Citat:
Ursprungligen postat av
guru1966
Har du själv drabbats eller sett detta på nära håll, eller varför är frågan viktig för dig?
Menar du turkar i allmänhet eller den turkiska staten, regeringen och nationalistiska rörelser? Stark nationalism är farligt i alla länder.
Min ena kollega från Turkiet är extremt ödmjuk och sympatisk, och försiktigt kritisk mot sitt lands regering och mot islam, men verkar undvika politiska diskussioner. Min kurdisk-turkiska kollega är däremot ofta arg. Folk är helt enkelt olika.
Turkiet försöker inte införliva Azerbajdzjan, Kazakstan, Uzbekistan, Kirgizistan eller Turkmenistan i en gemensam stat. Däremot försöker man bygga starkare relationer med andra turkspråkiga länder. Liknar inte det hur nordiska länder samarbetar därför att vi har historiska, kulturella och språkliga band?
Det osmanska riket styrdes från Turkiet, men de flesta av dagens turkspråkiga stater i Centralasien ingick inte i det riket. I stället omfattade det stora delar av Balkan, Levanten, Mesopotamien, Arabiska halvön och Nordafrika. Det är inte ovanligt att tidigare stormakter vill återfå inflytande över grannländer de har haft historiskt starka band med. Man kan se samma tendenser hos Ryssland och Kina.
Även om Turkiet formellt bygger ett samarbete av fristående stater, finns det en djup ideologisk botten som skiljer sig enormt från hur Sverige samarbetar med Norge eller Finland. Denna ideologi kallas Panturkism.
Panturkismen uppstod i slutet av 1800-talet och är en nationalistisk strävan efter att ena alla turkfolk – från Balkan i väst, genom Centralasien, ända till uigurerna i västra Kina och jakuterna i ryska Sibirien.
Det ultranationalistiska partiet MHP, som om minnet inte sviker mig är nödvändigt för despoten Erdogans styre, och deras paramilitära (terroristiska) gren
Grå vargarna driver idén om "Den turkiska världen" stenhårt, bland annat i form av betalda inflytelseagenter här på Flashback.
Men inte bara de rena turkiska fascisterna i Grå vargarna utan även president Erdogan själv har i närtid allt mer börjat tala i termer av "Den turkiska världen". Vid toppmöten för Turkiska staternas organisation (OTS) har Erdogan lanserat visionen om att länderna tillsammans ska göra den kommande eran till "Turkarnas tidsålder". Han uttryckte specifikt att Turkiets nationella vision ska spridas till resten av OTS.
Bara nu under 2026 har Erdogan upprepade gånger refererat till de samlade turkspråkiga nationerna som ett "familjeråd" (aile meclisi) och beskrivit befolkningarna som en del av "den stora turkiska familjen".
Retoriken stannar inte vid kultur. Nyligen argumenterade Erdogan för att de globala och regionala kriserna kräver att den turkiska världen stärker sitt gemensamma försvar, och erbjöd sig att integrera de andra ländernas försvar med Turkiets egen "högteknologiska" (haha, finns ingen högteknologi i Turkiet) vapenindustri.
Erdogan och de turkiska nyfascisterna banar helt klart vägen för att turkarna skall styra hela vägen från Cypern och genom centralasien. Alla små stater som ligger i Turkiets väg, t ex Armenien, går en farlig framtid till mötes. Erdogan har även hotat Israel med utplåning.