Varför kan inte diktatorer träda ner från sin makt?

Skulle inte världens alla diktatorer kunna ge bort sin politiska makt i utbyte mot trygghet och att de får behålla sina rikedomar, likt Sveriges kung? Hur svårt kan det vara, om Sverige klarar av det så kan väl alla andra länder också göra det. Demokrati införs och det blir slut med allt krig och elände världen över.

Antagligen för att ingenmansland garantera att de får leva tryckt med sina rikedomar. Senare väntar döden om de avträder makten vilket gör det oattraktivt att avträda helt enkelt.

En hel del är säkert övertygade om att de är den enda som kan styra landet. Deprimerande ofta gör de dessutom säkert att så är fallet genom att hindra nya talanger att spira.

Vad jag inte förstår är den där enorma girigheten att de samtidigt som de tänker sitta kvar på livstid ändå känner att de måste gömma undan miljarder. Man undrar dessutom hur många av de där miljarderna som försvinner, dvs behålls av banken, i slutändan om diktatorn störtas våldsamt.

Alla vill till himmelen men ingen vill ju dö

Precis, men om man gör en deal med de som sitter på makten så vore det bäst för alla på jorden. Tänk er en värld där fred råder överallt, alla kan resa vart de vill utan att känna sig otrygga, folk slipper bli skadade eller dö i krig, människor slipper invandra till nya länder och börja om allt från början, inga splittrade familjer, man slipper läsa och höra om allt som rör invandring och invandrare från politiker och folk runtomkring och kan lägga fokus på intressantare och meningsfullare saker här i livet.

En diktators makt är väl ofta knuten till diktatorn själv, genom personer som styr olika delar av diktatorns maktapparat och samtidigt anger varandra?
Om vi tar Putin som exempel, även om han lämnar över sin presidentpost så kommer han ha kvar sina kontakter. Och varför skulle ryska armén plötsligt börja lyda exempelvis Peskov bara för att han kallas president?
Kina verkar vara ett undantag där själva Partiet är diktatorn, efterträdaren utses alltså oblodigt, ur allmänhetens perspektiv, inom Partiet.
Sovjet och Nordkorea verkar vara något liknande.
Om jag fattat rätt så var en stor skilllnad mellan Italien och Tyskland under andra världskriget att Mussolini, till skillnad från Hotler, inte var en ideologisk viktig person i diktaturen. Nu råkade ju båda diktaturerna gå under innan någon efterträdare blev relevant.

Det är nog snarare folken som blivit förtryckta än diktatorerna du borde vända dig till. Diktatorer har en tendens att sluta sina dagar i en tidigt bråd ond död om de tappar makten och det är inte för att de själv tar livet av sig (även om det förstås finns exempel på det också). Folket kommer att vilja ha sin rättvisa och därför står det efter en viss punkt mellan att styra med ett järngrepp eller dö.

Utöver det så är det ju ingen garant att krig och elände skulle sluta bara för det. Det var inte speciellt länge sedan USA hotade att invadera Grönland...

Vad får dig förutsätta att vad som kommer efter är bättre? En dålig diktator kan vara bättre än ett totalt maktvakuum och anarki. Det svåra är inte att bli av med diktatorn, en kula räcker, utan att ha fungerande institutioner.

Min poäng var att man gör en omställning som är attraktiv för båda parter.

Garant kanske det inte är, men det skulle förbättra alla odds. Majoriten av dagens problem härrör från att det finns ett x antal fria länder som många vill fly till från diktaturländer som förtrycker och förföljer folk med mera. Sedan krigar dessa länder mot varandra där miljontals människor dör eller blir skadade.

Maktvakum eller anarki skulle kunna vara bättre än en dålig diktator också. Men nu talade jag om demokrati mot diktatur, ej det du nämnde ovan.

Pengar är bara en biprodukt av det de gör och risker är något de antigen älskar eller ignorerar.