktor som de tycker ska undersökas vidare, med lite underbyggande av sex studier som de refererar till. Den sammanfattar liiite av vad man då visste och hade forskat sig fram till, men bringar inget eget utom nyfikenhet. Nyfikenhet som säkert besvarats någorlunda basalt under de nästan 15 (!) år sedan detta publicerades. 15 år är lång tid inom forskningsvärlden, särskilt när det gäller nyare, mindre utforskade ämnesområden som man inte hunnit börja peta i. Det blir mycket gör om, gör rätt, när det är i sin linda.

Den tredje artikeln då? Den ligger på Pubmed, heter "Early developmental actions of endocrine disruptors on the hypothalamus, hippocampus, and cerebral cortex", publicerades den 26 juli 2011. Författarna är Anne-Simone Parent, Elise Naveau, Arlette Gerard, Jean-Pierre Bourguignon och Gary L Westbrook. Det är en översiktsartikel, den tittar alltså på redan utförd forskning. Ooooch den konstaterar inte särskilt mycket relevant till oss idag, den konstaterar inget nytt heller egentligen. Påverkan på olika delar av hjärnan som skulle kunna anses oväntade baserat på könet tas upp, men återigen, de avhandlar inte något i närheten av HBTQ, om du inte vill räkna in intersexförändringar om man återigen gör begreppet så brett att det tappar all ursprunglig mening.

Fjärde länken! Den leder till "Atrazine induces complete feminization and chemical castration in male African clawed frogs (Xenopus laevis)" som är en artikel funnen på Pubmed, där den publicerades den 9 mar 2010, med 11 namn listade så jag tänker inte bemöda mig med att skriva ut alla här...

Den visar att grodor, som ju är välkända för att fungera som människor gör, som från början är hanar kunde totalt feminiseras efter exponering till Atrazin i vuxen ålder och efter det försöka sig med ej exponerade hanar, som om den exponerade hanen hade blivit till en hona nästan, i en av tio fall. Lite andra allmänt trista effekter dokumenterades också, bl.a fick de stackars grodorna som exponerades för Atrazin lägre testosteron. Vilken mardröm!

Det refereras lite till andra studier på bl.a fisk och reptiler som också mådde mindre bra och fick avvikelser i könsrelaterade områden. Nedsatt fertilitet tas upp som ett hot mot effektiv fortplantning för olika djur.

Men grodor... kan redan s.k byta kön, även om förekomsten är mycket högre när de exponerats för Atrazin. Det är liksom inget nytt. Och TS har rätt, det är väl vad man hade klassat som någon form av intersexvariation hade liknande hänt en människa... men människor kan inte gå från att ha fungerande manliga könsceller, hormoner, anatomi osv. till att i vuxen ålder utveckla fungerande kvinnliga könsceller, hormoner, anatomi eller dylikt. Hormoner och anatomi går att imitera genom att tillsätta könskonträra hormoner och blockera kroppens egna och plastikkirurgi, men en människa kan aldrig på egen hand utveckla könsceller som de inte skapades för att ha från början, eller spontant utveckla könskarakteristika som skiljer sig från det man fick i puberteten, inte till denna grad. PMOS (förr PCOS) och andra tillstånd kan påverka fertilitet, vissa delar av könskarakteristika, hormonuppsättning osv. men en kvinna med äggceller, äggstockar, äggledare och livmoder som kan bli gravid tack vare detta sålänge allt funkar, kan inte spontant (eller med kirurgi, i dagens läge) utveckla egna spermier, sädesledare, testiklar och penis.

En rolig grej att läsa, och det är alltid roligt att dra ett skämt om att vattnet gjorde grodorna till bögar, men kanske inte särskilt relevant? Inte med tanke på bristen på relevant material i övrigt.

