Arbetskollega tog mycket mindre pengar fördelat mer jämnt

Idag var sista arbetsdagen innan semestern för mig, och något väldigt märkligt hände. Vi erbjöds bonusar på 150 000 kr var på grund av bra resultat. Alla tog gladeligen emot detta, utom en kollega som sade det märkligaste jag någonsin hört. Hon ville ha en mer jämn inkomst då hon annars befarade att det skulle bli svårt att inte spendera för mycket pengar.

Man märkte att chefen också tyckte det var ett märkligt resonemang, för han erbjöd henne 10 000 kr extra i månaden i 8 månader, alltså 80 000 kr. Hon tog emot detta trots att det nästan är hälften så mycket bonus som alla andra fick. Bonusarna var samma för alla oss som har samma yrke, och det har även denna kollega. Har ni stött på något liknande? Hur kan en person resonera på detta viset?

Visst låter det märkligt, men det låter också som en person som har självinsikt. Det har jag respekt för!

Hon kanske skulle bränna allt på knark så hon dog eller nåt.

Jag har en kompis som inte kan ta semester, för att hans liv spårar ur när han är sysslolös. I år tvingades han ta semester. Slutade ungefär som befarat, gissar jag.

Låter dumt att tacka nej till 70 000:-.
Varför inte 10 000:- i femton månader?

Det enda jag kan tänka mig som anledning är om hon har skuldsanering.
Alternativ 2 är att hon hamnar över brytgränsen för statlig skatt, men det går ju bort om hon tackar nej till 70 000:-

Bonusar i den storleken beskattas annorlunda och går efter din årsinkomst.

Bonus beskattas som lön. Engångsutbetalningar får en högre preliminärskatt, men det löser sig vid deklarationen.

Nja, AG ska dra ett större belopp men för slutskatten har det ingen betydelse om det är bonus eller lön.