Citat:
Citat:
Alla som blivit överkörda av spårvagn? 
Citat:
Kulturkrockar orsakar krockar.
Vad får dig att tro att Helsingfors inte har några spårvagnsolyckor? En snabb googling visar att olyckor där har hänt 27/2 och 11/4 i år, dessa var dock fordonskrockar men övertygad att gående drabbas där med utan att dyka djupare i det.
Göteborg har haft 5 dödsolyckor med spårvagn senaste 10 åren inkl denna olyckan.
Så länge inte en spårvagn skenar och spårar ur så är det ju alltid den gående som förolyckats som inte haft uppsikt, varit onykter eller distraherad.
Rejält sänkt fart vid alla övergångar/passager är väl ända som skulle hjälpa, men det lär väl inte hända. Det går tex riktigt fort mellan Ullevi och scandinavium och övergången vid Opalen/Bergakungen är livsfarlig (dödsolyckan hände där 2016 efter Håkan Hellström)
Göteborg har haft 5 dödsolyckor med spårvagn senaste 10 åren inkl denna olyckan.
Så länge inte en spårvagn skenar och spårar ur så är det ju alltid den gående som förolyckats som inte haft uppsikt, varit onykter eller distraherad.
Rejält sänkt fart vid alla övergångar/passager är väl ända som skulle hjälpa, men det lär väl inte hända. Det går tex riktigt fort mellan Ullevi och scandinavium och övergången vid Opalen/Bergakungen är livsfarlig (dödsolyckan hände där 2016 efter Håkan Hellström)
Helsingfors
Skillnaden i olycksstatistik beror främst på städernas olika stadsplanering och trafiklösningar. Helsingfors har i högre grad än Göteborg separerat spårvagnarna från den övriga trafiken (såsom bilar och gående), vilket minskar risken för konflikter.
Flera avgörande faktorer förklarar varför spårvagnstrafiken i Helsingfors upplevs som säkrare:
Striktare spårseparering: I Helsingfors går spårvagnarna oftare i egna banvallar eller på gator där biltrafik är förbjuden. I Göteborg delar spårvagnarna ofta gatuutrymme med bilar, cyklister och fotgängare, vilket skapar fler riskmoment.
Separata trafikljus: Helsingfors prioriterar spårvagnarnas framkomlighet med separata trafiksignaler och system som ger vagnarna grön våg, vilket minskar korsningsolyckor med andra fordon.
Kollektivtrafikkultur: Helsingfors har en väl inarbetad kultur där både bilister och fotgängare är vana vid att ge spårvagnarna företräde och hålla avstånd. I Göteborgs mer intensiva och trånga trafikmiljöer – exempelvis vid knutpunkter som Brunnsparken och Avenyn – är samspelet mer komplicerat.
OSLO:
Faktum är att spårvagnstrafiken i Oslo (Trikken) historiskt sett har haft högre olycksrisker än Göteborg.Enligt forskning från norska Transportøkonomisk Institutt (TØI) har spårvagnarna i Norge uppvisat en högre olycksfrekvens per miljon vagnkilometer gällande allvarliga fotgängarolyckor än exempelvis Göteborg.
Att Oslo dras med liknande – och ibland värre – utmaningar som Göteborg beror på flera gemensamma nämnare:
Gemensamt gatuutrymme: Precis som i Göteborg delar spårvagnarna i Oslo en stor del av sitt spårnät direkt med bilar, cyklister och fotgängare i innerstaden. Det skapar samma typ av kaotiska trafiksituationer som i Göteborg, till skillnad från Helsingfors mer strikta separering.
Topografi och kurvor: Oslos innerstad är backig och har, likt Göteborg, många tvära svängar och dolda siktlinjer i det historiska gatunätet.
Slående lika infrastrukturhaverier: Städerna delar så pass identiska riskmiljöer att spårvagnsoperatörerna samarbetar nära kring säkerhet. När en spårvagn i Oslo spårade ur och kraschade rakt in i en butik, ledde det till ett direkt kunskapsutbyte med Göteborgs Stad, då Göteborg drabbades av en nästan identisk urspårning på Avenyn.
Kort sagt: Helsingfors sticker ut som det säkrare undantaget tack vare sin stadsplanering, medan Oslo och Göteborg delar samma typ av riskfyllda innerstadsmiljö där rälsbunden trafik tvingas trängas med övriga trafikanter
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera