Citat:
Ursprungligen postat av
dude2k
Mm, kapitulerat efter att ha uppnått målen.
Vilka mål?
-Regimskifte? Regimen är mer hårdför än någonsin, och sitter säkrare än någonsin då man visat sig vara en garant för Irans självständighet.
-Kärnvapennedrustning? Kärnvapenfrågan förblir öppen, och Iran kommer att kunna förhandla om detta från en starkare position än när man förhandlade med Obamaadministrationen. Kriget har också gett Iran incitament att utveckla kärnvapen.
-Förstörelse av Irans övriga militära förmågor? Man har förvisso nästan hela flottan och skadat andra delar av Irans försvar, men för några veckor sedan framkom det att Irans missilarsenal har klarat kriget bättre än många trott. Man har fortsatt hög förmåga vad gäller drönare. Och med kriget har Iran utvecklat ett vapen som är långt viktigare än det material man har förlorat, nämligen vetskapen om att en stängning av Hormuzsundet kan få även den mest krigshetsande amerikanska president att vika ner sig. Paradoxalt nog är Iran en långt starkare regional makt idag än vad den vad i februari.
-Stoppande av Iran som militärt hot? Detta var alltid en efterkonstruktion - Iran förväntas inte kunna träffa interkontinentala mål i nästan tio år till.
Och sedan några bonusförluster:
-Förlust av prestige när USA får däng av en "third rate regional power". Detta har redan ändrat diplomatin i regionen, där Gulfstaterna förlorat förtroende i USA som säkerhetsgarant.
-Sympati för Iran - som räknades som pariastat innan kriget - bland muslimska länder och bland länder i "den globala södern".
-Geopolitiska fördelar för Kina och EU på USA:s bekostnad, när dessa alternativa maktcentrum visar sig vara mer pålitliga och "vuxna". Medan USAs status som supermakt naturligtvis eroderar gradvis, kommer historiker troligen att utse detta krig som den enskilt största händelsen att bidra till förfallet.
-Ökade oljeintäkter för Ryssland.
-Minskade lager av luftförsvarsrobotar, vilket framför allt gynnar Ryssland i sitt krig mot Ukraina.
-Belysning av den amerikanska folkviljans krigströtthet, vilket förbättrar Kinas utsikter att ta Taiwan.
-Belysningen av styrkorna i s k asymmetrisk krigföring, vilket minskar den relativa styrkan hos världens största konventionella militärmakt - USA.
