2026-06-06, 12:29
  #1
Medlem
Ibn.habibis avatar
När man pratar om Somalia i ett socialantropologiskt sammanhang hamnar man nästan alltid förr eller senare hos de äldre männen – de som i många samhällen fungerar som klanens representanter, medlare och bärare av kollektivt minne. Det intressanta är att deras roll inte bara är “traditionell” i någon romantiserad mening, utan en aktiv och dynamisk del av hur social ordning skapas i ett samhälle där staten historiskt varit svag eller fragmenterad.

I ett segmentärt släktskapssystem, där identitet och ansvar är organiserat genom klaner och underklaner, blir äldre män ofta de som förkroppsligar gruppens kontinuitet. De bär på genealogier, gamla överenskommelser, konflikthistorik och kunskap om xeer – det sedvanerättsliga system som reglerar allt från blodspengar till marktvister. Det är inte bara juridik, utan ett sätt att upprätthålla relationer och förhindra att konflikter eskalerar. Äldre män fungerar därför som en sorts sociala noder: de binder samman släktskap, moral och politisk praktik.

Samtidigt är deras auktoritet inte statisk. Den bygger på förtroende, förmåga att medla och på att de anses representera gruppens intressen. I perioder av konflikt eller statskollaps – som i Somalia efter 1991 – har deras roll ofta förstärkts, eftersom människor tenderar att luta sig mot de institutioner som faktiskt fungerar. Men det betyder inte att systemet är okomplicerat.

Det reproducerar också hierarkier: patriarkala strukturer, generationsskillnader och ibland ojämlikhet mellan klaner. Yngre generationer, särskilt i urbana miljöer eller diaspora, kan uppleva att äldreråden inte längre speglar deras livsvillkor eller världsbild.

Det är just den här dubbelheten som gör ämnet så antropologiskt intressant. Å ena sidan är äldre män centrala för konfliktlösning, social stabilitet och kollektivt ansvar. Å andra sidan är deras makt inbäddad i ett system som både skapar ordning och begränsar förändring. Det väcker frågor om hur traditionella institutioner anpassar sig i en tid av urbanisering, migration, islamiska rättsstrukturer och statlig återuppbyggnad.

Jag är nyfiken på hur andra ser på detta: Är klanäldres roll framför allt stabiliserande, eller reproducerar de ett system som håller tillbaka social förändring?

Och hur bör man förstå deras auktoritet – som kulturellt förankrad, politiskt strategisk, eller något däremellan?

Länk
Citera
2026-06-06, 12:54
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Ibn.habibi
När man pratar om Somalia i ett socialantropologiskt sammanhang hamnar man nästan alltid förr eller senare hos de äldre männen – de som i många samhällen fungerar som klanens representanter, medlare och bärare av kollektivt minne. Det intressanta är att deras roll inte bara är “traditionell” i någon romantiserad mening, utan en aktiv och dynamisk del av hur social ordning skapas i ett samhälle där staten historiskt varit svag eller fragmenterad.

I ett segmentärt släktskapssystem, där identitet och ansvar är organiserat genom klaner och underklaner, blir äldre män ofta de som förkroppsligar gruppens kontinuitet. De bär på genealogier, gamla överenskommelser, konflikthistorik och kunskap om xeer – det sedvanerättsliga system som reglerar allt från blodspengar till marktvister. Det är inte bara juridik, utan ett sätt att upprätthålla relationer och förhindra att konflikter eskalerar. Äldre män fungerar därför som en sorts sociala noder: de binder samman släktskap, moral och politisk praktik.

Samtidigt är deras auktoritet inte statisk. Den bygger på förtroende, förmåga att medla och på att de anses representera gruppens intressen. I perioder av konflikt eller statskollaps – som i Somalia efter 1991 – har deras roll ofta förstärkts, eftersom människor tenderar att luta sig mot de institutioner som faktiskt fungerar. Men det betyder inte att systemet är okomplicerat.

Det reproducerar också hierarkier: patriarkala strukturer, generationsskillnader och ibland ojämlikhet mellan klaner. Yngre generationer, särskilt i urbana miljöer eller diaspora, kan uppleva att äldreråden inte längre speglar deras livsvillkor eller världsbild.

Det är just den här dubbelheten som gör ämnet så antropologiskt intressant. Å ena sidan är äldre män centrala för konfliktlösning, social stabilitet och kollektivt ansvar. Å andra sidan är deras makt inbäddad i ett system som både skapar ordning och begränsar förändring. Det väcker frågor om hur traditionella institutioner anpassar sig i en tid av urbanisering, migration, islamiska rättsstrukturer och statlig återuppbyggnad.

Jag är nyfiken på hur andra ser på detta: Är klanäldres roll framför allt stabiliserande, eller reproducerar de ett system som håller tillbaka social förändring?

Och hur bör man förstå deras auktoritet – som kulturellt förankrad, politiskt strategisk, eller något däremellan?

