Flera personer har skadats i ett våldsdåd i Alvesta - två barn skjutna (2026-06-13)

Så du tycker inte handlingen mot barnen och sig själv tyder på att anklagelserna inte var särskilt tillspetsade alls, utan tvärtom välgrundade med tanke på hans uppenbara våldskapital?

Tänk på regel 1:02 Upphovsrätten. // Moderator

Mamman slog larm före misstänkta mordförsöket i Lekaryd

Enligt uppgifter till Smålandsposten ska mamman till de två barn som skadades vid en skjutning i Lekaryd ha varnat socialtjänsten i Alvesta bara dagar före händelsen.

Det misstänkta mordförsöket inträffade i helgen, då polis larmades till en villa i Lekaryd. På platsen hittades två barn skadade efter en skjutning. Den misstänkte gärningsmannen, barnens pappa, påträffades senare död i närheten av huset.

Smålandsposten rapporterar att mamman kort före händelsen hade kontakt med socialtjänsten i Alvesta kommun. Enligt tidningens uppgifter ska ett möte med familjen ha hållits så sent som i måndags. Vid mötet ska mamman ha uttryckt oro för barnen och för pappans aggressiva beteende. Det ska också ha funnits en oro för att situationen kunde eskalera.

Bakgrunden är en långvarig separation mellan föräldrarna. Mamman ansökte om skilsmässa för drygt två år sedan, efter ett nästan 20 år långt äktenskap. Skilsmässan gick igenom i Växjö tingsrätt i augusti 2025, men pappan försökte enligt uppgifterna överklaga beslutet i flera instanser utan framgång. Den 11 juni blev skilsmässan slutgiltigt klar.

Två dagar senare inträffade skjutningen i Lekaryd.

Enligt Smålandsposten utreddes pappan under våren 2025 för misstänkt misshandel mot mamman. Den utredningen lades dock ned efter drygt en månad.

De två skadade barnen har enligt polisen förts till sjukhus i Region Skåne för fortsatt vård. Några nya uppgifter om deras skadeläge hade inte lämnats vid tidpunkten för Smålandspostens publicering.

Källa: Smålandsposten, 15 juni 2026.

Så tragiskt. Mamman uttryckte oro för barnen och att situationen skulle eskalera. Mannen var aggressiv. Vad gjorde man?

Han accepterade inte skilsmässan och redan där hade han behövt psykologhjälp. Det är en tydlig varningssignal att personen ifråga kan bli farlig.

Ta mäns våld mot kvinnor på allvar.

[frdk|95200697]
"Jo pekar mot hämd under press. Han satte livet i giftemålet som hon ville ut från. Socmöte som gick fel, var säkert anklagelser där som var saltat för att få barnen, inte ovanligt. Misshandel kort inför vårdnadstvist brukar också ofta sitta ihop med processen för att vinna moment. Tillspetsade anklagelser bygger ofta på mer ilska än verkliga uppgifter tyvärr, de blev för mycket."

Allvarliga anklagelser och rädsla inför hot - är oftast tyvärr högst verkliga. INTE tvärtom.

Backa upp dina påståenden tack. Jag hör och läser jämt och ständigt om män som inte har någon vidare relation till sina barn. Det är inte konstigt att vårdnaden oftare går till kvinnan eftersom kvinnor generellt sett investerar mer i sina barn än vad män gör. Inte alla män ska jag säga då så förekommer jag det. Det är mindre vanligt att kvinnor skiter i sina barn. Sedan finns det en del dysfunktionella familjer där både mor och far är skräp.

Skulle mer gissa på garaget mitt emot sidoingången till bostaden.

Vilken sjuk coping mechanism att fortsätta antyda att denna stackars man fått saltade anklagelser om våld riktat mot sig och därför helt enkelt var stressad. Du har ju facit i hand, han försökte mörda sina barn, vad exakt antyder att någon anklagelse skulle ha varit saltad här (förutom din incelmentalitet alltså)?

Från Nya Zeeland till Lekaryd:
Efter 12 år på Nya Zeeland återvände Lina Koopu med familjen till sin hemby utanför Alvesta. De köpte mark och byggde nytt hus - alldeles själva. Under ett och ett halvt år slet de dygnet runt med att skapa sitt drömhus. Resultatet? Ett robust hus med genomtänkta detaljer och stolta och trötta husägare.

Lekaryd/Alvesta

Den nybyggda villan i sekelskiftesstil ligger längs med Lekarydvägen och med utsikt mot hagar och kyrkan. När Lina Koopu flyttade från byn efter gymnasiet trodde hon inte att hon skulle återvända och bygga hus ett stenkast ifrån sitt barndomshem. Lina och Maui blev ett par för tjugo år sedan. Under många år levde de i Mauis hemland Nya Zeeland. När första barnet kom började de tillbringa allt mer tid i Sverige hos Linas familj. Efter några år föreslog Maui att de skulle flytta till Sverige.

– Jag ville att Aaliyah skulle få möjlighet att lära sig svenska. Vi ansåg också att det skulle vara mer fördelaktigt och ge oss möjlighet att besöka Nya Zeeland oftare än vad vi hade kunnat besöka Sverige om vi bott kvar. På Nya Zeeland kostar till exempel förskolan så pass mycket att det nästan blir billigare för den ena föräldern att stanna hemma istället för att arbeta, då blir det svårt att spara till Sverigeresor. Sedan hade vi aldrig kunnat bygga ett eget hus där eftersom lånevillkoren är mycket tuffare, högre räntor och kortare avbetalningstid, säger Maui, men medger att det är mycket han saknar med Nya Zeeland. Vädret inte minst, och alla utomhusaktiviteter.

Jag citerar en liten del för att undvika ev regelbrott.

Då tar jag nästa del:

När familjen kom till Sverige började de med att hyra ett hus i Lekaryd. De gick på många husvisningar i området, men upplevde att budgivningarna drog iväg. Dessutom kunde Maui, som är snickare, se att utöver kostnaderna med husköpet skulle det krävas stor investering i både tid och pengar med reparation och renovering. Husletandet gick i stå. Istället började de fundera på att bygga nytt. Lina kontaktade Alvesta kommun och frågade om den 4000 kvadratmeter stora tomten på Lekarydsvägen, vilket kommunen var villig att sälja. Paret slog till. De kontaktade en arkitekt som ritade upp huset. Efter många planändringar tog Maui vid och byggde det 250 kvadratmeter stora huset nästan helt på egen hand. Men det hade aldrig gått utan hjälpen från Kjellssons Trä & Bygg som entreprenör, samt hjälp av släktingar, säger Maui. Han jobbade 14 timmar om dagen sju dagar i veckan under ett år.

– Vi hade en budget på 3,5 miljoner kronor inklusive tomten. Vi lyckades hålla oss inom budgeten, tack vare att vi gjorde nästan allt jobb själva.

När Maui ramlade hem utmattad vid 20-tiden på kvällarna tog Lina över stafettpinnen. Då åkte hon ned till huset och målade och tapetserade.

– När huset var klart var vi mycket slitna. Nu, tre år senare, börjar vi sakta återhämta oss. Men det var en pärs, konstaterar Lina.

Maui fyller i:

– Mot slutet kunde jag inte sova. Jag låg bara och tänkte på huset, om man skulle gjort något annorlunda och vad jag skulle göra dagen därpå.

Du bygger ju upp egna historier om ett av offren nu. Du verkar inte fatta att det är mamman o barnen det är synd om här. Bara vanligt klassiskt kvinnohat. Tror inte en sekund på ditt omdöme när du läste de vårdnadsutredningarna du nämner, när du talar om denna man som en fin människa. Han har bevisat med all tydlighet vem han är och ingenting mamman sagt här kan ha varit en överdrift för då skulle han suttit i fängelse innan detta hände.
Man driver ingen normal person till detta.

Fyfan mamman gjorde allt i sin makt

Tänk att det ska behövas gå under jorden med sina barn för att skydda dem