Citat:
Ursprungligen postat av
Vit-spade
Jag är en person som tycker mycket. Och jag har heller inga problem med att stå för mina åsikter. Således är jag ganska aktiv i olika debatter på sociala medier. Det jag har märkt de senaste åren är det råa debattklimatet, och folk som inte ens kan bemöta vad man skriver i sak utan ägnar sig åt personangrepp. Jag vill inte gå in på för mycket detaljer så det är svårt att förklara utförligare.
Jag vet att jag har många fel och brister men jag har också en hög självkännedeom och en av mina styrkor är att jag kan skilja på sak och person, jag vet att många tror att de kan det men det är få som kan det på riktigt. Därför blir jag alltid så stött när andra går till personangrepp.
I min värld är det en milsvid skillnad på att säga "dina argument är sjuka" jämfört med att säga "du är sjuk". Det förstnämnda får man tåla om man ger sig in i en debatt offentligt på nätet, det andra ska man inte behöva ta.
Så varför kan folk inte bete sig på nätet och bemöta det man skriver i sak snarare än att slänga ur sig en massa dumheter?
Detta.
Jag skrev faktiskt i en kommentar att det är jävligt stor skillnad på att säga att en kommentar är vedervärdig och att säga att en person är det. Upplyste samtidigt inläggsförfattaren om att jag skulle komma att polisanmäla denne. Självklart får jag inget svar, mer än ett fånigt tryck på hånskrattsemojin...
Dock är det roligt att hela tiden komma ur diskussioner med känslostyrda vänstermänniskor... I ett Facebook-inlägg var det en bild på en i pridefärger nymålad trappa.
Konversationen löd typ såhär:
1: Den där trappan, tur att man slipper gå i den.
2: Du din jävla homofob!!!11!!!1
1: Vad menar du? På vilket sätt gör min kommentar mig till en "homofob"?
2: Du jag tänker inte svara dig, du vet själv vad jag menar, din hatiska jävel!
1: Såklart inte, du har inget att gå på. Surprise surprise!
Sen kommer såklart #jagärhär-töntarna och ger massa hjärtan till person 2.
I ett annat kommentarsfält såg jag en miljöpartistisk politiker hata hejvilt. De kanske borde vakta sin tunga såhär i valtider?