Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Varför behövde han överhuvudtaget efterdatera IM-uppgifterna? Om 1230 och 3230 svarar 23.25 är det ju det den rätta tiden och inte 23.23. Huruvida ärendet började 23.23 är irrelevant för tidstämplarna på åtgärderna.

Varför ändra så det ser ut som han skapar IMet och skickar ut larmet under samma minut? Den enda anledning jag ser är att han vill dölja att en fördröjning skett.

Uschiamej, Mopp!

AD: "Sherlock Holmes-hatt", d.v.s. en deerstalker-keps. Eller menar han Dr Watson-hatt?

LJ: Säger keps säkert hundra gånger, men pressas av polisen mot "mössa"?

CL: "Han kan ju haft någon keps ..."

Så det kan förstås ligga någonting i det hela. Varför skulle flera annars luta mot keps.

Detta är unga vittnen, med god syn.

I stället ska vi alltså förlita oss på de glasögonprydda JÅS och IM. De hade dålig syn?

Och AB, som såg GM bakifrån, och som inte var helt nykter. Jojo!

Taxisnubben på Kungsgatan hörde AD:s anrop cirka 23:21:30. Inom en minut är han framme vid polisbilen med IW och GS, som sedan raskt kör iväg. De närmar sig Sveavägen när larmet går ut.

Så kl. 23:23 stämmer. Piketen lär således vara på språng cirka 23:24:45, och den första ambulansen kommer samtidigt in. Man kan säga att blåljusfolket fick en rekordsnabb start.

Frågan är berättigad. En orsak kan vara att man brukade göra så. System 80 (som började användas 1984) var fortfarande nytt. Det hade många problem (så många att System 70 användes parallellt). Som framgår i juristkommissionens förhör med radiooperatörernas arbetsledare Anders Tornestedt. Klockan visade bara minuter. Man ville inte sätta för sena tider (när man efterdaterade tider) och litade inte på systemet.

Radiooperatören Ulf Helin tipsade bröderna Poutiainen den 7 juli 1988 att den automatiska prioriteringen av samtal från 90000 (Sverige bytte till 112 tio år senare) inte fungerade vid tiden för mordet (SBC:s tekniska chef Rolf Fredriksson bekräftade Helins tips när Pertti Poutiainen besökte SBC den 12 oktober samma år). Som framgår på sidan 46 och 47 i brödernas bok "Inuti labyrinten" från 1995.

Radiooperatören Birgitta Brolund (som svarade "polisen ... hallå" på LAC-bandet när vittnet Leif Ljungqvist tröttnade på att vänta) kunde ha svarat snabbare (om prioriteringen av samtal från 90000 hade fungerat). Ljungqvist var ett vittne som ringde direkt från mordplatsen (till skillnad från taxiväxlarna). Brolund kunde ha svarat redan 23.22.20. Hon kunde ha sänt områdesanropet redan 23.22.30. En minut efter skotten. Att det var Brolund som svarade "polisen ... hallå" glömde bröderna Poutiainen att nämna i sin annars läsvärda bok.

Var befann sig piket 3230 en minut efter skotten? Det beror på när områdesanropet sändes. Piket 3230 lämnade Johannesgatan två minuter före områdesanropet (enligt provkörningen i A14205-3). Där stod den i flera minuter (10 - 15 meter från David Bagares gata). Enligt den bästa källan. Arbetets intervju med pa Klas Gedda och pa Claes Djurfeldt den 28 februari 1988.

Piket 3230 var kvar på Johannesgatan när GM flydde på David Bagares gata (om områdesanropet sändes tidigast 23.24.30). Pinsp Kjell Östling och hans fem poliser kunde ha svängt runt hörnet och gripit GM i närheten av korsningen Regeringsgatan - David Bagares gata. Om prioriteringen av samtal från 90000 hade fungerat och områdesanropet hade sänts 23.22.30.

