Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Trots det en plan vars genomförande gått under radarn i 40 år.



Och varifrån fick Holmér sin officiella tid?

Helin sände områdesanropet i omedelbar anslutning till samtalet från Paulsson. Enligt A14204. Vilket landar på 23:23.

Det gäller oavsett om ”i omedelbar anslutning” syftar på samtalet eller IM:et. För enligt samma förhör sändes IM:et också i omedelbar anslutning till samtalet.

Händelseförloppet som beskrivs i A14204 är inte kompatibelt med varken mitt eller ditt förlopp. Du anser inte att larmet sändes i omedelbar anslutning till samtalet och jag anser inte att IM:et gjorde det. Ändå står det så i förhöret. Därför blir det bara löjligt att cherrypicka detaljer från det.



Vilket betyder att han, redan ett par minuter efter händelsen, manuellt skrev in i systemet att han larmade 23:23.

Att han redan ett par minuter efter händelsen skrev att han larmade 23:23 är ett tungt stödbevis för att han larmade 23:23.





Att Nieminen ”inte mötte någon alls” på David Bagares gata är skruvat. Om det är det som krävs för att få ihop en larmtid på 23:25 är det bara ytterligare ett tungt skäl för att larmtiden inte var 23:25.



Redan på mordnatten står det att han bara tvekade i ”ett ögonblick” innan han började förfölja gärningsmannen.




Inga omständigheter? Tvärtom rimmar en minut bra med när Jeppsson troligen lämnade korsningen.

GM nådde krönet tidigast 40 sekunder efter skotten om man utgår från hurtbullen Länninges snabba tid. Om DBG-mannen är GM rörde sig GM långsammare än så. Sedan ska han också blicka bakåt från krönet, vilket gör att LJ tar skydd bakom containern och ödslar ytterligare tid. Sedan ska LJ återvända till sin förra position vid brunnslocket och betrakta mordplatsen en kort stund.

Fullt rimligt att LP och SE får syn på honom cirka en minut efter skotten.



Kenneth Ed är inte Ulf Helin.

Ingenstans i Paulssons eller Helins förhör står det att Helin blev osäker på adressen när Paulsson ringde. Tvärtom svarade han ”Javisst, det är klart. Vi åker”, och hon kunde höra honom säga till någon i bakgrunden att det varit skottlossning på Sveavägen-Tunnelgatan.

Det låter inte som någon som är osäker på adressen.



Det är en slutsats som man absolut inte kan dra. Bröderna P fantiserar om att man kan hänga upp ett helt händelseförlopp på att gissa hur mycket någon såg fel på en klocka. Det är ett resonemang som helt saknar bevisvärde och hade blivit utskrattat i en rättegång.




I ambulansloggen står det att ambulans A951 anlände 23:25 och avgick 23:29. Att ambulansen anlände 23:25 stämmer perfekt med en larmtid inom 23:23-minuten eftersom Geddas minnesbild är att han ser ambulansen komma när han börjat springa.

Geddas piket anlände 30 sekunder efter larmet. Sedan ska de vänta i bussen ett okänt antal sekunder medan Kjell Östling går ut och kollar läget. Kanske 30.

Vid en larmtid på exempelvis 23:23:50 får vi då en händelsekedja som går ihop perfekt. Då är piket 3230 framme 23:24:20, väntar i bussen till 23:24:50 och behöver kanske tio sekunder på sig att utrymma bussen, korsa mordplatsen och vara i farten inne i gränden när Gedda vänder sig om. Då ser Gedda ambulansen 23:25. Precis som det står i ambulansloggen.



IM:et behöver inte ha sänts samtidigt som larmet. Det finns ingenting som hindrar att ett larm går ut först och ett IM sänds senare.

Systemet var till och med byggt för den möjligheten. Om ett IM skrevs långt senare fick det en asterisk.



Självklart hade de inte anlänt redan 23:23:35.

Ljungqvists tidsuppskattningar och vittnesmål som helhet är omvittnat dåliga. I alla fall någon vecka efter mordet och framåt. Han verkar inte ens dra sig för att hitta på saker ibland för att ”röra om i grytan” och antyda konspiration.

