Kvinnor som anmäler våldtäkt får 150 000 kr via hemförsäkringen UTAN fällande dom?

Nej, bemöt det jag skrev nu! Slingra dig inte, utan gå tillbaks till inlägget och svara. Den respekten förtjänar jag/diskussionen, eftersom jag själv alltid besvarar vad du skriver!

Jag vill också tillägga att advokat-artikeln du refererar till är en artikel från 2008(!) där man efterlyser mer kunskap inom psykologisk forskning. Helt rätt i sak (framförallt vid tiden för artikeln) men du missar ju att denna diskussion var på en allmän nivå och innefattade allt ifrån målsägande till tilltalad till vittnen, oaktat brott, oaktat fällande eller friande dom, oaktat om man valde att tro eller inte tro på vederbörande, oaktat om det handlade om lögn eller att man bara minns fel. Jag vill också avsluta med att säga att jag tycker du skämmer ut dig när du bara minuter efter mitt inlägg refererar till en högskolestudie på 54 sidor, precis som att du hunnit läsa den och satt dig in i frågan.

Jag har inget intresse i att bemöta någon som inte tror på vetenskap, utan tror på kriterier som bevisats inte utgör så mycket större träffsäkerheten än slumpen. Det blir till slut som att diskutera huruvida spöken finns eller inte.

Vad spelar det för roll om det är en högskolestudie om den har vetenskapliga källor för vad som påstås i den?

Du får acceptera att vetenskapen vet bättre än vad du personligen anser och tycker.

Men snälla du, jag skrev ju precis:
...Du har dessutom missförstått detta så till vida att den nya forskningen skulle ha underkänt alla tecken/realitetskriterier. Så är det verkligen inte. Det är ju massa olika kriterier och tittar du närmare på dom så skulle du nog hålla med om ganska många av dom (eller i vart fall tycka att det låter rimligt/troligt). Den nya forskningen har endast gjort nedslag i vissa av dessa kriterier. Främst handlar det om ämnet "konstansbrister". Där har Högsta Domstolen tagit fasta på "den nya forskningen" och faktiskt reviderat sin praxis kring realitetskriterierna. Läs NJA 2017 s. 316: "HD har angett ett antal kriterier som kan vara behjälpliga vid bedömningen av utsagorna. Kriterierna har varit föremål för sakkunnig analys, som tagit sin utgångspunkt i tillgänglig forskning på området. Slutsatserna i analysen är bl.a. att det förhållandet att en utsaga är klar, lång och detaljrik ofta kan vara tecken på att den är sann, medan det saknas egentligt stöd för att anse att konstansbrister (i bemärkelsen att lägga till eller ta bort information) är ett kriterium på bristande tillförlitlighet. Det finns dock anledning att vara observant på att kriterierna kan vara svåra att använda vid bedömning av utsagor från personer som av olika skäl har en bristande förmåga att uttrycka sig muntligen". Att det saknas stöd från psykologisk forskning, att konstansbrister skulle vara tecken på bristande tillförlitlighet, gör alltså att det inte längre är ett kriterium enligt HD:s praxis.

....jag alltså både referar till forskning, ger dig rätt i att ny forskning visat annat, förklarar vad skillnaderna i studierna är - och du skriver att jag "inte tror på vetenskap"!? Antingen läser du inte vad jag skriver, eller så gör du dig dummare än vad du är!

Nämen vad bra! Då kan vi vara överens om att det inte är rättssäkert att det är högre risk att bli oskyldigt dömd i sexualbrottsmål än i de flesta andra brott. Vad tror du anledningen är till det? Kanske för att juristdomare inte är bättre än andra människor att avgöra om någon ljuger eller talar sanning (vilket även bevisats i vetenskapliga studier) och att deras kriterier således inte är rättssäkra.

Att lägga ord i någon annans mun brukar vara en blandning mellan härskarteknik och tecken på att man inte har några argument.

