Spelberoende/ Spelmissbruk [ Officiell ]

Läser du under villa villkor du spelar under när du spelar på utländska casino. Om inte så gör det, du kommer få avsman och bli spyfärdig. Läs gärna lite rewiews on sidorna också innan du ska sätta in.

Dom flesta typ 90% av dessa casino har uttagsgränser på typ 500EUR i vecka . Du får såklart sätta in hur mycket du vill. Sedan så tar det också på många av dom 5dagar att bli verifierad. Dessa casino VET att det bara är spelpausade som spelar där.

Skönt att livet är välordnat! Men jag förstår känslan av att mam spelar bort barnens framtid - den är hemsk. Allt detta vet man ju men ändå finns inte detta i tankarna alls när man spelar. Det är som om man fått temporär minnesförlust eller att halva hjärnan är avstängd. Det är jag men ändå inte, man spelar som besatt.

Ja, vi ska kämpa! Hejar på dig!

Jag måste skriva av mig här nu efter att ha varit spelfri i mer än ett år nu och hur livet har sett ut och ser ut.

Jag har en historia av 10 år av spelberoende, främst slots som slutade med några storvinster som förlorades snabbt och jag hamnade i skuldträsket. Jag hann dölja det för min partner i över fem år, men vi drabbades av flera tragedier i familjen med dödsfall och jag blev helt knäckt och mina lögner gick inte att hålla längre. Jag erkände allt förra året, var nära skilsmässa och stora skulder samtidigt. Min partner valde att stanna med mig och stötta mig trots allt jag ställt till med. Min partner tog över min ekonomi helt, jag hade ett kort med max 100kr på i taget i över ett år, jag hade ingen tillgång till mina banker eller något annat. Under detta året har vi städat upp något så enormt, jag har stängt alla mina kreditkort, betalat tillbaka lån på över 400.000kr (pengar som kunde gått till massa annat). Idag sitter jag med ett kreditscore på 0.2 och har inte en enda anmärkning eller kreditupplysning tack vare min partner och familjs stöd, jag blir skuldfri om cirka fem år med två lån (jämfört med innan då jag hade fyra lån och tre maxade kreditkort.. betalar tillbaka med långsam betalningsplan bara för att kunna spara mer och ha en egen buffert och sen försöka lösa större summor löpande.

Jag har inga mardrömmar längre, jag sörjer bortgångna föräldrar fortfarande men för övrigt så är livet så underbart. Jag påverkas inte längre av spelreklam eller har något spelsug över huvudtaget. Det är en fruktansvärd process och avväjning från spel är värre än vissa drogberoenden.

Har ni liknande situation i livet gör som jag, det kommer att bli bra till slut men man måste kämpa och hitta stöd och intresse någon annanstans. Jag trodde aldrig när jag var på botten att jag skulle komma hit men det gick!

Det var fint att höra! Riktigt bra kämpat! Och jag kan bara instämma: det kändes fullständigt omöjligt där och då, när man är på botten, men det går att resa sig. Är man öppen och ärlig med sin partner, föräldrar, vänner osv. och slutar dölja och ljuga, så löser sig det mesta faktiskt.

Då var man tillbaka i tråden efter att ha varit här från och till. Jag vet inte riktigt vad jag vill ha ut mer än att någon kanske ger en råd och tips om hur de varit i en liknande situation och faktiskt på riktigt tagit sig ur skiten. Jag väntar nu barn och måste på allvar skärpa mig. Jag har som tur var inga skulder ännu mer än CSN lån och bolån, däremot har jag spelat helt kopiöst och även fast jag söker hjälp och verkligen försöker så tappar jag det tillslut, jag har ADHD, men kring mycket är mitt konsekvenstänk ändå bra men inom Spel är det helt åt helvete.