Han har till exempel påstått att han hörde det första skottet mitt på skandiakvartet ungefär. Alltså när han fortfarande var i rullning en bra bit från rödljusen. Det är ju helt uppåt väggarna. Och motsägs av hans tidigaste förhör.

Han har också påstått att mordet begicks 23:18. Trots att det motsägs av hans tidiga förhör där han såg 23:18 en bra bit från mordplatsen. Det var väl roligare att röra om i grytan lite.

Det går inte att hänga upp någonting på Leif Ljungqvists tidsuppskattningar flera år efter mordet. Speciellt inte sådana som lämnas uppemot ett decennium senare.

Det finns ett tydligt mönster i Leif Ljungqvists uppgifter. Ju senare efter mordet de lämnas, desto mer skruvade blir de.




Kommissionens slutsats var att områdesanropet sändes senast 23:24. Som Faderlig korrekt noterade.

Beträffande ”kontraindikationen” tar varken du eller GrK tillräcklig hänsyn till att ett IM inte behöver sändas samtidigt som larmet. Kanske trodde GrK att IM och larm var tekniskt förbundna med varandra och därför inte kunde skickas vid olika tidpunkter. Så var det inte.

Att larma och skriva IM var helt frikopplade företeelser. Systemet var till och med byggt för det. Om ett IM sändes långt efteråt fick det en asterisk.

Så fort man inser det faller alla pusselbitar på plats. Larmet sändes ut inom 23:23-minuten men Helin tryckte på ”Sänd” först efter 23:25. När han fick ilanropet från Peter Wikström som fungerade som en bekräftelse på att det varit skottlossning.

Helin uppger själv att han tvekade på att det var skottlossning. Och med de officiella tiderna matchar ilanropet från Wikström perfekt med att IM:et plötsligt dyker upp i systemet.

Vilken slump.

Gått under radarn? Radiooperatörerna Birgitta Brolund och Ulf Helin utsattes för "misstankar" redan på 80-talet. Av mindre nogräknade journalister. Granskningskommissionen kunde ha utrett saken bättre. Kommissionen missade samtalen från Solna taxi och Stockholm taxi och Helins motringning till Järfälla taxi.



LAC-bandet och IM-listan.

LAC-bandet visade att skotten kom 23.21 (vittnet Leif Ljungqvist kopplades fram till Länsalarmeringscentralen 23.22.07 och fick svar 23.22.14). Radiooperatören Ulf Helins ingripandemeddelande daterades 23.23. Det blev snabbt känt. "På polisens ledningscentral anger man att larmet gick ut klockan 23.23" skrev Dagens Nyheter på morgonen den 4 mars.

På samma sida i DN fanns ett stort foto av pkom Gösta Söderström, som berättade att någon stoppade honom på Kungsgatan 23.28. Söderström såg fem minuter fel på sin analoga armbandsklocka. Den gick en minut och 43 sekunder efter (A14203-A). Taxiföraren Anders Andersson ringde polisen kl 19.00 samma dag och meddelade att han var den som stoppade Söderström (EAE621).

Krkom Jan Länninge utredde tiderna. Länninges utredning började den 10 mars och pågick i drygt en vecka. Den syftade till att bekräfta att 23.23 var rätt. Den visade även att vittnena Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir kom för sent för att möta gärningsmannen på David Bagares gata om 23.25 var rätt (vilket inte hindrar att GM flydde den vägen).

På samma sida i DN påstås att Söderström även tittade på klockan när han anlände till mordplatsen. Den uppgiften var fel. Hans förare pa Ingvar Windén tittade på klockan. När han tittade på klockan och vad den visade var han osäker på. Som framgår i förhören.

Den 5 maj konstaterade Länninge att skotten kom 23.21.30 (plus minus en sekund). Det tog 44 sekunder (plus minus en sekund) för vittnet Leif Ljungqvist att göra U-svängen, ringa 90000 och vänta på svar från Länsalarmeringscentralen (som svarade 23.22.14).

Polisen trodde först att skotten kom 23.21.20 plus minus 10 sekunder. Den uppskattningen baserades på Länsalarmeringscentralens datalogg (som gick nio sekunder fel).

