Citat:
Ursprungligen postat av
Lord.Hell
Läste precis den här artikeln på Aftonbladet och det måste ju vara något lurt med hur lagen tolkas idag:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/vrn83L/skippade-kondomkravet-doms-for-valdtakt
En kille har alltså blivit dömd till 3 års fängelse för våldtäkt (genom så kallad "stealthing"), enbart för att han struntade i att använda kondom trots att tjejen hade ställt det som krav.
Jag får inte riktigt ihop proportionerna här. Tre år?! Det är alltså minimistraffet för våldtäkt sedan 2022. Han får i princip samma straff som om han hade hoppat på någon i en mörk gränd med våld, enbart för att ett skydd saknades.
Visst, man ska inte bryta en överenskommelse, men går inte hela den här problematiken att lösa med ett vanligt p-piller? Om syftet är att undvika en oönskad graviditet så känns det helt orimligt att staten ska kliva in och dela ut tre års fängelse för ett samlag som båda från början var med på. Rätten pratar om "villkorat samtycke", men det känns som att lagen slår väldigt snett när ett saknat gummi jämställs med de grövsta övergreppen.
Diskussionsunderlag:
Tycker ni att 3 års fängelse är ett proportionerligt straff för att strunta i kondomen, speciellt om man jämför med "klassiska" överfallsvåldtäkter?
Om tjejen äter p-piller (och graviditetsrisken därmed är borta), borde det spela in i domstolens bedömning?
Har samtyckeslagen gått för långt, eller är det helt rätt att villkorat samtycke är svartvitt?
Det konstiga i det här fallet är inte att ett kondomkrav kan vara juridiskt relevant...det kan det självklart vara. Säger någon "jag går bara med på vaginalsex om kondom används", då är det villkoret för samtycket, och inte en liten trivselfråga vid sidan av.
Men bevisfrågan är betydligt knepigare.
Om mannen hade satt på kondom och sedan dragit av den under samlaget, då är det ett skolboksexempel på stealthing. Då kan kvinnan mycket väl missa det. Inga konstigheter där. Men om kondom aldrig sattes på från början, då uppstår en rätt rimlig fråga. Hur gick det till rent praktiskt? Förpackningen ska fram, öppnas, själva kondomen ska träs på kuken, ibland med lite fumlande, ibland måste man tända en lampa för att se tillräckligt bra, ibland väldigt synligt och att man gör det tillsamman eller att kvinnan gör det (särskilt kvinnor som verkligen vill att kondom ska användas). Så det är inte orimligt att undra om hon verkligen inte märkte att den saknades.
Och enligt referatet verkar hon ha fått panik först när han berättade att han hade kommit i henne. Då blir frågan ännu mer intressant. Var det frånvaron av kondom hon reagerade på, eller var det framför allt att han kom i henne? Juridiskt kan båda vara relevanta, men bevismässigt är skillnaden rätt avgörande.
Samtidigt ska man inte göra det för enkelt åt andra hållet heller. Om hon faktiskt flera gånger hade sagt "använd kondom" och han dessutom själv hade ifrågasatt varför han behövde använda kondom, då blir hans förklaring om att han trodde kravet var "för hans skull" ganska tunn. Då visste han ju uppenbarligen att kondomen var en fråga mellan dem. Inte bara något han kunde tolka fritt efter egen bekvämlighet.
Det rimliga är alltså att skilja på två saker.
Ett, principen. Villkorat samtycke finns och bör finnas. Samtycke till sex med kondom är inte automatiskt samtycke till sex utan kondom.
Två, bevisningen i just detta fall. Där finns det legitima frågetecken. Särskilt om hon såg att kondom saknades från början och om hennes starka reaktion kom först när han sade att han hade fått utlösning i henne.
Det är just där domen hade behövt läsas i sin helhet, för annars sitter folk bara och fyller i luckorna utifrån vilken sida de redan valt. Antingen "hon ljuger säkert" eller "han är våldtäktsman, punkt". Båda är lite väl bekväma positioner.
Men problemet med proportionaliteten kvarstår oavsett. Tre års fängelse för detta är väldigt mycket och det är inte konstigt att folk reagerar när straffet blir nästan lika högt som för en överfallsvåldtäkt.