Länk

Deras roll är att springa runt och säga att kvinnor som inte följer deras regler är haram.

Minns när jag var och besökte min morsa i Göteborg för nått år sedan, bor i Stockholm. Då var jag och hon ute och gick. Gick förbi ett hus där det bor en del invandrare.

De var en kvinna 20-30 år ute med en hund, utan slöja. Hon var väl från Eritrea eller Etiopien. Då dök det upp en sån där moralgubbe, somalier. Och så började morapredika/klaga på somaliska. Hon sa flers gånger oå svenska "jag förstår inte vad du säger, jag talar inte det språket".

Han trodde ju hon var somalier. Och det störde väl henne att hon hade hund, ingen slöja och gick i t-shirt.
Citera
2026-06-06, 13:04
  #3
Medlem
mikaelss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ibn.habibi

Jag är nyfiken på hur andra ser på detta: Är klanäldres roll framför allt stabiliserande, eller reproducerar de ett system som håller tillbaka social förändring?

De är stabiliserande just eftersom de reproducerar ett system som håller tillbaka social förändring, dvs håller systemet stabilt.

Behövdes verkligen resten av din wall of text?
Citera
2026-06-06, 14:04
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Pundedu
Deras roll är att springa runt och säga att kvinnor som inte följer deras regler är haram.

Minns när jag var och besökte min morsa i Göteborg för nått år sedan, bor i Stockholm. Då var jag och hon ute och gick. Gick förbi ett hus där det bor en del invandrare.

De var en kvinna 20-30 år ute med en hund, utan slöja. Hon var väl från Eritrea eller Etiopien. Då dök det upp en sån där moralgubbe, somalier. Och så började morapredika/klaga på somaliska. Hon sa flers gånger oå svenska "jag förstår inte vad du säger, jag talar inte det språket".

Han trodde ju hon var somalier. Och det störde väl henne att hon hade hund, ingen slöja och gick i t-shirt.

Exakt, de är moralpoliser som säger åt kvinnor att täcka sig eller gå hem och ställa sig i köket.

Detta är inte enbart förekommande med folk från Somalia utan många andra Islamska kulturer. Åker man till nått av våra Svenska ghetton så finns det gamla muslimska män som går runt och säger åt kvinnor vad de ska och inte ska göra.

Tycker man att Islam är bra så gillar man nog dessa gubbar. Dom dom fungerar som en förlängd arm och ser till att ordningen hålls enligt deras lagbok Koranen.
__________________
Senast redigerad av KetaminKajsa 2026-06-06 kl. 14:06.
Citera
2026-06-06, 18:52
  #5
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av Ibn.habibi
När man pratar om Somalia i ett socialantropologiskt sammanhang hamnar man nästan alltid förr eller senare hos de äldre männen – de som i många samhällen fungerar som klanens representanter, medlare och bärare av kollektivt minne. Det intressanta är att deras roll inte bara är “traditionell” i någon romantiserad mening, utan en aktiv och dynamisk del av hur social ordning skapas i ett samhälle där staten historiskt varit svag eller fragmenterad.

I ett segmentärt släktskapssystem, där identitet och ansvar är organiserat genom klaner och underklaner, blir äldre män ofta de som förkroppsligar gruppens kontinuitet. De bär på genealogier, gamla överenskommelser, konflikthistorik och kunskap om xeer – det sedvanerättsliga system som reglerar allt från blodspengar till marktvister. Det är inte bara juridik, utan ett sätt att upprätthålla relationer och förhindra att konflikter eskalerar. Äldre män fungerar därför som en sorts sociala noder: de binder samman släktskap, moral och politisk praktik.

Samtidigt är deras auktoritet inte statisk. Den bygger på förtroende, förmåga att medla och på att de anses representera gruppens intressen. I perioder av konflikt eller statskollaps – som i Somalia efter 1991 – har deras roll ofta förstärkts, eftersom människor tenderar att luta sig mot de institutioner som faktiskt fungerar. Men det betyder inte att systemet är okomplicerat.

Det reproducerar också hierarkier: patriarkala strukturer, generationsskillnader och ibland ojämlikhet mellan klaner. Yngre generationer, särskilt i urbana miljöer eller diaspora, kan uppleva att äldreråden inte längre speglar deras livsvillkor eller världsbild.

Det är just den här dubbelheten som gör ämnet så antropologiskt intressant. Å ena sidan är äldre män centrala för konfliktlösning, social stabilitet och kollektivt ansvar. Å andra sidan är deras makt inbäddad i ett system som både skapar ordning och begränsar förändring. Det väcker frågor om hur traditionella institutioner anpassar sig i en tid av urbanisering, migration, islamiska rättsstrukturer och statlig återuppbyggnad.

Jag är nyfiken på hur andra ser på detta: Är klanäldres roll framför allt stabiliserande, eller reproducerar de ett system som håller tillbaka social förändring?