Helin uppgav också för Juristkommissionen att han inte larmade ambulans eftersom han tvekade på att det verkligen var skottlossning. Han sa att piketpoliserna kunde larma ambulans själva om de ansåg att det behövdes.

Men det blir ju svårt för dem att göra det om han aldrig ens beordrat dem till platsen.

Om en och samma SBC-operatör fördröjer både ambulans (vilket är bevisat) och IM har det troligen samma orsak. Och Helin har med egna ord angett orsaken till varför han fördröjde ambulansen. Det var för att han var osäker på om det verkligen var skottlossning. En naturlig reaktion med tanke på att en skottlossning i centrala Stockholm var en extrem händelse 1986.

Så länge den fördröjda ambulansen och det fördröjda IM:et har samma orsak framgår motivet av materialet. Och det är varken en konspiration eller att han blev osäker på adressen.

Ja då hade de upptäckt att det inte fanns någon motringning från polisen utan att den kom från LAC. De hade även kunnat fråga poliserna i 1230 om fylleriärendet.



Så den officiella tiden kommer från Helins IM. Och Länninge och Holmer har med näbbar och klor försvarat den. Låter mer som att det är Länninge och Holmer som försöker täcka upp för Helin än tvärtom. (Länninges tidsschema är t ex uppenbart felaktigt.)

Hur förklarar du då att åtgärderna i IM:et där Helin beordrar bilar 1230 och 3230 till mordplatsen har tidstämpel 23.23?

Granskningskommissionen utredde inte Helins motringning till Järfälla taxi. De utredde inte samtalen från Solna taxi och Stockholm taxi heller. Sannolikt för att dessa samtal fanns i ett separat spaningsuppslag (EH1083) som kommissionen inte kände till.



Det har du rätt i.



Holmér ville inte ändra den larmtid som polisen hade lämnat till massmedia.

De relativa tiderna i Länninges tidsschema är inte felaktiga.

Han fyllde i tidsstämplarna i efterhand. Bara ett par minuter efter händelsen. Annars hade de fått en asterisk.

Systemet var byggt just för att man skulle kunna skicka IM senare än man larmade.

Det är tveksamt om Granskningskommissionen ens insåg det. Eftersom de verkar sätta likhetstecken mellan att larma och att skicka IM. I själva verket var de helt frikopplade från varandra och behövde inte matcha.

Helin larmade 23:23 och skickade IM:et om det 23:25.

Tack för bra frågor. Krkom Jan Länninges förhör med radiooperatören Ulf Helin den 13 mars 1986 (A14204) ger inga slutsatser om när IM och områdesanrop sändes. Bara att Helin började skriva vad Järfälla taxis växeltelefonist uppgav när samtalet fortfarande pågick och att IM sändes först. Stressad var hon inte. "Han fäste sig vid att kvinnan var lugn hela tiden." Länninges referat av förhöret ger intrycket att IM sändes när samtalet fortfarande pågick. Om det är Helins uppgift eller Länninges tolkning framgår inte. Förhöret är ett referat.



Det är ett bevis att Helin ansåg att den bästa efterdateringen var 23.23. Ett sannolikt skäl: han ansåg att ärendet började 23.23.



Nej, det är inte "skruvat". Yvonne Nieminens sällskap Ahmed Zahir mötte ingen alls. Referatet av förhöret med Ahmed den 3 mars är bevisligen fel. Som konfrontationen med Viktor Gunnarsson visade (som spaningsledningen konstaterade den 11 juni). Inget tyder på att Ahmed hade tolk i förhöret den 3 mars (eller när Länninge kollade tiderna den 13 mars) eller fick godkänna referatet. Svensk polis slarvade länge med båda delar (delvis till följd av JO:s kritik är ordningen bättre idag).

Därför kallades inte Ahmed till fler konfrontationer och därför kallades inte Ahmed att vittna i rättegångarna mot Christer Pettersson 1989.

