Skandiamannen

Linder deltar aktivt i ledningsmötet den 10:e och 12:e februari där Engström är på tapeten. Ström är inte närvarande och i diskussionen nämns inte promemorian överhuvudtaget.

Däremot förefaller det som, bland annat, en ny runda med personal på Skandia genomförts och Linder säger sig vara medveten om saken.

Det är uppenbart från Anderssons förhör att han överhuvudtaget inte sätter något samband mellan "mannen som blandade sig i" och de två personer han kände igen, Björkman och Engström.

"Vid visningen av fotografierna stannar han vid Anders Björkman och säger att dennes jacka och väska liknar den man han särskilt höll ögonen på.

När han kommer till fotografi föreställande Stig Engström tycker han sig känna igen glasögonen och han säger att möjligen hade han keps eller annan huvudbonad.

Han är dock osäker men har en minnesbild av mannen som välliknande detta foto. "

Det är uppenbart att den han beskriver beteendet på inledningsvis och den han sedermera känner igen på fotot är två olika personer.

Ströms promemoria innehåller även uppgifter om vilka Engström säger sig känna igen och där ingår Björkman, som aldrig har exponerats i media. Han beskriver även Björkmans uppträdande i förhör.

Sammanfattningsvis är det på intet sätt avgörande att det blev ett fel i promemorian, när det samtidigt finns två rätt.

Den som har svårt att tro att polisen kunde flytta en händelse 150 meter österut av misstag (Yvonne Nieminens och Ahmed Zahirs möte med Stig Engström strax väster om manskapsbodarna på Tunnelgatan) bör läsa spaningsuppslag EAE1089. Inte minst professor Christian Dahlman.

Där flyttade polisen en händelse 350 meter norrut av misstag. Och som om slumpen ville göra sig lustig var vittnena ett ungt par. Bara kvinnan i paret uppgav att hon såg den misstänkte mannen (fantombild 19). Liksom i fallet med Yvonne och Ahmed.

Skillnaden var att kvinnan i paret förhördes på nytt 1988. Det visade sig att kvinnan såg den misstänkte mannen 350 meter längre norrut på Sveavägen. Som bekant hölls endast ett egentligt förhör med Yvonne. Förhöret den 2 mars 1986. Där krinsp Håkan Ström feltolkade Yvonne.

Delvis på grund av hennes osäkerhet ("det sprang män lite överallt" förklarade Ström när han själv förhördes). Delvis på grund av krimjourens missvisande referat av mordnattens korta telefonförhör med Lars Jeppsson. Resten var fotovisningsförhör, konfrontationsförhör och två förhör 1989 (om Kvällspostens fotovisning 1988) och 2018 (om Yvonnes liv efter 1989). Yvonne påverkades av mediabilden av hennes feltolkade uppgifter. Hon skapade en efterhandskonstruktion (som framgår i radiointervjun 1988).

Yvonnes sällskap Ahmed förhördes den 3 mars 1986 (dagen efter Yvonne). Utan tolk. Ahmed feltolkades på samma sätt som Yvonne. Krkom Jan Länninge förhörde Ahmed om tiderna den 13 mars (utan tolk). Lustigt nog inte Yvonne (som inte behövde tolk). Det visade sig att Ahmed inte såg någon alls på David Bagares gata. I konfrontationsförhöret på våren 1986 (E15-2-B). Som framgår av inspelningen av spaningsledningens möte den 11 juni.

Polisen har (hittills) inte kunnat hitta ljudinspelningarna av förhören med Yvonne den 2 mars och Ahmed den 3 mars (som hölls i polishuset på Kungsholmen enligt en fotnot i E63-8-A). Yvonne gick bort 2024. Ahmed 2007.

Krinsp Jerker Söderblom nämnde EAE1089 när han vittnade i Svea hovrätt 1989 (som exempel på bristerna i vissa av förhören 1986).

Blev det paret direkt efter händelsen konfronterade av en annan ung man som likt LJ kunde bekräfta var observationen ägt rum? Inte? Då funkar inte liknelsen.

Bättre lycka nästa gång.

Jag förstår att du målat in dig i ett hörn med larmtiden 23:25 som gör att du måste försöka trolla bort DBG-mannen. Och jag kan respektera din iver att få det här att gå ihop. Du tror säkert på det själv.

