Nollvision för aborter

Du förstår inte.
Ponera att du inte får göra slut med din partner.
Din partner gör dig gravid mot din vilja.
Du får inte studera på annan ort utan blir uppmanad till att bli hemmafru.
Låt säg att du inte får göra abort då.
Hur tror du det känns att låta ett oönskat missfoster växa inuti din kropp som du tvingas föda fram mot din vilja?

Var nånstans är det läge att prioritera barnets rättigheter när kvinnans rättigheter inte existerar i ett sådant förhållande?

Du får inte göra slut .... Först: det blir du inte gravid av (vilket är ämnet i tråden). Men i Sverige går du förstås till polisen. Vaddå, inte får göra slut?

Din partner gör dig gravid mot din vilja.
Det kallas för våldtäkt. Då är förstås abort tillåtet, men förutsatt att du gör en polisanmälan om våldtäkt och bistår på varje tänkbart sätt för att polisen skall kunna lagföra. Gärningsmannen är ju i högsta grad känd.

Vilket land är det du beskriver?

Nej eftersom det är kvinnan som blir gravid och måste föda barnet. Kvinnan har därför sista ordet.
Om rollerna vore omvända hade du inte då velat kunna bestämma?

Abort kan vara nödvändigt av flera skäl, men abort som preventivmedel borde vi försöka stoppa.

En graviditet som beror på slarv, fylla, förståndshandikapp eller som hämd på sin ex måste hitta andra lösningar.

- Först och främst finns det preventivmedel, inklusive kondom. Idag behöver ingen i Sverige bli oönskat gravid.
- Kvinnan har många rättigheter i dagens samhälle, och att avstå från oönskad sex är definitivt en av dem.
- Uppstår ändå graviditet så finns dagen-efter-piller.

Men när graviditeten väl är ett faktum så väger barnets rätt väldigt tungt. "Barnets rätt går alltid först!" säger dom goda. Barnkonventionen säger så, om inte annat!

Alla beslut ska väga barnets bästa, och hur kan ett barn få sin röst hörd om det enbart är kvinnan som får fälla avgörandet?

I en graviditet där föräldrarna gemensamt fattat beslut att skaffa barn så har även mannen ett intresse. Inte bara att han för de närmaste 18 åren är skyldig att betala underhåll för barnet, men även i form av att han har rätt till att bestämma över barnets framtid; åtminstone vad gäller liv eller död. Det borde också innefatta den eventuella aborten. Om kvinnan upplåtit sin kropp till att föda det gemensamma barnet så är det inte längre hennes ensak; hon kunde sagt "nej" och låtit bli att bli gravid. I det läget är en abort bådas beslut.

Slutligen: Barnet har också rättigheter. Men eftersom barnet ännu inte kan berätta om den vill leva eller bli dödad så behöver barnet en god man.

Mitt förslag är att de tre, mamma, pappa och god man, gemensamt skall få fatta bestlut om barnets rätt att leva.
Om barnet är friskt så vill det antagligen leva, åtminstone i ett välfärdsland som Sverige. Kanske inte leva med sina föräldrar, men leva tillsammans med någon som älskar det.

De tre med rösträtt kan komma till samma slutsats: "Barnet skall dö!" eller "Barnet skall leva!".
Men det kan också vara så att det blir två mot en, och då skall majoriteten få bestämma.
T.ex. att pappan och gode man anser att barnet kan få ett bra liv. Och då skall inte mamman få lägga hinder i vägen och ensam bestämma att barnet skall dödas. Hon behöver inte uppfostra det, men hon behöver föda det, och därefter betala underhåll till pappan, eller vem som nu uppfostrar barnet.

Och på samma sätt måste förstås kvinnan och gode man gemensamt kunna förhindra att fadern begär abort. Barnets rätt måste alltid komma först!

Ja, jag ogillar verkligen det där våldtäktsargumentet, och även incestargumentet. Så fort man tar upp frågan om abortförbud, så kommer det där skriket: "Ska inte en tioårig flicka som har blivit våldtagen av sin egen far få göra abort?" För sådana extremt sällsynta fall skulle man ju ha undantag i vilket fall som helst, det har de vad jag vet i nästan alla länder på jorden.

Håller med om din sista mening också. Om alla kvinnor bara skulle ha sex med en man de verkligen älskar, så skulle problemet inte uppstå. För när man älskar någon så VILL man bära hans barn, det är en del i paketet. "Jag vill ha ett barn med HANS vackra, djupa ögon, HANS fina, raka näsa, HANS ädelt formade mun, HANS..."

Vad kallas det när det försiggår i Sverige och inom svenskfödda familjer då?

Det är få som gör abort lättvindigt. Vi vet att det finns ett fåtal tjejer som beter sig så, men de flesta har tagit sina beslut på allvar och vill aldrig hamna där igen.

men abort som preventivmedel borde vi försöka stoppa.

Nej eftersom det är kvinnan som blir gravid och måste föda barnet. Kvinnan har därför sista ordet.
Om rollerna vore omvända hade du inte då velat kunna bestämma?