Lite kortfattat så har jag spelat hela livet. Odds, trav, casino. Casinot är min stora akilleshäl, som för många andra. Jag har självklart aktiverat Spelpaus men hittar alltid nya olicensierade sajter att spela på. Jag vet om deras pissiga villkor och sitter ju till och med och köper presentkort på andra luffarsidor med höga avgifter för att få in några hundra euro och spela för. Har till och med en gång vunnit 115 000 Svenska på en sida där man som max kunde ta ut 100 000kr på ett år och jag spelade ändå bort dom direkt, trots att dom liksom inte ens kunde växa. Känns som jag bara vill förstöra för mig själv hela tiden och när jag väl börjar bli bättre eller känna att nu har jag varit spelfri i 3-4 månader och äntligen kan sova om nätterna så halkar jag dit igen och bränner av en stor summa pengar.

Min ekonomi är idag helt överlåten till min mamma. Både företagets och min privata ekonomi går via henne. Lönen landar på hennes konto och hon betalar fakturor åt mig. Trots det lyckas jag ändå spela. Jag är sjukt kreativ och försöker när jag har ångest begränsa mig så mycket som möjligt men när det väl är dags så hittar jag alltid sätt att komma runt.

Jag har helt tappat greppet om pengar. Jag skäms så mycket att jag knappt vågar prata med min mamma längre. Jag har svikit henne gång på gång och samtidigt så vet hon inte vad hon ska säga. Jag ringde Socialtjänsten förra sommaren och fick sjukt bra hjälp direkt. Nu går jag hos en och pratar varannan vecka och ska säga imorgon hur det har eskalerat. Även fast jag har sökt hjälp och tycker det går bättre och egentligen bara fått tre återfall så har jag på dom tre återfallsperioderna bränt 650000kr.

Jag kommer om det här fortsätter ha spelat bort hela mitt liv, mitt framtida barn och ja allt vad jag har. Jag vill bara ge mig fan på att det här ska gå, men varje gång jag lyckas med det så är det någon livshändelse eller tanke som kommer upp och man är där igen.

Hur tog ni som varit i samma situation er ur det? Finns det någon behandling som faktiskt fungerar? Jag är öppen för vad som helst bara det hjälper. Hur länge har ni varit spelfria och hur började det för er? Vad har varit kämpigt och hur har du tacklat det?

Tung läsning! Bra att dina anhöriga har koll på ekonomin, men som du är inne och nosar på är ju risken stor att du förr eller senare fastnar i lånekarusellen. Du är ju uppenbart fullt medveten om problemet, men söker en "metod" för att bli kvitt skiten om jag förstår dig rätt.

Jag kan ju enbart svara utifrån min upplevelse såklart, men det som hjälpte mig mest var:

1. Min fru hade hand om min ekonomi ett år ungefär (hon har fortfarande full insyn) - där är du ju redan.

2. Mindfulness / meditation. Kan mycket, mycket varmt rekommendera denna bok:
https://www.adlibris.com/sv/bok/the-craving-mind-9780300234367?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm _campaign=AR-SE%3A+BOK+-+pMAX+-+Generic+-+B%C3%B6cker+ENG&dema_id=17497395253&gad_source=1& gad_campaignid=17347392884&gclid=CjwKCAjwuuPRBhAnE iwA2Ji8eu9H8GMyfADQVm_ug_B1UKiJ9EMq_ELFXB1hXtwrZ24 DAAw3inqoThoCLTYQAvD_BwE

Detta är den enda metod jag hitintills provat som faktiskt gett mig möjligheten att vinna över begäret. Och istället för att göra någonting nytt eller annorlunda så handlar det bara om en sak: att inte göra. Tysta den inre monologen, sluta oroa sig för framtiden och älta det förgångna. Bara existera en stund, utan språk. Det är som balsam för själen - bara en kvart eller så om dagen.
Sedan när suget kommer, och man är halvt om halvt "metamedveten" (typ som att man har en egen inre övervakare som överblickar känslor och tankar) så kan man direkt ta sig själv i örat. "Vart leder dessa tankegångar? Till spel? Försöker jag lura mig själv nu?" Osv.