Och hur bör man förstå deras auktoritet – som kulturellt förankrad, politiskt strategisk, eller något däremellan?

Länk
Dessa getskägg bärare kan mkt väl stanna där och ha bestämmanderätt över alla all utveckling.
Så det funkat i åratal och kommer fortsätta.
Samma med äldrekvinnor som bestämmer att leva som man alltid gjort och skära o raka av divese saker som är onämnbara.
De fyller en roll där, men inte här.
Vet inte var du vill hamna i för diskussion. Goes around - comes around. Låt dem leva sitt liv, utan vår inblandning kanske
Citera
2026-06-06, 23:48
  #6
Medlem
BiskopBrasks avatar
Hejsan Ibn.habibi

Klanens roll är ju att erbjuda gruppen skydd, social välfärd och gemenskap osv, när en stabil stat saknas. Det kan bara accepters som en helhet, så inte som vårt västerländska identitetskultur där man plockar russinen ur kakan av vad man vill underkasta sig. Klan är allt eller inget. Inget däremellan.

De klanäldres roll är precis som du skriver att motverka social förändring eftersom en så förändring hotar klanens funktion som ett kulturellt och politiskt system. Traditionskulturer bygger just på klanen som en mekanismen som skapar gruppgemenskap då det saknas en stat som erbjuder människor skydd, ett fast och förutsägbart regelverk att leva efter och omsorgen om individen vid sjukdom, fattigdom osv.
Citera
2026-06-07, 09:55
  #7
Medlem
orrtupps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pundedu
Deras roll är att springa runt och säga att kvinnor som inte följer deras regler är haram.

Minns när jag var och besökte min morsa i Göteborg för nått år sedan, bor i Stockholm. Då var jag och hon ute och gick. Gick förbi ett hus där det bor en del invandrare.

De var en kvinna 20-30 år ute med en hund, utan slöja. Hon var väl från Eritrea eller Etiopien. Då dök det upp en sån där moralgubbe, somalier. Och så började morapredika/klaga på somaliska. Hon sa flers gånger oå svenska "jag förstår inte vad du säger, jag talar inte det språket".

Han trodde ju hon var somalier. Och det störde väl henne att hon hade hund, ingen slöja och gick i t-shirt.
Hur var han klädd?

Smutsig och skrynklig kostym, basebollkeps och gympaskor?
Citera
2026-06-07, 11:56
  #8
Medlem
Ibn.habibis avatar
Här är ett exempel (länk), direkt översatt från somaliska:” Under den andra månaden brändes deras gårdar ner i Dab-dheer- och Wabarka-områdena, som ligger under staden Dhusamareb i Galgadadud-regionen, som deras försörjning var beroende av.

Detta skedde efter att traditionella äldste i dessa områden begärt att regeringen skulle bränna ner åkrarna. De såg det som en lösning på en långvarig marktvist.


Under den andra månaden gick lokala myndigheter in i Dab‑dheer och Wabarka och brände ner odlingar, bevattningssystem och förråd. Detta var inte spontant våld – det var ett administrativt beslut, initierat av äldsteråden och verkställt av staten.

Det är ovanligt även i somaliska konflikter, staten brukar inte förstöra civil egendom på begäran av lokala klanråd.

Konflikten handlade om betesrätt vs. odlingsrätt. Nomadiserande grupper ansåg att bönderna hade “tagit över” mark som enligt xeer skulle vara öppen betesmark.
Citera
2026-06-07, 11:57
  #9
Medlem
LKKINGENs avatar
Det är just detta som kallas klan, en företeelse som funkade på stenåldern men inte alls i ett modernt samhälle.
Citera
2026-06-07, 12:07
  #10
Medlem
Epimaness avatar
Det är inte bara helt vanlig klanstruktur; det är ett måste med tanke på den låga medelintelligensen och medianåldern på blott 15.6 år(enligt worldometer 2026).
Citera
2026-06-09, 14:15
  #11
Medlem
Replipunkts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Epimanes
Det är inte bara helt vanlig klanstruktur; det är ett måste med tanke på den låga medelintelligensen och medianåldern på blott 15.6 år(enligt worldometer 2026).
Inaveln i somalia bidrar också till deras låga intelligens, de har ett iq kring 65 d.v.s. rejält utvecklingsstörda med våra mått.
Citera
2026-06-27, 10:01
  #12
Medlem
Anybodykillers avatar
Jag vet inte mycket om Somalierna men deras gubbar ser ut att ha nått peak chill asså. Antar att de har vetorätt i olika klanfrågor och då får man lite "Gudfadern" stil.

Traskar om kring i lösa skjortor, tuggar kanske litet khat, 15-35 barnbarn, färgar skägget lite rött, hänger vid mosken eller dricker te. Det finns nog värre sätt att vara pensionär på.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in