Fortsätta naturvetenskaplig utbildning eller ge upp?

Hejsan,

Påbörjade en utbildning i biologi på universitetet i höstas. Jag läste initialt till sjuksköterska men hoppade av då jag blev underkänd på en VFU. Orkade inte kämpa vidare. Vet inte varför jag valde ssk egentligen, alla i min närhet började på universitetet och jag tänkte "jahopp det ska väl jag göra också" och ssk var det enda jag kunde tänka mig bland utbudet på det närmsta universitetet. Jag var inte 100% motiverad och är inte heller en person som "passar" som sjuksköterska pga är väldigt känslig och försiktig.
Efter detta så hittade jag ett program i (grön) biologi. Jag har länge haft ett stort intresse för djur och natur, brukar spendera mycket tid i skogen och lära mig identifiera växter och annat. Så det kändes som rätt val.

Läste kurser på komvux för att få behörighet och jobbade lite. Men nu när jag läst snart ett år så tvivlar jag. Biologi är inte precis ett område som kryllar av jobb och man läser ju hela tiden om hur många akademiker som är arbetslösa nuförtiden. Jag drar kanske på mig ett onödigt studielån ifall jag inte får ett relevant jobb.

Folk säger visserligen att utsikterna är bra för vårt program, att man får eftertraktade kunskaper och färdigheter. Utbildningen håller hög kvalitet och lärarna säger att chanserna till jobb är goda, även om man bara läser grundutbildningen. På det viset känns programmet som ett bra val och hittills tycker jag det vi lär oss är otroligt intressant. Men jag vet inte. Det kanske är enkelt att få jobb om man är framåt och utmärker sig men det är verkligen inte jag.

Jag har tidigare jobbat som städare, vårdbiträde och i matbutik, mest sommarjobb (är 24). Vantrivdes som städare, trivdes ok som vårdbiträde men kollegorna var sådär. På matbutiken trivdes jag dock jättebra och ska jobba där till sommaren igen.

Det vore ju fel att kasta bort det här när jag har kämpat för att ta mig hit, men jag är också medveten om att jag inte kan förvänta mig att hitta jobb. Är det värt att fortsätta och hoppas att det leder till något? Eller ska jag skita i allt, hoppa av och knega istället? Någon som har gått liknande utbildning och fått ett relevant jobb? Hur rimligt är det att få jobb på t.ex. Länsstyrelsen?

Hur länge har du kvar på utbildningen? Förhoppningen att få jobb direkt efteråt är väl ... sådär.. men har du lagt tid på det och klarar slutföra tycker jag du skall göra det. Annars är det ju helt bortkastat. Du kan fortsätta jobba i matbutik (som du tycker är ok) och söka jobb under tiden, var beredd på att flytta.

Annars kanske du kanske du kan komplettera din oavslutade SSK och bli usk?

Har två år kvar.
Ja, är ju rädd för det... Har funderat hit och dit, bl.a. på att läsa till usk. Har väl återkommit till att jag förmodligen skule ångra mig om jag inte gav utbildningen en chans. Därför har jag slutfört det första året istället för att hoppa av. Men rädslan för framtiden och att inte få jobb tar över just nu. Borde kanske prata med en studievägledare, jag vet inte.

Prata med en studievägledare, absolut! Falashback kan ses som en ventil och bolla frågor. Få av oss vet hur utsikterna för jobb inom utbildningen du går nu ser ut? Arbetat inom helt andra yrken men tycker ändå du skall slutföra den utbildning du påbörjat, du får ändå högskolepoäng. Matbutik kan kännas ok nu, men kanske sådär när du är 50.

All lycka!

Tack för dina svar:) Läser specifikt kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap i Umeå. Vet att man t.ex. kan få jobb på Länsstyrelsen eller som konsult inom privata bolag. Utsikterna verkar inte lysande enligt min research, men lärarna hävdar att 90% får relevant jobb efter kandidat. Drivs någonstans av förhoppningen att kunna jobba med fåglar som jag är väldigt intresserad av. Men har också övervägt tanken att ha fåglar och natur som hobby i stället för att ha det som jobb. Vad är bäst liksom? Kommer vara deprimerad hur som.

Ja, det står ungefär samma sak på hemsidan:
"De flesta studenter som tar examen på kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap vid Umeå universitet får ett relevant jobb eller vidareutbildar sig inom ämnet. Andelen som får jobb är ännu högre för de som också har en masterexamen inom ämnesområdet. De senaste undersökningarna som gjordes 2016 och 2023 visar att över 90 procent av de som tagit examen från kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap vid Umeå universitet jobbar inom utbildningens ämnesområden några år efter examen." (fetstil tillagd)
(https://www.umu.se/utbildning/program/kandidatprogrammet-i-biologi-och-geovetenskap/de-flesta-far-jobb-2-id2458206/)

Ett problem med att börja jobba med en hobby är att många upplever reducerad glädje från den när de måste jobba med den. Att syssla en hobby x timmar i veckan för att man tycker om det är en helt annan sak mot att jobba med området 40 timmar i veckan efter ett schema, oavsett om man har lust eller ej, och enligt andras instruktioner (d.v.s. även om man jobbar inom ett område man är intresserad av, så kanske man inte får utföra uppgifter som man är intresserad av).