Helin var en klantig konspiratör. Han bad Ann-Louise Paulsson att kontakta Delsborn (istället för att bara lyssna på Paulssons uppgifter och sedan "glömma" dem en stund). Om inte Paulsson hade avbrutit samtalet (som framgår i E17-11) hade han klantat sig ännu mer. Sedan svarade han Solna taxi. Vad gjorde klanten då? Han motringde Paulsson och kollade adressen! Hur dum får man bli? Han borde ha lyssnat på Solna taxis uppgifter och "glömt" dem en stund.

Många från Säpo besökte SBC under natten (berättade SBC:s tekniska chef Rolf Fredriksson för bröderna Poutiainen). Ingen från Säpo var där den första timmen. Ingen från Säpo styrde radiooperatörernas agerande. Om man tror att någon från Säpo skulle göra det. Säpos jourhavande intendent Alf Karlsson lämnade villan i Vällingby kl 00.20. Efter ett samtal från Expressen. Som framgick i Expressen den 20 mars 1986.

Om pkom Gösta Söderström hade väntat några dagar med att uttala sig i Expressen (den 3 mars) och Dagens Nyheter (den 4 mars) och frågat om Helins motringning (som Söderström försökte fråga om den 6 mars) innan han framträdde i tidningarna kunde mycket ha blivit annorlunda (se sidan 59 i bröderna Poutiainens bok).

Så klart.

Leif Ljungqvist och Jan Andersson var höga som hus på LSD och absint och väntade fortfarande på svar från polisen när radiobil 2520 och piket 3230 redan var där.

Tala för dig själv!

Cirka 2 minuter efter skotten säger någon "han är här". Han = polisen.

Sedan bryts samtalet på LAC. Ingen anledning att fortsätta när polisen redan är på plats.

Kan hända IW och GS kom in något tidigare, när LL tittar åt "taxikillens" håll ser han polisbilen.

Då landar vi på ankomst för IW och GS på ungefär kl. 23:23:20.

Allting stämmer!

Jag och Ola Tunander är överens om att det var deep state cia/mi6/nato. Alla detaljer som ni pratar om är ointressanta.

Bra jobbat mannen!
Eller hur, dom kunde ju ha forsatt att kallprata om det var någon bra fest på gång

Det finns många punkter som talar om att larmtiden 23.23+ är rätt, det här är en av dom.

Hur tänkte bröderna Poutiainen, 23.25?

Så klart.

Ljungqvist och Andersson var höga som hus på LSD och absint och såg inte Gösta Söderström. De såg John Wayne anlända på en häst i solnedgången. Han är här.

Skämt åsido, bröderna Poutiainen trodde att mannen som säger "han är här" direkt före Birgitta Brolunds "polisen ... hallå" är Ljungqvist.

Rösten är varken Ljungqvist eller Andersson.

Samtalets beläggningstid hos LAC var 80 sekunder. Från 23.22.14 till 23.23.34.

Att LAC lämnar samtalet 23.23.34 beror på att Ljungqvist lägger på 23.23.34.

Att vi ändå hör "han är här" 23.23.35 och "polisen ... hallå" 23.23.36 beror på att LAC:s Assmann MS200 fortsätter att spela in samtalet efter 23.23.34. De enda som hörs nu är polisens sambandscentral.

Vem säger "han är här"? Ett bud är radiooperatörernas arbetsledare Anders Tornestedt (som satt vid bord 3), till vänster om Birgitta Brolund (som satt vid bord 4).

Kontentan av förhöret är att båda sändes i omedelbar anslutning till samtalet. Om det sedan stämmer eller inte är en annan sak.




Det var inte så systemet var utformat.

Det står att berörda piketer ”beordrades” till platsen 23:23. Med andra ord: att larmet gick ut 23:23. Och Helin har i efterhand bekräftat att det var just det han menade.



Bra. Då håller han öppet för 4 minuter. Som det står i ambulansloggen.



Bra. Precis som det står i ambulansloggen.



Bra. En ankomsttid på cirka 60 sekunder efter områdesanropet funkar.

Man får dock komma ihåg att A951 inte var på utryckning. De följde därmed den normala trafikrytmen. De säger till och med att de körde ”långsamt” på Sveavägen innan de stannade.





Finns det ett enda tecken i rapporten på att de förstått det? Jag kan i alla fall inte hitta det.

