Citat:
Ursprungligen postat av
Ollesompratar
Problemet jag personligen har med dumpen är att de är inte riktigt med i verkligheten. Enligt dem så drömmer Lisa 14 år om att bli av med oskulden med Bertil 67. Det händer liksom inte. Många uthängda har säkerligen inte ens aktivt sökt minderåriga tjejer utan bara ville ha ett smakprov i hopp om att chansen fanns.
Dessutom jobbar väl dumpen för att höja gränsen till 18 då tycker jag vi är helt ute och cyklar dessutom alldeles för påverkade av amerikansk kultur.
Finns det ingen annan lösning på detta än att hänga ut massa personer? Uthängningen verkar inte skrämma männen utan vissa råkar ut för uthängningar mer än en gång.
Vad är egentligen problemet här? Vad är det man vill åstadkomma? De flesta säger att de vill skydda unga vilket jag kan förstå. Jag bara tror inte att detta är rätt sätt.
Kan man inte mötas halvvägs?
Enligt dumpen och dess likasinnade så är allting svart på vitt och att man skadas alltid så fort någon yngre är med någon äldre.
Jag tror inte nödvändigtvis att alla ens skadas det är ett väldigt känt fenomen numera lärarinnor ligger med sina elever i USA på sociala medier. Det verkar faktiskt inte som att killarna lider av detta. Faktum är att många i kommentarfältet hurrar istället killarnas framgång.
Vad hade hänt om tjejer låg med manliga lärare? Då hade det varit katastrof i kommentarfältet.
Jag tycker det är bättre helt ärligt att vi fokuserar på att skydda riktiga barn ifrån faktiska pedofiler och att i framtiden vi fokuserar mer på samtycke och att låta folk vara med dom som de faktiskt vill vara med. Om någon anses vara för gammal enligt någon annan eller ses som opassande ska inte vara relevant.
De flesta är ändå helt okej med att både tjejer och killar 13-14 år gamla har sex, då kan man tycka vad gör det om de själva väljer att vara med någon äldre? Att de alltid ångrar sig köper inte jag.
Dessutom är många för att straffmyndighetsåldern ska sänkas vilket någonstans tyder på att samhället tycker att de är redo att ta straff och stå för sina konsekvenser fast när det gäller att samhället så tappar de konsekvens stycket helt och säger ja till varenda gubbe som bjuder ut dem?
Samhället lever verkligen i masspsykos.
För att riva ned allting till botten så är det ett rollspel. Punkt slut. Capiche.
I övrigt, klockrent skrivet. Det är ett totalt logiskt haveri hos sekten som härjar i de här två trådarna. Polisen har precis lagfört ett massivt, äkta pedofilnätverk och identifierat 49 riktiga barn i verkligheten - helt utan att förstöra utredningar med publika lynchmobbar. Men i Dumpen-bubblan tror man fortfarande att samhället kollapsar om inte Patrik och Sara får köra sina swish-drivna rollspel med fiktiva profiler.
Problemet med Dumpens logik är att om din kompis Mattias skickar ett tips till mig och säger att Olle fantiserar om att råna en bank, så handlar det fortfarande bara om en fantasi. Du är ingen bankrånare - jag är en fiktiv person. Jag är lika fiktiv som maskotarna Lulli och Burni som Ving har.
Om jag då tar kontakt med dig, triggar dig fullständigt till vansinne och spelar rollen som din perfekta drömkompis för att råna en bank - där jag påstår att jag har vapnen, att jag har personalen under kontroll och dessutom en kontakt på insidan - och vi bestämmer en träff... När du väl dyker upp vid lokalen och jag filmar allt, har du rånat en bank då? Nej. Det är ett rent antagande att du skulle göra det.
Och i en rättsstat dömer vi inte folk på antaganden.
Du sätter också fingret på precis det som är så jävla sjukt här inne. Den där maniska besattheten av att sitta och kartlägga reg-nummer, arbetsplatser och snoka i gäddornas privatliv har absolut ingenting med barnrätt att göra. Det är bara en digital lynchmobb som har hittat en osund hobby där de får frossa i misär under täckmantel av högmoral.
När folk gör en fantasi till en identitet på en människa då tar man också ifrån människan dennes rätt till sitt inre privatliv. Då är vi på väg mot ett angiverisamhälle där den moraliska pöbeln får tolkningsföreträde över vad som är "farligt" och vad som är "normalt".
Att skilja på fantasi och verklighet, på tanke och handling - är en handling av integritet. Det är den sortens intellektuella hederlighet som är nödvändig om man ska kunna ha en djup och ärlig relation.
Att bara försöka diagnostisera eller döma en annan människa baserat på vad som rör sig i deras tankar eller fantasier - är ett sätt att avhumanisera. Man ser inte personen, man ser istället en etikett man själv har klistrat på dem för att man inte har förmågan eller viljan att förstå att vi människor rymmer så mycket mer än det som är "socialt godkänt".
För om man börjar be om ursäkt för sin inre värld, eller om man låter andra definiera ens identitet baserat på saker de inte har någon som helst rätt att lägga sig i, då kan man lika gärna ge upp sin egen frihet och gräva ned sig.
