Hur kan man vara säker på att ett skyddsrum kan skydda mot kärnvapen?

De har nog frågat AI, som unga gör nuförtiden

Det brukar behövas en viss genialitet när det gäller konstruktionen av dörren att den ska kunna
gå att öppna även efter smällen.
Vissa har konstruerats med inbyggda domkrafter som kan klara att öppna
dörren även om den blivit sned eller vind.
Dörrkarmen måste sättas i en slags fjädrande låda osv.
Ganska lika de dörrar, luckor som finns på fartyg som ska kunna öppnas även om fartygen
tex har slagsida.

Papp och balsaträ ? Nej snarare var det bambu och träslagen teak och mahogny som varit tongivande bygg-material i Japan på den tiden. Pga bristen på kol så tillverkades det inte så mycket tegel i Japan på den tiden.

Jordbävningar var vanliga i Japan redan då, och därför byggde man i regel inte husen högre än 2-3 våningar.
Dvs som extra säkerhet att man skulle kunna hinna springa ut innan huset rasade ihop.

Träslaget teak kan tåla att byggas upp till 4-5 våningar högt.
Men det har också den nackdelen att träet brinner väldigt hårt när det väl tar eld.
Det blir extrem hetta av en sådan brand.

Annars det man under WW2 kallade för kvartersbomber var sådana som vägde 1000-2000 kg TNT och som kunde krossa ett helt kvarter. Detta under förutsättning att byggnaderna var byggda av tegel.

Sedan när man började bygga i större skala i armerad betong så är den kalkylen inte längre aktuell.
Armerad betong är mycket mycket starkare än tegel, särskilt mot vridande och skjuvande krafter.
Betong kräver förstås cement och kol eller koks, först på de senare
30-40 åren eldar man cementugnarna med naturgas istället.

Det är mycket riktigt att Japan hade väggar av papp, men de användes bara i uterummen/altanerna,
för att utestänga insekterna på kvällen. Myggplågan i Japan var omtalad i hela världen.

Somrarna i Jaan är mycket varma och fuktiga, och de våldsamma stormarna, tyfonerna kunde totalförstöra stora områden.

Det är ett kapitalt feltänk att tro att USA valde Hiroshima och Nagasaki just för att stadsbebyggelsen var sådan, dvs brännbara träbyggnader till stor del. Hela Japan såg i själva verket ut så. Det var ju likadant i i tex Singapore, Thailand och Vietnam att relativt veka träbyggnader var det vanligaste.

Som nämnt så fanns det inte tegel i överflöd att bygga med i Japan.
Betong hade inte börjat användas i stor skala eftersom det krävs en omfattande logistisk med cementbruk, betongblandningsfabriker och betongbilar som kan köra ut den färdiga betongen på kort tid innan den härdar. Sedan när den härdat så blir det förstås försent att gjuta med.

Man får göra som Discoverys Myth Busters, ladda betongbilen full med 2200 kg dynamit/ANFO och
omvandla den till konfetti ?

https://mythresults.com/grand-finale


Ja, det är faktiskt tänkvärt skrivit, - Tack för den vinkeln ! Några nutida exempel är ju förstås Groznyk i Tjetjeien, Aleppo i Syrien och Mariupol i Ukraina. I Mariupol så hade ju ryssarna bara hamrat på med vanliga konventionella bomber, likaså så ser det ut som efter ett kärnvapenanfall ungefär.

När jag gjorde lumpen hade vi inga skyddsrum, men vi blev tränade att ta på regnrocken och borsta av radioaktiva nedfallet på varandra med granruskor.

En kommitté som hade tillsats för att utse de mål mot vilka atombomberna skulle fällas, och som huvudsakligen var sammansatt av företrädare för det amerikanska flygvapnet, hade valt ut städerna Kokura, Hiroshima, Niigata och Kyoto. Senare sattes Nagasaki in i stället för Kyoto.
Prioritering vid anfallet den 6 aug var, Hiroshima som förstahandsmål, Kokura första reserv och Nagasaki som andra.
Vid anfallet den 9 aug var prioriteringen 1. Kokura 2. Nagasaki 3. ? staden Niigata fanns med i planeringen men bedömdes vara för avlägsen för anfall.
Efter tre anflygningar mot Kokura utan att se målet fortsatte planet mot Nagasaki, även där problem moln så Kommendör Ashwort (vapenexpert) gav order om anfall med hjälp av radar. I sista ögonblicket uppstod en lucka i molnen och så fälldes slutligen "Fat man" kl 11,01. Bomben föll ungefär fem kilometer vid sidan av det avsedda målet. Tack vare detta detonerade bomben inte över Nagasaki's bostadsområden, utan över industriområdet.

Målkommitténs förslag om fyra bombmål.

1. Kokura, med en av de största vapenfabrikerna i Japan.
2. Hiroshima, med en hamn av stor militär betydelse, ett antal industrier och ett lokalt arméhögkvarter.
3. Niigata, också med en betydande hamn och stora industrier.
4. Kyoto, Japans forna huvudstad, med en miljon invånare, dit många industrier flyttat sedan andra städer förstörts vid flyganfall.

När krigsminister Stimson fick höra att Kyoto var med på mållistan, sade han att detta var någonting han aldrig skulle godkänna. Staden var den gamla huvudstaden och hade stor religiös betydelse för japanerna. Stimson hade själv besökt staden och imponerats av dess gamla kultur.

