Den kommande obligationskrisen...

Vi har mitt i tidernas börsrus en kris av sällan skådat slag som slår emot land efter land i Väst. I USA gick obligationsräntan på 10 år upp till 4,6% just år 2026 då 10 000 miljarder dollar av skulder ska omförhandlas. I UK så är den uppe på nästan 5,2%. I Japan är den uppe i 2,7%, vilket givetvis inte låter som mycket tills man får reda på statsskuld på nästan 250% av BNP och att Japan traditionellt har hanterat denna statsskuld genom att ha en obligationsränta på minimala 0.05%.

Landet tvingas nu sälja amerikanska statsobligationer för att hålla situationen under kontroll vilket sprider krisen ännu snabbare.

Då bolånsräntor och lån till företag (framförallt AI investeringar) är kopplade till obligationernas ränta så har vi att göra med en pågående katstrof av sällan skådat slag.

Lägg märke till att vi tidigare förviso haft obligationsräntor på denna nivån, exempelvis år 2007 då amerikanska statsobligationer var uppe på dagens nivå (och skapade gogrunden till finanskrisen 2008), men då hade vi inte en statsskuld på 125% av BNP utan amerikanska statsskulden var under 60% av BNP och underskottet på statliga budgeten var inte i närheten av vad det är idag (runt 6% av BNP). Lägg märke att också många av de statliga utgifterna är kroniska i hela Västvärlden då vi blivit mycket äldre och baby boom generationen gått i pension och deras sjukvård kostar astronomiska summor.

Inte heller var dollarn som reservvaluta för världen hotad som idag då guld gått om som den huvudsakliga reservrikedomen för nationer. Även privatskulder som procent av BNP är i mycket högre nivåer än det varit historiskt.

Vad kan vi förvänta oss ifall bubblan spricker idag? För USA och för hela Världen?

Hur mycket kan statsobligationernas ränta gå upp tills det blir panik i börsen? Tills banker inte längre kan hantera de privata skuldbergen (lån som ofta är frånkopplad från bostäder och värdesaker idag)? Tills AI bubblan spricker?

Ojoj!

Inte konstigt att Trump anfaller Iran och släpper hemligstämplat material om ufon, risken för obligationsmarknadens undergång måste mörkas till varje pris!

I och med Irankriget gick ju obligationerna upp från 4% till 4,6% så det fanns ingen obligationskris innan Irankriget (i alla fall inte en akut sådan).

Värre blir än när inflationen projiceras uppåt månad efter månad med Hormuzsundet stängd.

Du identifierar relevanta riskfaktorer, men slutsatsen är kraftigt överdriven. Höga räntor, skuldsättning och refinansieringsbehov innebär stress i systemet, men det är inte samma sak som en omedelbar och unik systemkollaps.

Bara för att få en inblick i hur strukturellt akut situationen är så betalar redan idag varje år USA 3,3% av BNP på att betala sina statsskulder.

Men då 10 000 miljarder dollar just ska omförhandlas i år och dessa skulder kom med ränta runt 1,5% snarare än 5% så innebär det att man redan år 2027 kan förvänta sig betala 4,5% av BNP på räntebetalningar varje år.

Det betyder att betalning av lån snabbt kan klättra över kostnaden för hela social security (den var redan i år dyrare än hela försvaret).

Det är när marknaden beräknar att det är ohållbart att betala tillbaka skulden som allt raserar på en gång.

Låt oss gå igenom hur det gick för Grekland när obligationskrisen inträffade:

September 2009: Yields låg runt 4,5–4,6 % Statsskuld på 127% av BNP. Nästan identiskt med USA förutom att underskottet per år för budgeten var på 12% av BNP istället för 6% (givetvis en betydande skillnad).

December 2009: Ratingsänkningar (Fitch, S&P, Moody’s). Yields upp till 5,49 % i december.

Januari–februari 2010: Spreaden passerar 300 bp (21 jan). Yields ~6,0–6,5 %. Marknaderna börjar prissätta högre risk.

Mars–april 2010: Kraftig acceleration. Yields upp till 7,8–8 % i april. Spreaden passerar 1 000 bp (28 april) – d.v.s. grekiska räntor var 10 procentenheter högre än tyska.

Maj 2010: Yields runt 8–10 %. Grekland förlorar marknadstillgång och begär bailout.

Lägg märke här att USAs budgetunderskott kan växa till 8% av BNP år 2027 ifall yields runt 5% fortsätter gälla åt de nuvarande 10 000 miljarder dollar i skulder som ska omförhandlas denna år. Lägg därtill Trumps planer att öka försvarsbudgeten till 1500 miljarder dollar från 1000 miljarder dollar.

Lägg därtill att BNP inte lär växa i samma takt som det var tänkt i och med att FED kommer behöva höja räntan för att hantera ökade inflationen från Irankriget och därutöver att AI datacenters knappt lyckas bli färdiga och desto mindre tycks kunna presentera avkastelse från deras investeringars.

Lägg därutöver att USA till högre grad har stater som har hand av stora delar av sociala kontraktet och adderar du dessa skulder så når det upp till över 140% av landets BNP och sammanlagda utgifter av ränta för skulder (staters+federal) är redan uppe på 8% av BNP. Lägg därutöver att grekiska räntor kan ha kontrollerats något när de tappade kontrollen för att det fanns med i investerares riskbedömning att Tyskland/EU skulle kunna rädda Greklands ekonomi med räddningspaket.

Liknande stimulanser kan inte komma utifrån åt USA eller exempelvis UK.

