Skvaller om Sandra Beijer/"Niotillfem"

Roligaste jag läst på hela veckan haha

Mamma Anettan har väl skämt bort pga vad som nu hände med pappan kanske. Hon sopar verkligen banan för barnen. Inte ett enda krav verkar någonsin ha ställts på dem. Inte ens i vuxen ålder, det är Sandra som ställer krav.

Alltså som förälder hade man väl förmodligen gjort detsamma för man vill ju underlätta för sina barn. Men det är nog bra att få kriga lite, tror jag iaf. Inte glida från önskedröm till önskedröm som morsan curlat vägen för och bara bli svårare och svårare att göra glad.

Vad hände med pappan? Har missat

Ser hon ut som ett barn?

Det är idag någon på Bloggbevakning som undrar om Sandra är alkis (under inlägget om ätstörda gravidappar). Oavsett om det är trollet Amanda som har skrivit detta som nån antyder, kan man fortfarande verkligen undra. Edit: verkar borttaget nu.

Barhopping idag igen, såklart. Läsarna tycker att hon "lever livet" men livet går väl ändå inte ut på att vara bedövad av substanser hela tiden. Eller vad fan vet jag.

Börjar faktiskt få avsmak och må lite illa av att se allt barhoppande och vin till varenda måltid och till och med till fika. Föreställer mig hur jag själv mår efter 3-4 enheter på en kväll. Blir ju FULL då. Hur orkar hon? Varför reagerar ingen på att det faktiskt är olämpligt att vara onykter så ofta med ett litet barn? Och hur vågar hon ens skylta så mycket med det som hon gör? Förstår hon inte själv att det räknas som beroende och missbruk att dricka så mycket VARJE DAG? Och Björn verkar ju typ inte bättre själv. Oroväckande

Hon dricker såpass ofta att hon nog inte blir mer än lite salongs, man ökar toleransen för alkohol ganska snabbt. Obs inte att jag supportar att vara smålullig med småbarn men tror inte att hon dricker mer än att hon klarar att ta hand om ungen.

Jag får konstant intrycket av att Sandra lever ett extremt tråkigt liv. Orättvist såklart, hon gör mycket mer spännande saker än vad jag själv gör - skriver böcker och pjäser, bor i Paris etc etc. Men jag antar att det är sättet hon beskriver sitt liv på. ”Vi gick hit, jag hade på mig det här, vi drack vin, vi åt på restaurang.” Ända gången hon skriver med någon slags känsla är när hon beskriver händelser för 10-20 år sedan.

Kanske är hon rätt less och det lyser igenom i texterna, eller så är det bara i bloggen som allt låter extremt tråkigt.

Intressant! Jag har tänkt lite samma sak. Att om jag upplevde allt hon gör och åt så mycket god mat hela tiden skulle jag skriva om det på ett helt annat sätt.

Men om hon konstant är lite bakis eller lullig så är kanske allt lite höljt i en grå dimma? Liksom att man hela tiden är lite trött och illamående och seg typ? Eller så blir det bara blasé till sist.

Tänker precis samma. Det är en lunk som paketeras tjusigt för bloggen men det är fortfarande en lunk.

Ja samma här. Fast att hon går på otroliga och fantastiska restauranger varje dag så verkar allt så… tråkigt? Kanske därför alkoholen behövs så ofta.

Och när det gäller den höga konsumtionen så tycker jag att den syns tydligast på Björn, som nästan alltid ser liksom svullen ut. Sandra verkar inte alls påverkas på samma sätt.