Ahmed visade att hans minne av mordkvällen var bättre än Yvonnes. Han kom ihåg var de mötte poliserna, han kom ihåg polisernas frågor och han kom ihåg att de mötte Lars på översta trappsteget. Ahmed är inget stödbevis för larmtiden 23.25. Den står på egna ben.



Krimjourens referat av mordnattens korta telefonförhör med Lars Jeppsson har flera fel. Som fick konsekvenser.



LJ "ser honom springa trappan med två, tre trappsteg i taget" (E15-B).

Den 43-årige före detta kustjägaren Länninge hade nog knappt hängt med.



Förhören med Paulsson och Helin den 13 mars visar inte hur osäker Helin var. LAC-bandet visar hur osäker Kenneth Ed var. Ed hade mer information än Helin.



Prompt: How common is it that witnesses with analog wrist-watches are five minutes wrong, due to a misinterpretation of the minute hand? I'm not interested in wrist-watches that are a few minutes wrong or witnesses that misinterpret the minute hand by a minute or two. I'm interested in the misinterpretation of the minute hand by five minutes on an analog wrist-watch. Is it possible that witnesses can make a mistake like that? If other evidence suggests that they are five minutes wrong?

GPT-5: Short answer: Yes — it’s possible but uncommon.
- Common causes: angle/foreshortening of the watch on the wrist, low lighting, distraction/stress, poor vantage point, quick glance, and coarse watch markings (no minute ticks). These can make the minute hand’s position ambiguous between, e.g., the 1 and the 2 (a 5 minute difference).
- Forensic practice: treat a single witness saying they’re exactly 5 minutes off with caution — corroborate with other evidence (phone logs, CCTV, other witnesses, device timestamps). If multiple independent sources indicate the same 5 minute offset, that strengthens the case; if only one witness reports a 5 minute discrepancy, consider perceptual error or situational factors as plausible explanations.



EAE6944 är intressant. Ett par kom körande Sveavägen norrut strax efter skotten. Före polisens ankomst. De parkerade på Tunnelgatan. Kvinnan i paret satt kvar i bilen. Mannen lämnade bilen och ställde sig på refugen mitt på Sveavägen för att se vad som hade hänt.

"Efter ytterligare en minut, så kom en ambulans. Maskat säger att han såg ambulansen komma, men att han idag inte kan erinra sig eller komma ihåg varifrån ambulansen kom. Ambulansen ställdes dock upp på Sveavägens östra sida, strax norr om Tunnelgatan. Bakpartiet på ambulansen var snett uppåt mot den plats, där offret på marken låg. Ur ambulansen klev två yngre ambulansförаre, som begav sig till offret på marken. Maskat tillfrågas om ambulanspersonalen hade båren med sig direkt, då säger han med kraftig reservation, så gick en av de båda ambulansförarna eller båda och hämtade båren, en stund efteråt.

Maskat säger att han såg på ambulansförarna efter en stund att det liksom blev en annan fart på dem. Då tänkte maskat då han såg att det blev mera fart på ambulansmännen att den personen måste vara allvarligt skadad.

Efteråt då man hade facit i hand, så tänkte maskat att det kanske var så att ambulansförarna, kände igen att det var Palme och att det av den anledningen blev högre fart på dem.

Efter ytterligare då någon minut, så lastades ambulansen med offret och ambulansen startade med rivstart från platsen och åkte Sveavägen norrut."

Ambulanssjukvårdaren Christer Eriksson är också intressant (A14208-1):

"Kort efter kom Peter Andersson fram med syrgas och sug och en bår."

"Eriksson satte på en så kallad svaljtub och försökte få in syrgas i den skadade mannens lungor. Offret började då blöda ännu mer och blodet rann ur mun och näsa. Han såg också en kvinna på platsen som verkade hysterisk. Kvinnan skrek: 'Ni ser väl vem det är! Det är Olof Palme!' Eriksson säger att han då tittade upp mot kvinnan och kände igen henne som Lisbet Palme. Han tittade då ner på offret och såg att det var Olof Palme. Man klippte upp skjortan på Palme för att se skadorna."

"Man lade Palme på båren för att föra honom till sjukhus."