Att "juristdomare" (liksom vem som helst) inte är bättre än andra människor att avgöra om någon ljuger eller talar sanning har jag redan konstaterat. Läs: "Det stämmer att forskning visar att man inte kan SE på någon om den ljuger eller ej. Studier visar också att vi är betydligt sämre, på att avgöra om någon ljuger, än vad vi själva tror" (FB) Kvinnor som anmäler våldtäkt får 150 000 kr via hemförsäkringen UTAN fällande dom? Dock är ju detta en ickefråga eftersom att en rättegång inte handlar om att domaren/rätten skall "avgöra om någon ljuger" - utan skall se till den samlade bevisningen för att avgöra om åklagarens åtal/påstående håller. Hade du inte varit så envis och enögd så hade du förstått att en sådan här rättegång inte nödvändigtvis behöver handla om att någon ljuger!

Att rätten inte kan se huruvida någon talar sanning, eller inte, kompenseras ju av att man har en modell som kan ge stöd/vägledning i huruvida vederbörande talar sanning eller inte. Att det inte finns någon modell eller metod i världen som 100% säkerställer huruvida någon talar sanning, eller ej, kompenseras ju av att man ställer krav på berättelsen samt krav på att det finns stödbevisning. Om du sedan på detta adderar den grundläggande straffrättsliga principen att hellre fria än fälla (in dubio pro reo) så märker du att man byggt upp ett relativt bra system som kompenserar just för att man aldrig kan veta huruvida någon ljuger eller inte!

Fast systemet är ju uppenbarligen inte speciellt bra alls eller rättssäkert med tanke på att man dömer folk baserat på endast uppgifter som kommit muntligt från målsäganden trots att vetenskapen och forskningen säger att det inte är så mycket mer säkert än slumpen.

Vilket uppenbarligen inte används lika flitigt i sexualbrottmål eftersom det är större risk att bli dömd oskyldigt i dessa än de allra flesta andra brottmål.

Och detta baserat på målsägandens ord och berättelse, trots att detta är ovetenskapligt och att det är omöjligt att avgöra med hög säkerhet om någon berättar sanningen, hur detaljerat och trovärdigt det än upplevs.

Fast nu utesluter du ju annan bevisning som inte nödvändigtvis behöver ha ursprung ur målsägandes berättelse. På dig låter det ju som att det aldrig någonsin förekommit en våldtäktsrättegång som bestått i annan bevisning än målsägandes berättelse, samt därefter vidarebefordring till en väninna. Det kan ju finnas SMS-meddelanden mellan tilltalad och målsägande dagarna efter som kan ge vägledning, det kan finnas vittnen som sett målsägande lämna lägenheten gråtandes, bevisning som indikerar på att målsägande undvikit/hållit sig undan från den tilltalade efter händelsen, sjukskrivning osv.

Slutligen en genuin fråga: Anser du att en parts berättelse alltid har/skall ha ett "nollvärde"? Skall man enligt dig kapitulera inför det faktum att man VET att man inte alltid kan se att någon ljuger och därför inte ens försöka sig på att värdera berättelsen? Är lite nyfiken på hur du ser på detta.

Försäkringsbedrägerier är tyvärr relativt vanligt och uppskattas kosta branschen mellan 4,4 och 8,8 miljarder kronor årligen. Det motsvarar runt 5–10 procent av alla utbetalningar.

Och bevisligen så fanns det fall redan för 15-20 år sedan där kvinnor försökte få ut försäkringspengar via en påhittad våldtäkt.

Källa: Aftonbladet https://share.google/8GWrzLGbUN7TLk1KX

Källa: Svenska Dagbladet https://share.google/zye6HTv2fxmdcst8S

Kommer det bevisning som exempelvis bevisar att den tilltalade medgett att han gjort något sexuellt mot målsägandens vilja så är det givetvis god bevisning.