I TS är den stora tesen att dessa hormonstörande ämnen har kapaciteten att bidra till variationer i reproduktiv och sexuell utveckling och könsidentitet. Jag kan varken bekräfta eller dementera det med de länkar som anges, då de avhandlar närliggande men separata ämnen. Variationer i reproduktiv utveckling köper jag, då fertilitet och vissa anatomiska uttryck har påvisats kunna ändras till följd av exponering till olika ämnen före födseln, men sexuell utveckling och könsidentitet? Mja, inte riktigt.

Sexuell utveckling är ju ett luddigt begrepp men eftersom du nämner reproduktiv utveckling separat väljer jag att anta att du utelämnar de biologiska aspekterna ur begreppet och kanske har fokus på sociala och mentala faktorer runt sexualitet? Här kan man ju stoppa in det man brukar kalla för könsuttryck, som är hur man utåt framstår i relation till sitt kön. Här är ju beteende inräknat, som ju tas upp en del i länkade texter, men även val av kläder, kosmetika, osv. hör hit.

Könsidentitet hänger ihop med sexuell utveckling och sexuell identitet (orientering/läggning) men behöver inte göra det i alla fall heller. Könsidentitet är hur man själv uppfattar sig själv och ja, identifierar sig. Begreppet identifiera verkar få många att hytta med näven men det handlar helt enkelt om vilket fack man placerar in sig själv i. Om könsuttryck har med det yttre att göra, så är könsidentitet relaterat till det inre så att säga.

Så reproduktiv utveckling? Check.
Sexuell utveckling? Ehh... Check, men inte lika mycket. Forskningen har kommit långt på området och allt du länkat är ganska föråldrat, bortsett från länk nr. 1.
Könsidentitet då? Ja nej, det tas upp i en (1) mening i en (1) av dina källor och det är brevet till redaktören där det önskas mer forskning på hormonstörande ämnen i miljön och huruvida det är en bidragande faktor till ökningen av AST, som de i förbifarten nämner har högre prevalens av GID som det hette då.

Gällande vad som klassas som HBTQ... Ibland klassas intersexvariationer in (reproduktiv utveckling) men inte alltid. Homo/bisexualitet är ju definitivt med i begreppet, men ökad benägenhet för sexuell orientering annat än hetero har inte påvisats till följd av miljögifter i dina källor. Och Q:et som står för queer, som betyder... ja, det vete fan. Det är lite till för att täcka in allt möjligt, som en kategori "övrigt", såsom folk som inte riktigt är helt typiska i deras könsuttryck för att ge ett exempel. Eventuellt att det går att koppla till detta med avvikande beteende, men det är ett så löst begrepp ändå.

Spenderade alldeles för mycket tid på detta men va fan, alltid kul att luska sig igenom länkade "källor" som kanske inte har så mycket med saken att göra? Långt inlägg, långt som fan, men det får det vara.

(2/2)

Artikel 1 diskuterar ifall hormonstörande kemikalier under fosterutvecklingen i vissa fall skulle kunna påverka utvecklingen av hjärnan på ett sätt som senare kan ha betydelse för könsidentitet.

Hormonstörande kemikalier kan påverka fosterutvecklingen. Det finns omfattande forskning som visar att ämnen som bisfenol A (BPA), vissa ftalater, DDT och PCB kan påverka hormonsystemet hos både djur och människor.
Hjärnans könsdifferentiering styrs delvis av könshormoner. Artikeln beskriver hur testosteron, östrogen och andra hormoner påverkar utvecklingen av hjärnstrukturer under fosterlivet. Om hormonbalansen förändras under denna känsliga period skulle det, enligt hypotesen, kunna påverka könsidentiteten.
Djurstudier visar biologiska effekter. Artikeln går igenom forskning där exponering för hormonstörande ämnen hos försöksdjur har förändrat reproduktionsorgan, hormonproduktion och vissa könstypiska beteenden. Författaren menar att dessa resultat gör hypotesen biologiskt rimlig.
Detta tycker jag gör den artikeln relevant till den frågeställningen jag lyfter i denna tråd. Jag hävdar inga fullständiga bevis för något, även om jag valt en tillspetsad titel. Jag avslutar ju t.o.m. med att kalla det för en potentiell orsak. Jag tycker den har relevans och belyser viktiga faktorer i vår levnadsmiljö som kan påverka sexuella egenskaper och reproduktion.