Låter inte som fyra minuter. Snarare 2 - 3 minuter. Christer Eriksson uppgav 2 - 4 minuter (A14208-1).

Ambulans A951 ankom till mordplatsen 40 - 60 sekunder efter områdesanropet.

A951 körde Kungsgatan västerut. De var bara 50 - 100 meter från Sveavägen när de såg piket 3230 korsa Kungsgatan med blåljus (A14208-1). A951 stannade för rött en kort stund (det var redan rött när radiobil 2520 körde mot rött 10 - 15 sekunder tidigare). Från trafikljusen vid Sveavägen var det mindre än 200 meter till mordplatsen.

Ambulans A912 ankom strax efter piket 1230, som ankom 90 sekunder efter områdesanropet (piket 1230 hade lika långt att köra som piket 3230 och tankningen på Norra Bantorgets västra sida tog en minut att avsluta).

Båda ambulanserna lämnade mordplatsen 23.29 eller några sekunder tidigare. Högst tre minuter efter den första ambulansens ankomst. A951 ankom inte tidigare än 23.25.50 om områdesanropet sändes 23.25.10.

Inga invändningar.

Att det var tekniskt möjligt är inget bevis att det var så.



Inga invändningar.

Den intressanta uppskattningen av tiden mellan samtalets slut (23.23.35) och polisens ankomst gjordes inte av Leif Ljungqvist.

Den gjordes av Ljungqvists mera tillförlitliga passagerare Jan Andersson. Han bekräftade att tiden var mer än två minuter när bröderna Poutiainen frågade. Andersson bekräftade att Ljungqvist kunde ha rätt. Att tiden kunde vara så mycket som tre minuter. Andersson satt kvar en stund i bilen när Ljungqvist steg ur.



På sidan 182. På sidan 183 var den kring 23.24.



Att de var frikopplade har du rätt i. Det borde även GrK ha förstått.



Inte enligt vittnet Jan Andersson. Inte heller enligt poliserna Leif Bidefjord, Sven Matzols och Klas Gedda.

De styrker att områdesanropet sändes 23.25.

Områdesanropet. Inte ingripandemeddelandet. Som också sändes 23.25 (även om inga tekniska hinder fanns att sända ingripandemeddelandet en annan minut).

Själva IMet och åtgärderna tidsstämplades när de skapades. Det naturliga är att man skapar ett IM eller knappar in åtgärder samtidigt som de kommer in. (Vilket Helin även säger att han gör.)

Menar du att Helin bokfört alla åtgärder på papper vid sidan av och sedan knappat in dem i efterhand?

Det är snarare det omvända som gäller. IMet skapades 23.23 men Helin tryckte inte på sänd förrän 23.25 - i samband med att han larmade. Han justerade sen tidstämplarna för åtgärderna så att de gav sken av att han larmat direkt.

Ulf Helin visste inte vem brottsoffret var 23.25 (när han sände sitt IM och sitt områdesanrop). Han efterdaterade sitt IM. Helin valde tiden 23.23. Ett sannolikt skäl: han ansåg att ärendet började 23.23.

Sedan sände han områdesanropet till vaktdistrikten i innerstan. "Det är en uppgift från taxi att det är någon som blivit skjuten vid Tunnelgatan - Sveavägen."

Piket 1230 svarade omedelbart från Norra Bantorget. Några sekunder senare svarade piket 3230 från Brunkebergstorg.

Helin fyllde på sitt IM med piket 1230 och piket 3230. Han efterdaterade dem också. Även nu valde han tiden 23.23.

Han visste fortfarande inte att det var Palme.

Det förloppet stämmer bäst med tillgängliga uppgifter. Om man tror på uppgiften i Länninges referat att Helin sände sitt IM först och sedan sitt områdesanrop.

Det kan inte uteslutas att Helin sände sitt områdesanrop först (23.25) och sedan sitt IM (samma minut).

Knattarna menar att Helin sände sitt områdesanrop först (redan 23.23) och sedan sitt IM (23.25). Det stämmer inte med alla uppgifter.

Det var vanligt att radiooperatörerna först antecknade uppgifter på ett block och sedan skrev ett IM. Som framgår i andra förhör.