Men alla utomstående som läser det här och faktiskt går på det borde skämmas. Inte för att jag sett någon göra det.

Tack för påpekandet. Bättre lycka nästa gång.

Om LJ kunde bekräfta var observationen ägde rum skulle LJ ha sagt var den ägde rum till poliserna som han mötte innan han åkte hem. Om YN och AZ kunde bekräfta var observationen ägde rum skulle YN och AZ inte ha svarat poliserna att de bara hade mött LJ.

Jag förstår att du målat in dig i ett hörn med larmtiden 23.23 som gör att du måste försöka trolla bort trovärdiga vittnen som JA, JÅS och CV. Samt ett antal poliser. Du tror säkert på det själv. Även att radiooperatören Ulf Helin i polisens sambandscentral skulle vänta med ingripandemeddelandet i två minuter efter områdesanropet, skicka piket 1230 till Centralstationen efter områdesanropet och sagt "vi får se vad vi kan göra" till Solna taxi efter områdesanropet.

Att områdesanropet (det första larmet i polisradion) sändes 23.25 och inte 23.23 berodde inte på Helins agerande.

Helin bad Järfälla taxis växeltelefonist Ann-Louise Paulsson att göra ett nytt försök att kontakta taxiföraren Anders Delsborn vid mordplatsen. Sedan avslutade hon samtalet (cirka 23.23.20). Inte tvärtom. Som framgår i förhöret med Paulsson.

En patrull hörde av sig om fylleristen på Centralstationen. Helin beordrade piket 1230 till platsen. De tankade och hann inte åka.

Helin svarade Solna taxi. Cirka en halv minut efter samtalet med Järfälla taxi. Solna taxi uppgav en avvikande adress (Apelbergsgatan). Helin motringde Järfälla taxi och sände IM och områdesanrop.

Det finns inget misstänkt i hans agerande.

Att Solna taxi och Stockholm taxi ringde och fick svar 23.24 visste inte allmänheten före 2020. De nämns inte i bröderna Poutiainens bok.

När såg JA "mannen i keps" (när JA vittnade under ed i Stockholms tingsrätt)?

Hade polisen kommit då?

Du har förstås rätt. Jämförelsen haltar. Till Stig Engströms fördel.

I fallet EAE1089 visste inte polisen vem den misstänkte mannen kunde vara. I fallet E15 visste man det. Stig Engström. När Ström förhörde Stig Engström den 10 mars 1986 uppgav Engström att han hade en sådan handledsväska som Yvonne Nieminen såg. Ännu större anledning att förhöra henne på nytt.

Ogrundat antagande. Fundera istället över varför LJ ens rörde sig längs med David Bagares gata. Nästan som om någon sagt åt honom att GM försvunnit i den riktningen.

Redan 01:15 på mordnatten uppger Jeppsson för polisen att Nieminen sagt att den springande mannen försvunnit längs med David Bagares gata.

Eller nej just det ja. Det är ju ett ”referat”. Vilket naturligtvis betyder att uppgiftsmottagaren hallucinerat hela förhöret och det saknar all koppling till vad LJ egentligen sa. Trots att LJ upprepat uppgiften massor av gånger efter det, bland annat redan den 4 mars.

Bröderna Poutiainen var för dumma för att fatta att en larmtid på 23:25 inte går ihop med vittneskedjan Nieminen-Jeppsson. Granskningskommissionen redogör för den vittneskedjan och dess konsekvenser:

Han tog sig sedan upp för trapporna mot Malmskillnadsgatan, fortsatte över denna och vidare nedför David Bagares gata (österut). Att det gick till på detta sätt stöds av vittnesuppgifter. Ett flertal vittnen har sett gärningsmannen försvinna in på Tunnelgatan; ingen har lämnat uppgifter som pekar i annan riktning.

Ett vittne (Lars J) har uppgett att han sett gärningsmannen springa uppför trapporna. Ett annat vittne (Yvonne N) har uppgett att hon sett en man springa nedför David Bagares gata, österut. Sedan det förstämnda vittnet förflyttat sig uppför trapporna i gärningsmannens spår mötte han Yvonne N och frågade vart den flyende försvunnit, varpå hon svarade att hon mött mannen. Det får anses klarlagt att de iakttagit samma man och att det alltså var gärningsmannen som sprang nedför David Bagares gata.

