Dumpen - Patrik Sjöberg & Sara Nilsson jagar män som vill utnyttja barn sexuellt

Du med ditt trams & svammel. Vad säger du om fiskaren som tog livet av sig då?

Det har jag missat. Dock är självmord ett stort problem i Sverige.

Vad grundar du egentligen den tron på?

Finns det något konkret som styrker att personer som blivit utsatta faktiskt fått upprättelse just på grund av Dumpens arbetssätt? Inte antaganden eller förhoppningar, utan faktiska exempel som visar att uthängningarna lett till det resultat man säger sig vilja uppnå.

Finns det något som visar att verksamheten sammantaget hjälpt fler människor än den skadat?

Om man accepterar att metoden medför skador för anhöriga och barn som inte gjort någonting, då måste man också kunna visa att nyttan är så pass tydlig att den faktiskt väger tyngre än kostnaderna.

Annars bygger resonemanget mest på en övertygelse om att något borde fungera, snarare än på att man vet att det gör det. Och det är en skakig grund att stå på när konsekvenserna för oskyldiga människor är så stora.

Att vi pratar om det. Sedan kan upprättelse se ut på olika sätt. Att se andra överlevare få upprättelse kan vara en upprättelse i sig.

Det är bara att gå in på Dumpen och läsa berättelserna.

Resultatet av uthängningarna är att samhället blir varnat. Sedan blir det svårt för gäddan att hitta nya offer.

Vissa självmord är tydligen av godo eller?? Du menar att de offer som fruktansvärt nog har begått självmord har fått upprättelse? Hur gick det till? Har dumpen månne kontakt med andevärlden?
Har du siffror på hur många självmord dumpen har förhindrat eller bygger det bara på ett okunnigt antagande?
Självklart har dumpen inget ansvar för folks sexualdrift , vilket man inte behöver vara raketforskare för att förstå. Däremot har de ansvar för konsekvenserna av sina publiceringar.

Källa: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7407092/?

Jag är övertygad om att de som får upprättelse och traumabehandling får en minskad suicidrisk.

Ja visst är det så.
Det borde alla förstå.

Frågan var om du kan visa att någon faktiskt fått upprättelse till följd av just det här arbetssättet. Det verkar du uppenbarligen inte kunna göra.

Istället hamnar du i resonemang om vad som kanske, borde eller vad du tror kan ha varit till hjälp. Men det är inte samma sak.
Om man ska använda det som ett argument för att rättfärdiga metoden, särskilt när man samtidigt accepterar att oskyldiga människor drabbas, då borde man rimligtvis också kunna peka på konkreta exempel där den påstådda nyttan faktiskt går att visa. Annars blir det mest en trosuppfattning snarare än ett underbyggt påstående.

Berättelser på en hemsida som saknar ett starkt förtroendekapital måste man rimligtvis förhålla sig försiktigt till.
Det betyder inte att de är falska. Men det betyder heller inte att man utan vidare kan utgå från att de är sanna.

Om texterna dessutom är AI-bearbetade eller redigerade innan publicering blir det ännu svårare att veta vad som är den ursprungliga berättelsen, hur mycket som ändrats och om den faktiskt kommer från den person den påstås komma från.

Därför handlar det inte om att misstro människor som säger sig ha blivit utsatta. Det handlar om att inte okritiskt behandla varje publicerad text på en plattform med bristande trovärdighet som ett obestridligt faktum. Förtroende byggs upp över tid genom öppenhet, konsekvens och tillförlitlighet. Saknas det förtroendet får man också acceptera att människor granskar innehållet med större försiktighet och inte tar allt för givet.

Hur menar du att en anonym kontakt på nätet automatiskt blir svårare för någon att upprätthålla bara för att personen hängts ut offentligt?

Hur är det tänkt att det i praktiken skyddar andra individer på nätet?

För om kontakterna sker anonymt, via nya konton, andra plattformar eller under andra identiteter, så är det inte alldeles självklart hur just den offentliga exponeringen fungerar som ett effektivt skydd.

Det är det jag bland annat försöker förstå. På vilket konkret sätt förhindrar det framtida kontakter? Vad är mekanismen bakom det? För det räcker inte att säga att det "känns" som att det borde hjälpa. Man måste också kunna förklara hur det faktiskt fungerar i verkligheten.

De är jag också övertygad om , särskilt om dumpens charlataner inte är inblandade.
Du bortser helt ifrån det faktum att 99,9 % av övergrepp mot barn utgörs av närstående av olika grad , de som via yrke och /eller fritid har närhet till barn och stor del av någorlunda jämnåriga.
Få av dessa kategorier är representerade bland dumpens gäddor, utan dumpens scenarier är helt verklighetsfrämmande med överkåta tonåringar som dreglar efter 50 plussare.

Det kan vi vara överens om. Det är ofta en familjemedlem eller släkt.
Därför är det bra att det kommer på tapeten när förövaren hängs ut på Dumpen så kommer sannolikt fler offer fram inom den familjen/släkten. Då kan fler få upprättelse och traumabehandling.

Dumpens fiktiva barn fungerar som en ögonöppnare vem gäddan är och dennes historia.

Ja precis.
Det är tystnaden som dödar.

Jag visar det genom att vi diskuterar det nu. Det är gäddorna som vill lägga locket på.
Arbetssättet handlar om att få folk att prata mer om problemet.

Angående berättelserna att de kanske är anonymiserade för att skydda överlevaren tycker jag är helt i sin ordning. Om det nu är på det sättet. Jag är då inte övertygad.

Många får nog upprättelse av att andra får sin upprättelse. Som jag skrev tidigare.

Angående gäddorna så vet jag inte hur de jobbar. De som hamnat på tapeten.
Men det blir nog svårare att vara anonym eftersom deras bilder och chatloggar ligger på Dumpen.