Citat:
Jag skall utveckla något mer då det blev sent igår...hm.
I och med att lypsylen (ceratet), ringarna och denna halstablett ligger samlat alldeles intill dessa hjulspår från bil vid skogsstigens mynning vid lekplatsen så kan man starkt antaga att dessa saker har fallit på denna plats vid exakt samma tidpunkt.
Om vi tänker på lypsylen så måste denna ha funnits i ryggsäcken då Helena inte hade fickor på sina tunna byxor och inte heller på sin kofta. Helena hade ju sin ryggsäck med sig för att förvara just saker i den som plånboken hon glömde hos PW o s v.
I och med att dessa saker också ligger just på detta ställe vid där dessa hjulspår slutar in mot denna skogsstigs mynning och i anslutning till detta nedtrampande gräs som lega så blir antagande glasklart att dessa saker föll ner på denna plats när kroppen och ryggsäck bärs in i denna bil som sedan kör iväg med detta från platsen.
Jag tror helt klart att GW har rätt i detta fallet med att Helena hade tagit av sig dessa ringar som hon köpt i Grekland då de kändes obekväma under festkvällen, att de skavde. Jag ser att på bilderna från Grekland så ser Helena väldigt smal ut. Det kanske heller inte blev klockrent med utprovningen av dessa i Grekland på denna semester kontra till när hon kom hem eller om de var något vassa i kanterna då. Eller då som GW säger att svett och värme inne på Stadt där den tropiska sommarnatten hjälpt till med detta gjort att fingrar även svullnat och att dessa ringar helt enkelt då kändes just obekväma. Jag tror det föreligger på detta sätt.
Betänker man detta brott utifrån vad "Hanna" hör att dessa röster och skrik kommer från samma ställe som hon säger hela tiden så ligger det fortsatt fast för mig att Helena inte hann springa längre från i början på skogsstigen vid Ekuddenvägen innan hon hanns ikapp av huvudgärningsmannen i höjd med där skorna hittades alldeles innan kullen cirka halvvägs in på denna slingrande skogsstig.
"Hanna" sade till PW och Mats: "Tjejen grät högljutt: Nej, så får ni inte göra!. Två mansröster hörde jag absolut. Det lät otrevligt och jag blev faktiskt rädd. Eh, efter det var det tyst en stund och sedan hörde jag kvinnan: Åhhneeej!. Och sen hörde jag inte henne mer."
Scenariot blir följande:
Denna tystnad som uppstår är när Helena flyr in från där de står alldeles i början på denna skogsstig och då hon hinns ikapp av huvudgärningsmannen så är det sista hon utbrister: Åhhneej! i höjd med där skorna hittades alldeles strax innan denna kulle och hon faller ner på rygg där hon sprattlar med sina ben så skorna faller när huvudgärningsmannen sitter på hennes bröst och stryper henne till döds och då hör inte "Hanna" henne något mer sen.
Det är helt fruktansvärt men jag måste ändock beskriva den iskalla verkligheten så som jag tror att den var för att bilden på allt skall bli så klar som möjligt.
I och med att lypsylen (ceratet), ringarna och denna halstablett ligger samlat alldeles intill dessa hjulspår från bil vid skogsstigens mynning vid lekplatsen så kan man starkt antaga att dessa saker har fallit på denna plats vid exakt samma tidpunkt.
Om vi tänker på lypsylen så måste denna ha funnits i ryggsäcken då Helena inte hade fickor på sina tunna byxor och inte heller på sin kofta. Helena hade ju sin ryggsäck med sig för att förvara just saker i den som plånboken hon glömde hos PW o s v.
I och med att dessa saker också ligger just på detta ställe vid där dessa hjulspår slutar in mot denna skogsstigs mynning och i anslutning till detta nedtrampande gräs som lega så blir antagande glasklart att dessa saker föll ner på denna plats när kroppen och ryggsäck bärs in i denna bil som sedan kör iväg med detta från platsen.
Jag tror helt klart att GW har rätt i detta fallet med att Helena hade tagit av sig dessa ringar som hon köpt i Grekland då de kändes obekväma under festkvällen, att de skavde. Jag ser att på bilderna från Grekland så ser Helena väldigt smal ut. Det kanske heller inte blev klockrent med utprovningen av dessa i Grekland på denna semester kontra till när hon kom hem eller om de var något vassa i kanterna då. Eller då som GW säger att svett och värme inne på Stadt där den tropiska sommarnatten hjälpt till med detta gjort att fingrar även svullnat och att dessa ringar helt enkelt då kändes just obekväma. Jag tror det föreligger på detta sätt.
Betänker man detta brott utifrån vad "Hanna" hör att dessa röster och skrik kommer från samma ställe som hon säger hela tiden så ligger det fortsatt fast för mig att Helena inte hann springa längre från i början på skogsstigen vid Ekuddenvägen innan hon hanns ikapp av huvudgärningsmannen i höjd med där skorna hittades alldeles innan kullen cirka halvvägs in på denna slingrande skogsstig.
"Hanna" sade till PW och Mats: "Tjejen grät högljutt: Nej, så får ni inte göra!. Två mansröster hörde jag absolut. Det lät otrevligt och jag blev faktiskt rädd. Eh, efter det var det tyst en stund och sedan hörde jag kvinnan: Åhhneeej!. Och sen hörde jag inte henne mer."
Scenariot blir följande:
Denna tystnad som uppstår är när Helena flyr in från där de står alldeles i början på denna skogsstig och då hon hinns ikapp av huvudgärningsmannen så är det sista hon utbrister: Åhhneej! i höjd med där skorna hittades alldeles strax innan denna kulle och hon faller ner på rygg där hon sprattlar med sina ben så skorna faller när huvudgärningsmannen sitter på hennes bröst och stryper henne till döds och då hör inte "Hanna" henne något mer sen.
Det är helt fruktansvärt men jag måste ändock beskriva den iskalla verkligheten så som jag tror att den var för att bilden på allt skall bli så klar som möjligt.
I det fall att prylarna inte låg onaturligt "uppradade", så håller jag också detta som ett troligt scenario. Det skulle vara intressant att veta om Helena hade en historik av svullna fingrar i värme och att/om hon då tog av sig ringarna. Hur var det t ex i Grekland?
Bar Helena fler ringar den aktuella kvällen/natten?