Om de hade fattat det borde de inte ha gjort en så stor grej av sin upplevda ”kontraindikation”. Då borde de ha fattat att om Hedlund inte ser ett IM betyder det bara ett Hedlund inte ser ett IM. Det säger ingenting om när larmet sändes, eftersom ingenting hindrade att det sändes tidigare.

Att säga att en viss IM-tid är en ”kontraindikation” på att larmet sänts tidigare vore samma sak som att säga att en viss ankomsttid för ambulansen är en ”kontraindikation” på att polisen kom tidigare.

Att förutsätta att IM och områdesanrop måste göras samtidigt är lika skevt som att förutsätta att polisen och ambulansen måste komma till en brottsplats samtidigt. Ofta kanske de gör det (ungefär), men det finns inget strikt samband. Alls.

Systemet var byggt just för att man skulle kunna larma först och skicka IM senare. Ingenting tyder på att Granskningskommissionen fattade det. Vad jag kan se. Därmed faller också dina hänvisningar till deras resonemang om sin inbillade kontraindikation.




Så uppemot ett decennium senare uppger LL indirekt att polisen kom 5-6 minuter efter skotten. Detta trots att han sa 2-3 minuter den 27 april 1986.

Bara en dubblering av tiden. Inget konstigt i Leifs lustiga värld.

Han försitter inte minsta möjlighet att ”röra om i grytan”. En sen larmtid antyder ju konspiration! Då kom nog polisen sent i alla fall! Fick Leif för sig långt senare.

Bidefjord gör en mental uppskattning nästan 2,5 månader efter händelsen. Utan att hänga upp den på någonting. Bevisvärdet är mycket ringa.



Tyvärr.

I Arbetets intervju med Klas Gedda framgår att han anser att larmet kom inom 23:23-minuten. Jag kan citera:

Vi stannade piketen på Johannesgatan, kanske 10-15 meter från korsningen med David Bagares. Det gick kanske någon minut innan Djurfeldt kom tillbaka efter att ha parkerat. Så minns jag att Östling sa något i stil med: Jag undrar om jag skall röka. Äh, det kan jag göra senare.

Men vi blev stående där med öppna sidodörrar och pratade lite, kanske i ett par-tre minuter. Om man då tänker baklänges med utgångspunkt från var vi befann oss när områdesanropet om mordet kom, så bör det här ha varit när skotten small där nedanför. Men då såg vi ingen rörelse alls och hörde inga skott.

I varje fall, vi satte oss i rullning och svängde in på David Bagares gata, förbi den berömda trappan till Malmskillnadsgatan, vidare Malmskillnadsgatan i sakta krypfart ända bort till Beridarbansgatan, förbi Mäster Samuels och då, precis när vi kommer ut i rondellen, då går det här anropet ut. Min bedömning är att den sträckan tog oss två-tre minuter att avverka. Vi måste ha startat från David Bagares gata 23:20:30-23:21:30.

Han anser alltså att sträckan tog 2-3 minuter att avverka och därför måste de ha startat 23:20:30-23:21:30 med tanke på var de befann sig när de hörde larmet. Det ger att Gedda anser att larmet gick ut 23:23:30.




Vilket piket 3230 inte var. Enligt ”den bästa källan”. Arbetets intervju med pa Klas Gedda och pa Claes Djurfeldt den 28 februari 1988.

Det framgår att Gedda anser att de lämnat Johannesgatan senast när skotten föll, vilket innebär att de hade lämnat Johannesgatan minst en minut innan GM passerade korsningen Johannesgatan-David Bagares gata.

Du får gärna citera stycket om Sven Matzols.



Jag tänker inte ens bemöta det. Det är en självdiskvalificerande ståndpunkt. De flesta andra håller nog med om att om det krävs för att få larmtiden till 23:25 talar det starkt emot att larmtiden var 23:25.

Kära Knattarna, läs sidan 87 i "Inuti labyrinten".

Rekommenderad läsning. Där står även datum för intervjuerna (i fotnoterna).

Intervjuerna med Ljungqvist och Andersson.