Bröderna Poutiainen tänkte inte på att räkna på det här och inse att om ovanstående stämmer måste larmtiden ha varit 23:23.

Om de hade tänkt på det hade de kanske omvärderat sin slutsats. För det man slås av när man läser Labyrinten är hur förbluffande dåligt underbyggd larmtiden 23:25 är.

Tack för flera bra frågor.

Synd att inte du förhörde Lars Jeppsson 1986 (seriöst). Du har bättre frågor än krinsp Lars Jonsson. Rikskrims chef Tommy Lindström hade inga höga tankar om kompetensen hos Stockholmspolisens våldsrotel 1986.

Några av de viktigaste frågorna lyste med sin frånvaro i förhören. Hur länge stod LJ kvar vid Luntmakargatan? Hur snabbt rörde han sig fram till trappan och uppför trappan? Varför fick han inte visa i rekonstruktionen i april? Rörde han sig lika snabbt hela vägen upp? Stannade och tvekade han på avsatserna? En beväpnad gärningsman var framför honom. Ingen frågade.

Inte ens i vallningsförhöret i augusti. Hur många minuters försprång hade gärningsmannen när LJ nådde trappkrönet? Ingen frågade. Förrän domaren i Stockholms tingsrätt frågade 1989 - mer än tre år senare. LJ:s första svar var "någon minut". Tre var närmare sanningen. Kanske två och en halv (om YN och AZ gick långsammare från krönet till Luntmakargatan än Länninges 57 sekunder).

LJ fick lära sig i Aftonbladet hur snabbt han sprang uppför trappan. Fyra dagar efter mordet. Innan han träffade en kriminalpolis. YN också. Det fanns inget Flashback där LJ kunde berätta själv. Eller YN. Inget X eller Facebook. Inga sociala medier alls. Massmedias makt var total.

Varför fortsatte LJ österut längs David Bagares gata efter mötet med YN och AZ vid krönet (som bara var "några sekunder")? Tack - ännu en bra fråga. Var det YN:s "besked" som ledde honom österut? När hon pekade "liksom jakande"? Inte om man läser förhören. "Siluetten" vid Johannesgatan ledde honom österut. "Siluetten" som LJ insåg var "inbillning". LJ stod kvar vid krönet. Först när han såg "siluetten" vid Johannesgatan rörde han sig österut.

Att tiden för områdesanropet (23.25) inte var lika väl underbyggd 1995 som den är idag är inte konstigt. Bröderna Poutiainen hade inte tillgång till alla handlingar i utredningen som är offentliga idag.

För tre dagar sedan påstod du att det var Aftonbladet som ”bestämde” att LJ hade sett en siluett:



Om det var Aftonbladet som uppfann siluetten kan det ju inte ha varit den som fick LJ att röra sig österut på David Bagares gata. Hur ska du ha det?

Schrödingers siluett.



Han kanske lekte affär.



I sin intervju med Kanalen uppger YN att hon gick ”i ganska snabb takt”. Och Zahir uppger i förhör att de fortsatte i ”vanlig” takt nerför trapporna. Det finns således absolut noll som tyder på att de stannade och lekte affär i trappan.

Kanalens programledare konstaterar dessutom att Nieminens och Jeppssons uppgifter styrker den officiella larmtiden på 23:23. Ovanligt klarsynt. Det tänkte inte bröderna Poutiainen på.




Redan i förhörsprotokollet från mordnatten står det att LJ bara tvekade i ”ett ögonblick” innan han ”skyndade efter” gärningsmannen.

Det man slås av generellt är hur naturligt allt går ihop om larmtiden är 23:23 och YN såg GM på David Bagares gata. Precis som Granskningskommissionen konstaterade.

Då passar allt som handen i handsken. Allt hakar i varandra på ett naturligt sätt. Då behöver man inte vända ut och in på sig själv med extrema antaganden om att både LJ och YN ”fastnade i mediebilden av sina uppgifter”, att rekonstruktionen var fel och att hela utredningen av vittneskedjan Nieminen-Jeppsson var en enda lång farsartad cirkuskavalkad av idiotier och dråpliga missförstånd.

Granskningskommisionen hade nog en poäng trots allt när de slog fast att ”Det får anses klarlagt att [Nieminen och Jeppsson] iakttagit samma man och att det alltså var gärningsmannen som sprang nedför David Bagares gata”.