Tror att systemet går mot ekonomisk hårdsmälta, men får inga seriösa mothugg i tråden (önskar få det).

Vad är utgifterna för äldre svenskar som betalat skatt hela livet jämfört med de 100 000+ invandrare som glider in varje år och har gjort de senaste 20+ åren?

TS målar fan på väggen med överdrivna resultat.
Räcker med att skicka hem alla invandrare så är vi grön gubbe i Sverige.

https://public.com/treasury-yield-curve?wpsrc=Organic+Search&wpsn=search.yahoo.com

Tittar vi på yieldkurvan (från i fredags) så ser vi att räntan ligger på ca 3.8% för att låna ut till US Gov på 6 månader. Och på 12 månader är det 3.82%.
På 3 år (dvs när Trump är avpolleterad) så är det 4.14%.

I vart fall ser inte de som riskerar sitt kapital, och därmed ser till att ha detaljkoll, att det är någon överhängande fara.

Vore det överhängande skulle vi ser högre räntor.


Dock är det väl mycket troligt att presidenterna i USA som inte alls vill spara något, försöker minska ned skulden via inflation. Så väl Biden som Trump har visat sådana avsikter.
Skillnaden mot de andra är väl att just Trump inte tvekar att ta till metoder som andra ser mer som kriminella.

Om guld: guld har ökat kraftigt som reservtillgång och har enligt vissa sammanställningar passerat amerikanska statsobligationer i centralbankernas reserver. Däremot är dollarn fortfarande den dominerande valutareserven i IMF:s COFER-data.

https://coferdata.com/

Den större analytiska poängen är att den egentliga risken inte är en enskild faktor utan kombinationen av flera: ett finansiellt system byggt för lågräntemiljö som nu ska hantera hög skuld, stora underskott, demografiska kostnader, geopolitisk osäkerhet och spekulativa tillgångspriser samtidigt.

Obligationsmarknaden är sannolikt den enskilt känsligaste punkten, men avgörande är varför räntorna stiger. Stiger de för att tillväxten är stark är det hanterbart. Stiger de för att inflation eller förtroendeförlust driver upp riskpremien är läget ett annat.

Det finns heller ingen exakt räntenivå där allt brister, ens i det senare scenariot. En tioårsränta kring 5 procent innebär tydlig stress för börsen, bostadsmarknaden och övervärderad tech, men utlöser inte automatiskt en systemkris. Om räntan däremot snabbt rör sig mot 5,5-6 procent samtidigt som inflationen stiger och förtroendet för statsfinanserna försämras, ökar risken markant. Den primära smittkanalen att hålla ögonen på är kreditmarknaden för företag och bolåneräntorna -- det är där en obligationsstress först slår igenom i realekonomin.

FED kan intervenera och trycka ned långa räntor via QE, men det skapar ett dilemma. Används QE för att motverka stigande räntor i ett läge där inflationen redan är förhöjd riskerar det att förvärra precis den förtroendeförlust man försöker dämpa. Verktygen finns alltså, men de motverkar varandra -- vilket är den egentliga strukturella fällan.

Slutligen angående Grekland: Grekland hade statsskuld denominerad i euro -- en valuta som den grekiska staten saknade kontroll över. USA:s skuld är denominerad i dollar, som FED kan skapa. Det tar inte bort problemet men förändrar krismekanismen radikalt -- USA kan inte tvingas in i en likviditetskris på samma vis. Risken är snarare inflation än klassisk statsbankrutt.

USAs centralbank fixar detta genom sk swappar.

I stället för att t.ex. UAE ska sälja statsobligationer för att få loss dollar så får de nytryckta pengar direkt av USAs centralbank och får ställa sin egen valuta som säkerhet för lånet. På pappret är det ett nollsummespel, man bara byter pengar med varandra.

Dessa lån har dock en tendens till att bli permanenta. Dvs när det är dags att betala så får de en ny swap osv.

Detta gör man för att hålla nere räntan på amerikanska statspapper.

USA trycker väl bara upp nya US dollar för att betala sina lån? Det har man ju redan gjort tidigare. US dollarn dominerar ju redan i världshandeln hursomhelst.

Problematiken grundar sig i marknadens förväntningar om inflation, och i och med Hormuz-krisen och en arbetsmarknad som fortfarande visar vitala tecken inklusive USA:s mer och mer förlorade förtroende så signalerar marknaden tydligt att man kräver en högre yield på amerikanska statsobligationer eftersom man ser att inflationen kommer att öka, dvs priset på obligationerna sjunker då ytterligare.

Man kan inte enbart trycka pengar hela tiden, då får man hyperinflation. Det vet alla länder i Sydamerika och Afrika. Det som behövs är att man en gång för alla smackar på en rejäl styrränta och låter ekonomin gå in i en rejäl lågkonjunktur. Problemet är att nivån av belåning världen över, både offentligt och privat, är så hög att en ny finanskris är oundviklig oavsett. Obligationsmarknaden är för stor för att kunna manipuleras och är den som sätter räntorna i praktiken, och det är exakt vad den gör nu. Det var en uppgång på 2.5% på en dag förra veckan, vilket är extremt mycket för 10-årig bond. Tydligt tecken till USA om att kasta in handduken kring Iran, för snart slår effekterna av ett stängt Hormuz-sund igenom på allvar.

En som jag följer sa att auktionen gått trögt. JAg har ännu inte satt mig in i om fed köpte sina egna papper med tryckta pengar. Det har skett regelbundet det sista året.