Jag klumpar även rätt fritt ihop förkortningan hbtq. Som sagt, egenskaper som rör sexualitet, kön, könsuttryck etc är vad jag lägger i den påsen. Avviker dessa från normala egenskaper hos heterosexuella män och kvinnor så hamnar de i hbtq-facket.

När det gäller h:et, så vill jag minnas att det redan finns rätt mycket forskning som visar på biologiska skillnader mot heterosexuella, såsom ett annat längdförhållande på fingrarna, och som verkar uppkomma under fosterstadiet.

Jag personligen tycker ämnet dras med tabu och fri debatt ej gäller. Att benämna homosexualitet för sjukdom kan inte bara vara socialt oacceptabelt men till och med olagligt. För mig är det en given varningsklocka för att forskning kan antas vara väldigt begränsad, ifall resultatet eller innehållet riskerar att bryta mot lagar. När det gäller trans, så finns det ju en sjukdomsbeskrivning, könsdysfori, och sjukdomstillstånd blir svårt att förneka då detta tillstånd möts av "könsbekräftande" behandling från sjukvården. Det är då inte långt till att föreslå att nuvarande tillstånd i diskursen som förbjuder att kalla homosexualitet för en sjukdom, är ett resultat av social press, då den snarlika sexualiteten "trans" accepteras som ett sjukdomstillstånd. Detta för mig till en del av frågeställningen, nämligen ifall det råder en tabu kring forskningen på detta området. Finns det helt enkelt en rädsla för att mer forskning skulle finna en behandling för dessa tillstånd? Om så är fallet, så tycker jag det är ohederligt, ifall det faktiskt skulle förhålla sig på så vis att föroreningar bär ansvaret för dessa förändringar i människans sexuella egenskaper. Rent krasst förhindrar det människor från att fortplanta sig, vilket normalt borde ses som ett sjukdomstillstånd. Tabu kring forskningen skulle då förhinda en eventuell upptäckt av behandlingen av infertilitet orsakad av dessa tillstånd, vilket är oetiskt.

Handlingar kan vara fel oavsett bakomliggande orsak.

Tackar för svar på mina frågeställningar, uppskattar att du faktiskt hjälper till att göra detta till dialog snarare än en monolog.

Ja, det stämmer att den första artikeln diskuterar ämnet till viss del, och du har inte fel när du poängterar att vissa ämnen i miljön som tas upp kan, så som det beskrivs i artikeln, påverka framtida utveckling av könsidentitet. Tycker att din ställning till att ha med den artikeln blev långt mer rimlig med din förklaring att du med meningen valde att "spetsa till" bl.a rubriken, då tesen du presenterade kändes väldigt stark jämfört med graden av bevisning du hänvisar till. Förtydligandet om vad du räknar in när du skriver HBTQ var också väldigt insiktsfullt, då det inte riktigt var vad jag förväntade mig.

Får nog hålla med dig om att ämnet är tabu, även om jag tror jag står på helt andra sidan om denna debatten än vad du gör. Det är en hetsig debatt i samhället och då tillåts inte forskning åt något håll fortgå på ett vettigt vis, för alltid gör det någon arg, och är något politiskt laddat kan det där med finansiering bli knepigt. Men fri debatt vill jag ändå påstå att vi har, åtminstone är den inte särskilt inskänkt i de delar jag stött på den. Brukar bli högt i tak gällande detta ämnet i verklighetens fysiska rum men även på diverse forum på internet, och det är rätt sällan jag hör någon sätta emot om en åsikt som anses "inte PK" uttrycks. För några år sen? Absolut, men det är inte lika "trendigt" att vara progressiv runt särskilt transfrågan, inte för stunden.