Om ett vittne "bekräftar" polisens feltolkning av ett annat vittne kan det "anses klarlagt" polisens tolkning var rätt. Absolut. Fråga en advokat.

Newtons siluett. Aftonbladet bestämde att LJ hade sett en "siluett" som inte var "inbillning". Läs tidningen, så slipper du fråga.

"Jag såg någon skymta mellan några bilar men är inte saker på att det var rätt person."

Att det finns noll svar när det finns noll frågor är inte konstigt. Newtons orsak och verkan.

Radiointervjun med LJ den 28 oktober 1987 (som ledde till de befängda anklagelserna mot radiobil 1520 att de kom för tidigt till David Bagares gata och var för duktiga poliser) kan vara värd att lyssna på (LAC-bandet var ännu inte hittat och pkom GS hävdade fortfarande att områdesanropet sändes 23.29).

Läs själv:

https://drive.google.com/file/d/0BxuBxyn2s5hMcVpoc0xZQ2stdlE/view?resourcekey=0-Ue-v1yaKQDqAptZvQXOQgA




Vänligen precisera exakt var i förhöret den 4 april som LJ ”avfärdade” siluetten som ”inbillning”. Här är det relevanta utdraget:

När Jeppsson är nästan uppe för alla trapporna möter han ett par och han frågar dessa om de sett en man springa förbi där. Kvinnan säger då "att han sprang rakt fram här".

Jeppsson säger inget till paret om vad som hänt nere vid Tunnelgatan men ställer sig i gatukorsningen Malmskillnadsgatan & David Bagares Gata och tittar neråt David Bagares Gata för att se om han ser någon där nere och funderar samtidigt på om han skall våga sig ner efter den springande mannen.

Han ser då en man gå från gatan in mellan parkerade bilar på David Bagares Gatas norra sida. Mannen försvinner sedan mellan bilarna och kommer inte ut på någon sida av bilarna.

Jeppsson uppfattade det inte som om mannen gick in i någon bil eftersom han inte såg någon dörr öppnas, ej heller hörde han någon dörr öppnas eller stängas. Detta var ungefär ett kvarter ner på David Bagares Gata.

Han begav sig sedan gående ner på David Bagares Gata och gick i körbanan utanför de parkerade bilarna.

https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E15-00-A

Jag upprepar: var i förhöret den 4 april framgår det att LJ avfärdar det som en inbillning som du påstår?

För det kan väl inte ha varit du själv som ”inbillat” dig det?

1.

Nej, ingen ny runda med personalen har skett. Däremot har materialet från Skandia, från i juni, blivit liggande och det blev uppenbarligen känt väldigt sent av utredarna. Dels vittnar Skoglund om att han blev bortkopplad från SE-ärendet efter sommarsemestern, och dels kanske inte transkriberingen av det materialet blev särskilt högt prioriterad. Det tar tid att knacka in förhör.

Ström väger inte ens in Skandia-materialet i sitt PM.

PH:s andra PM, som är väldigt intressant, blev inte ens transkriberat.

2.

Nej, det är samma person som JA pratar om och som han försöker peka ut. Det framgår i ditt citat:

"Han är dock osäker men har en minnesbild av mannen som välliknande detta foto."

Alltså "mannen som blandade sig i". JA är osäker eftersom han upplevde mannen som yngre.

Så det är hela tiden JÅS som det handlar om, även om Linder kanske i slutändan köpte Ströms slutledning.

Men det finns alltså ingenting, varken 1986 eller 1989, som verifierar att SE var kvar på platsen.

Beskrivningen av GS och LP tyder snarare på motsatsen.

I maj la man också krut på att utreda detta, och JA var en av de som man hörde sig för med.

Frågan är om det finns något mer från denna utredning i maj, som vi inte har sett.

Skoglund fick trots allt klartecken att jobba med personalen på Skandia i juni, flera andra med.

Det måste Holmér ha känt till? Det är ändå en styrka på 3-4 man, plus transkriberingsarbetet.

Tack för att du frågar.

Själva ordet "inbillning" fanns den 4 mars.

Den 4 april uppgav LJ att "siluetten" var han "väldigt osäker på redan då va, om man jag såg nånting eller inte".