Min allra första gång jag lyssnade på hårdrock

Min allra första gång som jag lyssnade på hårdrock var på 80-talet med bandet Saxon. En tjejkompis vid namn Jill satte på en LP-skiva med bandet Saxon och Denim and leather.

Jag visste varken ut eller in. Men känslan var att musiken var bra. Jag lyssnar på skivan än i dag.

På 80-talet var det krig mellan syntare (bögar) och hårdrockare. Vi vann. I dag är hårdrock accepterat och syntare är fortfarande bögar och på marginalen.

Vad var din första gång du lyssnade på hårdrock?

https://www.youtube.com/watch?v=Y39TEuFbfjc&list=PLsT9douBcx9-UucX8FnRfHoL1yi0FgUjb

Jag vet inte exakt första gången jag lyssnade på hårdrock, men jag minns första hårdrockslåten som verkligen, verkligen var bra och fastnade.

Det var Thunderstruck med AC/DC. Den kom när jag var 8 år. Min farmor hade kabel-TV och MTV och videon var, och är fortfarande, mycket häftig och bra. Min syrra hade albumet The Razors Edge på vinyl och gav mig en kopia på kassett.

Jag har alla album med AC/DC på antingen vinyl och/eller CD, vilken som är min favoritlåt är omöjligt att säga, men Thunderstruck ligger högt och blir dessutom bara bättre med åren.

AC/DC är ganska easy listening och min musiksmak har breddats och fördjupats med åren, men AC/DC funkar ALLTID.

Jag hörde ac/dc kring 82-83 och då fastnade jag så rejält.
Hells bells ger ff rysningar.

Hells Bells är faktiskt obeskrivligt bra, helt otroligt vad som gick att åstadkomma i studion 1980, hela Back in Black-albumet är ju super givetvis.

80-talet var ett bra decennium för hård rockmusik, men jag kommer ihåg en gång då jag lyssnade på någon spellista med NWOBHM på youtube när jag tränade, det mesta svängde och var någorlunda lyssningsbart, men man fattar varför Back in Black är den bäst säljande hårdrocksplattan i historien medan exempelvis Witchfyndes fanclubbar för en tynande tillvaro idag. Inget ont om Witchfynde, men lite daterat känns soundet allt.

Om 50 år, kommer någon ens att tänka på det vi tänkte på, eller AI tar över allt med musik som anpassas för alla på sitt sätt?

Jag vet inte. Jag gissar att folk kommer lyssna på AC/DC i alla fall. Ävenså Saxon, Witchfynde är nog mer tveksamt om någon lyssnar på.

Antigen var det iron maiden the trooper eller något från KISS som mina kompisars morsor spelade på stereo. Möjligen rainbow eller Dio kan ha smugit sig in.

Jag såg Heavy Metal 1981 som liten men ingen av de låtarna fastnade direkt. Föll för thrash och power metal i slutändan

Saxon är ju så coolt, och hemma. Men Witchfynde, vad är det? Tyvärr inte ens lyssnat på, om det inte bara gått förbi.
Kui med olika smaker och infall.

ooo trooper, den var ju så bra. Idag kanske inte så mkt, men så värd att lyftas.

Får nog säga Black Sabbath med några unikum. De försökte linda in den där planschen med sexställningar men jag fattade såklart Alistair omedelbart och duckade.
Jävla sunkiga killar men roligt hade vi.

Det var troligen när jag som småtting upptäckte Kiss. Mitt första favoritband.
Återföreningen hade givit dem förnyad hype, och det smittade visst av sig på ynglingar som precis upptäckt musik på riktigt.

Jag gillar också Saxon, det är i sämsta fall habil kött&potatis-metal, ibland världsklass. Biff Byford är så mycket NWOBHM man kan bli. Innan han slog igenom med musiken jobbade han i en kolgruva i Barnsley, men han var för lång för att jobba under jord, så han fick vara skötare på pannan till en ångdriven gruvhiss från 1800-talet. Det blir inte mer brittisk metal-persona än så.

Witchfynde är bara ett band som var med i den där spellistan jag nämnde i inlägg #4 de har en låt som heter Cloak and Dagger, underbar basgång, lyssna på den.