Det var något tydligt defaitistiskt över CBRN-dagarna under värnplikten.

Något man hafsade igenom, punkt för punkt enligt övningsledningspärmen - men som ingen trodde på.

Det som byggdes under -50, -60 och -70 talen var upp till par med samtida känd och förväntad framtida militär kapacitet.

Min 70-talsskola använde skyddsrummen som aktivitetsrum för pingis och annat.

Vi noterade stötvågsfällorna, tjockleken.på väggarna och de omöjliga dörrarna som stod uppkrokade i öppet läge. Vi hängde tillbaka vevarna på sina krokar efter att vi lekt med den manuella ventilationen och funderade mycket över sandfiltren. Faktum är att man som högstadieelev kunde se att mer omsorg och bättre material hade använts i källaren än i övriga bygget. För oss var det naturligt och något vi levde med på daglig basis.

Jag hörde några UE-fantaster diskutera någons besök i vårt gamla pingisrum och det var fascinerande att höra deras häpna entusiasm över något som var vår vardag under uppväxten.

Här kan ni simulera kärnvapen attacker. https://nuclearsecrecy.com/nukemap/

Om man släpper kärnvapen över Finland så kommer man inte använda 4-megatonbomber utan max 800kt.


Hiroshima var faktiskt ett betydande militärt mål. Där fanns högkvarteret för den japanska Andra generalarmén, som ansvarade för försvaret av södra Japan, inklusive Kyushu, inför den planerade allierade invasionen, Operation Downfall.

Nagasaki uppfattades däremot av vissa japaner som ett mindre sannolikt mål. Staden var visserligen ett viktigt industri- och hamnscentrum, men den var också känd för att ha Japans största kristna befolkning. Av den anledningen ansåg vissa att Nagasaki var ett mindre sannolikt bombmål än många andra japanska städer.

På grund av dålig sikt hamnade bomben Fat Man inte över den ursprungligen avsedda siktningspunkten utan detonerade ovanför Urakami-distriktet. Urakami var centrum för den japanska katolicismen och hade varit en tillflyktsort för kristna under århundraden av förföljelse. Explosionen förstörde Urakamikatedralen, som då var Östasiens största katolska kyrka. Av de omkring 15 000 kristna som bodde i området beräknas ungefär 8 500 ha omkommit. På några sekunder utplånades en betydande del av Japans katolska kärnförsamling.

Det var lika molnigt över Nagasaki som över Kokura. De hade order att fälla bomben visuellt, men med tanke på bränslebristen kom Sweeney och Ashwort överens om att i strid mot ordern göra en inflygning för att fälla bomben med hjälp av radarn. En glipa i molntäcket gjorde det möjligt att skymta en kapplöpningsbana norr om staden för orientering och bomben släpptes.

Den exploderade på 500 meters höjd över Nagasakis norra utkant klockan 11,02 på förmiddagen tors den 9 aug 1945, rakt över två Mitsubishi-vapenfabriker ett par kilometer från den planerade punkten. Detta och den kuperade terrängen gjorde att skadorna blev avsevärt mindre än i Hiroshima trots att "Fat man" var betydligt kraftigare än "Little boy". Man uppskattade bombens styrka till motsvarande 22,000 ton TNT.

Den kuperade terrängen var ett av skälen till att man inte hade bombat Nagasaki lika mycket som andra städer tidigare. Det berodde alltså inte på, som vissa japaner trodde, att Nagasaki var centrum för japans kristna.

Och det du säger att skadorna blev mindre på grund av terrängen visar att det är svårt att exakt veta vad skadorna blir vid ett kärnvapenangrepp även i modern tid. Det finns massor av faktorer, som spelar in.

Viktiga faktorer

1 Sprängkraft

2 Detonationens höjd

A Luftdetonation - Maximerar tryckvågens räckvidd och brandzon

B Markdetonation - Ger mer lokal förstörelse och mycket radioaktivt nedfall

3 Terräng - Berg, dalar och kuperad miljö kan skugga tryckvågen och minska effekten

4 Bebyggelsens täthet och material

A Täta städer ger större sekundärbränder och fler kollapsade byggnader

B Träbyggnader ger mycket större brandrisk än betong/stål

C Brandstormar kan uppstå

5 Väder och atmosfäriska förhållanden kan påverka hur värmestrålningen sprids.

6 Avstånd från explosionen påverkar kraftigt effekten.

7 Skydd och infrastruktur hjälper mycket om det inte rasar eller brinner upp. (förstörs)

8 Slumpen

Så det är konstigt att säga att ett skyddsrum klarar X när det kan bero på en massa faktorer.

Ja det kanske klarar smällen på avstånd inte direkt träff. Men sen för nog alla i efterspelet av ett kärnvapen. Finns inte många skyddsrum i Europa som klarar av ett kärnvapen.

Det finska skyddsrummet ifråga kan nog stå pall för en luftdetonation i det relativa närområdet, på 1500-3000 meters höjd eller så, men en, mer eller mindre, direktträff i bunkerns omedelbara närhet av ett markbriserande kärnvapen på 4 megaton hade gjort såväl det aktuella skyddsrummet som dess eventuella innehåll till så mycket radioaktivt grus och slam.

Det hade inte ens gått att hitta några ordentliga delar av det, eller för den delen de som fanns i det.