Citat:
Ursprungligen postat av
Backadalen
Lenas mord kunde så lätt undvikas….. dock så när jag lyssnar på telefonsamtalen mellan dom så får jag uppfattningen att Lena utpressar dena veka Stefan med att berätta om deras affär .
Så otroligt jävla onödigt.
Lena blev fast i den destruktiva bindningen som har fått ett namn; traumabindning. Hon insåg det själv, sökte hjälp, men kunde inte helt frigöra sig.
Traumabindning (AI):
"
A trauma bond is a powerful, paradoxical emotional attachment to someone who causes you harm or abuse. It develops through cycles of mistreatment alternating with periods of affection, creating a biochemical dependency and deep loyalty that makes leaving the relationship incredibly difficult."
Det börjar med "lovebombing". Det är en period där den utsatta överöses med extremt mycket uppmärksamhet, kärlek. Den som blir utsatt känner sig otroligt sedd och kan uppleva att det är en genuin känsla av intresse om dig som människa.
Så småningom kommer mindre tecken på kränkningar och kontroll. Det kan missuppfattas som ett tecken på kärlek, bevis på att du betyder mycket för personen.
Kräningarna blir allt grövre. Det kan handla om både fysisk och psykisk misshandel. Förövaren kan andvända olika psykologiska knep som t ex gaslighting, isolering från dina vänner, familj, ekonomisk misshandle osv som gör att offret tvivlar på sig själv, sina upplevelser, minnen och självkänslan minskar.
fter en period av misshandel kommer perioder återigen av lovebombing. Förövaren är djpt ångerfull, lovar att det inte ska hända igen osv. Den som är utsatt känner sig otroligt lättad, upplever att förövaren menar allvar. Man kan tro att man älskar sin misshandlare på riktigt, men egentligen har det uppstått en slags kemisk bindning.
Den oförutsägbara tillvaron gör att offret blir alltmer fast i den destruktiva relationen, blir avtrubbad av vad som är normalt i en relation (normaliseringsprocessen), längtar efter de kärleksfulla stunderna.
De omväxlande perioderna mellan att lyftas till "himmelen" från att ha varit i "helvetet", utvecklar denna destruktiva bindning som gör att personer får svårt att lämna.
Det är inte Lenaa fel att hon blev mördad.
Stefan Davidsson dödshotade Lena och henns minderåringa son, visade vid flera olika tillfällen i livet sitt extremt sjukliga tankesätt (t ex ta livet av sin familj), men samtidigt kunde uppfattas som en glad prick, familjefar med ett hyggligt jobb och fritidsintressen.
Jag tror inte att det fanns i Lenas verklighetsuppfattning att hon på riktigt skulle bli mördad, även om hon på det intelekuella planet hade en stor kännedom om destruktiva förhållanden.
I hennes frigörelseprocess upplevde hon på slutet ett strakt behov av upprättelse och ilska över allt hon fått utstå, och känslan av orättvisa att hon under så många år fått ta skulden, medan Stefan fortsatt med sitt liv som inget hade hänt.
Lena kanske inte såg det själv, men jag kan se att hon också forlorade många år, många tillfällen till att kunna få till en fungeranade relation med någon av de män som hon träffade. Hennes känslor blev "kapade" av Stefan och känslorna blev stängda till andra.
Helt obegripligt kan det kännas, då hon hade många uppvaktare som alla kändes som så mycket bättre än Stefan.
Jag tycker att all skuld ligger på Stefan. Att hota Stefan med avslöjande kan kännas onödigt, men naturligtvis ska du inte behöva bli mördad för att du avslöjar ett förhållande, lämnar en relation, vil ha skilsmässa eller träffar någon ny.
Detta är vardagen för många kvinnor i destruktiva relationer och som slutligen blir mördade.