Men nu talar jag om fall där det inte finns mer än målsägandens egen berättelse som berättats för ett par väninnor. Detta kan mycket väl räcka för en fällande dom, och det finns inget stöd inom vetenskapen eller forskningen att dessa kriterier skulle vara rättssäkra eller att man på något vis kan gör en rättssäker bedömning om berättelsen är sann eller inte.

Vad jag tycker personligen spelar egentligen inte så stor roll, min personliga åsikt är att man ska lyssna till forskning och vetenskap vilket man inte gör idag.

Min personliga åsikt är helt enkelt baserad på vad forskningen säger. En parts berättelse är omöjlig att avgöra om den är sann eller inte även om den är fullt "möjlig" att kunna ske så att säga.

En berättelse kan ju däremot givetvis avfärdas som helt omöjlig om den är helt osannolik, så på så vis kan ju en berättelse ha ett värde, att den kan avfärdas som uppenbart falsk, men en berättelse kan ju som sagt också vara fullt möjlig.

Två personer i ett rum. Det är endast de i rummet som kan veta säkert vad som skett om all bevisning baseras på vad dessa säger och det ej går att motbevisa någons historia. Båda är fullt möjliga att kunna ske. Då ska man inte kunna döma någon i ett rättssäkert samhälle, men det sker i Sverige.

Endast ett fullt möjligt skeende kan aldrig fastställas som sant, hur levande och detaljerad det än är. Att det berättas för två väninnor gör det inte heller mer sant.

Den svenska dumheten har inga gränser. Inte heller den svenske mannens fjompighet och svaghet. Allt kokar ju ner till detta: dumhet och svaghet. Till slut gick det upp för svenskarna att okontrollerad invandring är dåligt. När skall de få in i skallen att även feminism är dåligt? Vi har alltså försäkringsbolag som leker jultomte och utan att blinka öser pengar över kriminella bedragarfnask. Vill företagen kasta pengar i sjön så är det deras sak; det oacceptabla ligger givetvis hur det gör män i denna förbannade bananrepublik ännu mer rättslösa.

"Vad jag tycker personligen spelar egentligen inte så stor roll, min personliga åsikt är att man ska lyssna till forskning och vetenskap vilket man inte gör idag" - Detta har vi redan pratat om. Jag har ju redan sagt att det endast är enskilda delar i realitetskriterierna som ny forskning sagt emot, då främst konstansbrister som HD nu ändrat praxis kring.. Jag har också sagt att SVA- och CBCA-metoden i stort bygger på att tillämpa metoden enskilt och rakt av på en berättelse. Men i en våldtäktsrättegång har man ju inte bara den enskilda berättelsen - utan även motpartens berättelse och framförallt stödbevisning. Har du inga argument emot detta så förutsätter jag att du inte upprepar detta, för det lär du inte vinna någonting på.

"En berättelse kan ju däremot givetvis avfärdas som helt omöjlig om den är helt osannolik, så på så vis kan ju en berättelse ha ett värde, att den kan avfärdas som uppenbart falsk, men en berättelse kan ju som sagt också vara fullt möjlig" - Jo, men berättelser som kan avfärdas på stående fot (läs "lämnas utan avseende") är ju inte särskilt vanligt i våldtäktsrättegångar. Sådana berättelser brukar ju snarare leda till att utredningen läggs ned.

"Att det berättas för två väninnor gör det inte heller mer sant" - Det där har vi också redan pratat om. Vid det här laget vet du mycket väl att förekomsten av att det berättas för två väninnor inte spelar någon roll så länge inte berättelsen är hållbar eller uppfattas likadant och bekräftas av väninnorna. Jag har också förklarat svårigheterna att ljuga ihop en sådan historia när man inte vet vilken bevisning/information polisen har eller vilka frågor som kommer ställas. Har du inget att tillägga där så förutsätter jag att du inte använder det som ett argument, eller i vart fall inte på ett så svävande och osakligt sätt du gör det på.