Sen är det också viktigt att notera att de talar om att 90 procent har fått jobb inom området "några år efter examen." Så även om det stämmer, så kan det ta några år.

Har de någon form av studie- och yrkesvägledare där? Kan vara värt att prata med dem i så fall, och fråga dem hur utsikterna ser ut.

Var inte deprimerad! Du har hela livet framför dig och kommer göra många val framöver.
Gå färdig din utbildning. Skaffa dig ett par nymfparakiter. De är trevliga intelligenta fåglar. Eller ännu hellre, flytta en bit ut i skogen så har du fåglar runt om dig. Korp är min favoritfågel, de är enastående intelligenta. Har man väl fått en korp som vän återkommer den och presenterar även sin familj

Ja, har grubblat över detta sen jag började fundera på att söka utbildningen. Kommer jag ha glädje av att ha min "hobby" som arbete? Eller är det bäst att ha ett vanligt kneg och låta hobbyn vara just en hobby. Är absolut rädd att en del av det roliga med mitt naturintresse ska försvinna, för att det blir en "uppgift" som någon styr över. Och som du säger är det ju inte realistiskt att man kommer få jobba med just det område/de uppgifter man är intresserad av.

Jag reser snart hem för sommaren men ska prata med en SYV till hösten tänker jag :)

Önskar det vore så lätt men tappat livslusten mer och mer de senaste åren. Växte upp på landet, ute i skogen i princip. Hade många husdjur. Drömmen är att kunna bo så igen.
Ja, korpar är fantastiska:) Hade gärna blivit vän med en.

På ett sätt skulle det kännas betydelsefullt om jag fick jobb som biolog och kunde jobba med dessa frågor som är så relevanta idag. Men en annan del av mig vill kanske bara ha ett simpelt jobb, klara att hålla huvudet över vattenytan liksom.

Lite biologio och kemi så kan du tjäna dig en hacka varje månad nere i CH/Schweiz, där finns en marknad för den som läst NO.
Nu vet jag inte hur mycket du hade kvar av SSP, men med rätt kemi så kan det vara guld värt om du också är SSK och får adminstrera diverse om du arbetar inom forskning.
Annars kommer man rätt långt med lite biologi och kemi, ju mer desto bättre, men det öppnas ordentliga dörrar för dig.

Skulle jobbat som biträde medans du studerar, avslut biologi samt A-nivå på kemi, sen en termin B-nivå och en termin C-nivå.

Nu vet jag ej vad du har läst, men bolla lite med en AI vad du kan tänkas behöva läsa för att bli aktuell där och inom en snar framtid lyfta 60-80k i månaden, är du duktig så passerar du 100k rätt snabbt.

SSK kommer jag inte försöka igen. Ångrar att jag var så dum som trodde att jag skulle passa som det. Jag har högfungerande autism, depression, GAD, social ångest och dagliga självmordstankar liksom.

Jag kommer läsa två 7.5hp kemikurser under kommande hösttermin: kemiska principer i människa och miljö 1 & 2. Man kunde annars välja en grundkurs i kemi, men Kemiska principer i människa&miljö är en ny kurs de tagit fram specifikt för vårt program BioGeo. Den ska tydligen ha mer koppling till det vi läser i övrigt på programmet.

Funderar på att söka extrajobb nästa läsår, på ICA eller äldreboende nu när jag har erfarenhet av båda, men jag vet inte.
Tror inte jag skulle klara av att läsa såpass mycket kemi, är verkligen inte särskilt duktig, tvärtom får jag kämpa en del. Har dessutom svårt för matte. Jag är glad om jag lyckas få ett jobb inom mitt område över huvud taget. Är inte heller ute efter högsta lönen, vill bara kunna klara av vardagen. Men jag har inte ens körkort (är 24), så det kommer vara omöjligt att få jobb om jag inte sätter igång med det snart.

Intressant! Jag är inte så insatt (läses som i stort sett inte insatt alls ) i arbetsmarknaden i Schweiz. Kan du berätta lite mer?

När du pratar om att "inom en snar framtid lyfta 60-80k i månaden, är du duktig så passerar du 100k rätt snabbt" så pratar du då om Schweiz, och inte om Sverige, antar jag?




Jag hoppas det här inte låter som att jag bara försöker vara negativ, men om du lider av "depression, GAD, social ångest och dagliga självmordstankar" så är det nog inte riktigt kompatibelt med fokuserade naturvetenskapliga studier på universitetsnivå. Jag säger inte att det är omöjligt att lyckas, men det blir nog svårt i längden, och kanske ett rent helvete att gå igenom.

Men det psykiska hälsan skulle jag nog rekommendera att du först aktivt satsar på att förbättra ditt/dina tillstånd, genom kontakt med psykiatrin och psykolog eller psykoterapeut.