Om du inte redan provat så är det mitt absolut bästa tips.

Kämpa på! Och du är inte ensam.

Tack för ditt svar och är glad att du är ur det! Ja du förstår mig rätt, jag är nästan för medveten att jag lurar mig själv många gånger. Tänker antingen att det är bra, jag har mindre problem än andra osv. Jag har testat meditation men har svårt att liksom upprätthålla och påbörja grejer, börjar också blir det inte att det håller i sig. Men jag ska testa din bok, läsa är en sån sak som jag vill börja göra så kan alltid börja med det.

Ja precis som du säger är det ju mycket att lära sig hantera tankarna. Jag hamnade på sjukhuset för att jag hade sånt enormt tryck över bröst och kändes som hjärtat skulle stanna förra sommaren till konsekvenser av Spel. Det gjorde ju att jag kunde hålla mig i några månader men det svåra för mig är att tro att det ska gå, kanske bara spela lite eller så har det hänt något som gör att jag vill försvinna en stund och tar spelet till hjälp. Hemskt är det....

Förstår dig. Det är en ångest så stark att man faller ihop, bokstavligen. Knäböjer på golvet, så jävla hårt knyter det sig inombords. Fy fan för den känslan, när man "vaknar upp" ur transen och inser att man spelat bort 10.000. Den avgrundsdjupa tomheten, pengarna är slut, allt är bortapelat. Finns ingenting som kan ta bort den känslan utom att man fortsätter spela. Det är verkligen hemskt.

Man känner sig radiostyrd, maktlös.

Har också problem med att upprätthålla meditationen men åker kommunalt så jag brukar klämma in det på bussen/tåget på väg till eller från jobbet. Men det är en jävla tröskel att komma över!

Mmm usch vad hemskt det är... Är ju egentligen den jävla känslan man ska försöka printa in i huvudet och att den vill man aldrig mer uppleva... så lätt borde det vara.

Tack för tipset med att ändå göra det när man gör något annat, det kanske kan hjälpa något. Hur gör du för att kunna meditera bland andra, kör du exempelvis något ljud i hörlurarna eller är du bra på att kunna hålla ute brus runt omkring?

Jag kör gratismeditationer i till exempel 'Mindfulnessapp', en favorit är 'A pause for presence' av Tara Brach.

Sant, första veckorna behövde jag göra det avskilt (hemma eller i ett stängt rum). Första veckorna vandrar tankarna hela tiden iväg och man tappar tråden hela tiden. Men ju mer jag tränade, desto lättare gick det att hitta till den där platsen bortom språk, där man bara existerar. Det tog nog 3-4 veckor av dagliga övningar innan jag fick en kort stund i detta sinnestillstånd, men det var det finaste jag upplevt. I hela mitt vuxna liv har jag bara velat få tyst på den inre kakafonin, detta eviga malande i cirklar och känslor. Som bara alkohol och spel och annat kunde lugna en stund. Men äntligen var det tyst! Utan alkohol, helt nykter. Bara satt och "halvlog" fånigt i säkert 10 minuter. Det är en superkraft vi alla kan väcka till liv, bara man låter sig "misslyckas" tusen gånger i början, det är helt OK att tankarna börjar snurrar, men med tiden blir det bättre och bättre.

Så det är nog ingen bra idé att börja på bussen kanske, men sen när du är varm i kläderna!

Hoppas du hittar en väg som funkar för dig, oavsett vad det blir, du kan fixa det här!

Satt o spelade 2,5 timma efter min lön, gick upp till 70 lax, kom ner till 0kr, har stängt av mig överallt och kommer påriktigt aldrig röra en spelsida längre, den har satt påriktigt ärr på mig och jag kommer ta tag i allt. Vill bara skriva detta så ja gör reminder för mig själv och så att mitt framtida jag va glad att ja inte fortsatte. Är 20 år.

Väldigt moget beslut - bra att du gick in och spärrade dig direkt!