Dock så är det stor skillnad på sexuell orientering och könsidentitet som gör att det ena är halvt sjukdomsklassat och det andra inte alls. Att vara transsexuell innebär, i den rent medicinska meningen, att man har dysfori, alltså mår väldigt dåligt, över upplevelsen av att ens fysiska kropp, sociala bemötande, osv. inte stämmer överens med ens könsidentitet. I det medicinska så finns det ett sorts kriterie att du ska lida av det för att bl.a få vård, om du har en identitet som inte matchar ditt biologiska kön så uppfyller du inte kriterierna för en diagnos och därmed inte vård som syftar till att bekräfta könet. Men att vara trans är inte en sexualitet som i sexuell läggning, även om det benämns transsexualitet. Själva transbegreppet handlar om ens egna identitet i relation till sin egna kropp, inte sig själv i relation till andra och vem man är attraherad av.

Homosexualitet är inte sjukdomsklassat av säkert flera anledningar, men för mig är det mest uppenbara att det kan inte vara ett sjukdomsklassat tillstånd om man inte mår dåligt av det. Visst medför det svårigheter, men de är oftast i relation till samhället och inte av ens blotta existens som bög. Det är heller inget som, i min mening, skadar någon annan av att bara existera. Där råder det delade meningar men där kliver man in på moral och etik, och då har man till viss del klivit ifrån medicinen.

Jag tycker precis som dig det ska forskas mer, för vi har ju faktiskt en andel av befolkningen som är trans och jag tycker att de förtjänar evidensbaserad vård och stöd som kan utgå från forskning av så neutrala parter som möjligt. Kan någon "slippa" vara trans i den mening att denne inte upplever någon könsdysfori? Då är det positivt. Inte för att transpersoner är dåliga, utan för att mindre lidande är mindre lidande. Dock har man kikat lite på några alternativ för behandling och det bästa vi kunnat komma fram till som inte är full avhållsamhet från stöd, verkar vara någon variant av könsbekräftande vård. Det är omdebatterat och behöver förbättrats men tills vi hittar något bättre är det svårt. Något vi har försökt är ju olika varianter av konverteringsförsök, eller omvändelseterapi som man ibland kallar det, men det funkar bara på kort sikt. Omvändelseterapi kan göra att en person "slutar" vara HBTQ ett tag, men oftast håller inte det i längden, personen identifierar sig återigen som HBTQ men denna gången med en hel del i bagaget eventuellt, då det tyvärr visat sig kunna åsamka en hel del mentala ärr att vara med om.

Så kan jag omöjligt se det i detta fall. Om du har rätt om förgiftning så är detta en läggning som ingen HBTQ rår för själv. Och pga denna otur i livet vill du döma den personen till ett liv utan kärlek. Omänskligt.

Själv har jag turen att inte ha fötts på detta sätt, men det är helt främmande för mig att döma ut HBTQ bara för det. Nej tack till transkvinnor inom kvinnoidrott, och nej tack till transoperationer av barn om vilket Agnes Wold ju har helt rätt, men ännu mer nej tack till att döma ut människor för hur de råkade vara beskaffade när de föddes! Och allmänt anständigt uppförande i det offentliga rummet ska naturligtvis gälla lika för alla, oavsett läggning.

Den här forskningen, till den grad den öht är pålitlig (RFK Jr är en illröd varningsflagga!) är ett argument för HÖGRE tolerans för HBTQ, inte mindre. Om de valde själva att bli HBTQ hade man iaf hypotetiskt kunnat lasta dem för "fel" val, men nu har de då alltså inte valt själva, mer än dem som föds med andra avvikelser eller handikapp. Det som VERKLIGEN är moraliskt fel är att döma ut människor för sådant som de inte rår för själva på minsta sätt.