Är psykläkare sjuka i huvudet?

Nej men läkare och vårdare då. Läkarna har dock fullkomlig makt över den plågade patienten.

Men det finns en anledning till att jag nämner just läkarna... de stack ut, beteendemässigt.

Slaktare? Djuret är ju redan dödsdömt - och ljusår under människan rent intelligensmässigt - vad är det för utmaning för en tvättäkta sadist? De vill ju plåga människor. Känna sig större, viktigare, starkare.

Vem är större och viktigare än en läkare i vit rock?? Visst, man kan väl bli viktigare än en läkare, men ner makt över maktlösa människor kan man knappast ha.

Och nej, man kommer i regel inte undan med att vara seriemördare. Och man får definitivt inte betalt för det.

Så du menar på fullaste ärligaste allvar att doktorn kom in genom dörren och ställde sig och flåskrek åt dig?
Han frågade inte hur du mådde eller liknande? Han presenterade sig inte och han sa inte ens hej?

Vad skrek han för något? Vad blev läkaren triggad av, från dig?

En psykiatriker är ju heller inget ”steg” i utbildningen som man som obildad läkare fastnar på för han var för dum för att klättra till nästa steg för att bli kirurg…
Man väljer den specialistkompetensen med ett noga övervägande och resan dit är både lång och dyr.
Först pluggar man i 6 år i grundutbildningen, sen gör de praktik som allmänläkare, sen när den är godkänd så får man ansöka om leg hos socialstyrelsen, sen VÄLJER man sin specialité’. Väljer man att bli specialistläkare inom psykiatrin så jobbar man i 5 ytterligare år inom detta.

Så att din teori att ”resten vill bli något finare men de är för korkade” - håller inte.

Du missuppfattade.

Om jag är en sadist och samtidigt har utbildat mig som slaktare och jobbar på ett litet familjeägt slakteri.
Då kommer du in som kund i min butik men jag har andra planer för dig för jag är slaktare…och vips hänger du i en köttkrok upphängd i taket och sprattlar för brinnande livet. Du blöder från såren som köttkroken gett dig och du bönar, ber, hotar, köpslår och storgråter medan jag ler då jag sakta slipar kniven…,först skär jag försiktigt av dina stämband för vi vill ju inte väcka grannen…och vi vill ju heller inte att du dör för snabbt…

Varför läsa till psykiatriker? Varför lägga massa år av mitt dyrbara liv på det?

Mitt tips är att inte hamna där.

Om jag visste vad som triggade skulle jag ändra det.

Och ja, han blev arg så fort han såg mig. Sa inte hej eller något. Vad han sa det minns jag inte. Jag menar inte att han skrek i högan sky. Det har jag bara varit med om hos en psykolog.

Något liknande hände mig på vårdcentralen för bara ett tag sedan, dvs inget psykiatriskt. Läkaren ropade upp mig, jag sa hej, han sa inget, vi gick in i rummet, jag satte mig. Han satte sig. Han sa ingenting. Jag försökte då med "Du kanske undrar varför jag är här? Han sa fortfarande ingenting. Det tog obehagligt lång tid tills han började prata. På rent pin kiv. Efter det försökte han avleda och tala om annat än det jag kom dit för.

Men vad är då anledningen till att du blev patient där?

För att livet som seriemördare passar inte alla. Det genererar ingen inkomst (den smarta sadisten kombinerar gärna nytta med nöje), ger noll status, svårighet att hitta offer, ständig polisnoja och tillslut åker man fast.

Du har noterat att seriemördare i princip inte existerar längre..? Det beror på den enorma risken att åka fast, i denna digitala värld.

Du är uppenbarligen lågintelligent så jag slösar inte mer tid på att svara dig.

Det är läkaren, psykiatrikern som ordinerar, visst? De kan ordinera läkemedel, injektioner och tvångsåtgärder som tvångsvård och bältesläggning.
Det är oftast inte läkaren själv som utför allt detta, det är sjuksköterskan som delar läkemedel och kan delegera detta till annan tex en skötare som ger den färdigdelade medicinen.
Om du är stökig och riskerar att skada så är det knappt läkarna som skitar ner sig. De bestämmer och ansvarar över åtgärden men det är skötarna, de stora starka som gör grovjobbet medan en sköterska springer in och iordningställer den lugnande injektionen.

Anser du att min bild är någorlunda rättvis eller är jag ute å cyklar?
Jag är nyfiken på vad du menar med läkarna.

På vad sätt stack de ut beteendemässigt, menar du?

Mitt också. Been there, done that.

Jag hade en paranoid psykos. Hurså?

Någorlunda rättvis beskrivning ja.

Nu gör du det lite klurigt för mig... jag ska försöka svara på din fråga.

Jag kommer låta väldigt flummig här, men jag är bra på att läsa av folk. Jag har vissa trauman bakom mig som gör att...... ja jag vet att det låter dumt, men jag kan se om någon är död inombords - du vet när man har passerat gränsen där man inte give a fuck och man har 0 respekt för Gud, levande varelser, allt: man vill bara skada och njuter av det. Jag kan se det i ögonen på folk. Det är inget som händer ofta, men när jag tänker tillbaka på de läkarna jag mötte... även senare, i öppenvården. De var ett alldeles eget folkslag. Fullfjädrade sociopater, jag kan inte ens förklara det.

Jag har umgåtts med pundare, mördare, våldtäktsmän. De skrämde mig inte jättemycket och de var inte särskilt onda heller. Syndare, absolut. Onda ut i fingerspetsarna: NEJ. De var mänskliga.

Men jag har aldrig stött på en sådan klinisk ondska som jag såg hos läkarna. Jag kan verkligen inte förklara det.

Men jag kan en del om hur sadism funkar också. Vill inte gå in på detaljer, men jag vet vad dessa läkare går igång på. Det är medicinerna, den sterila miljön, bältningarna, den totala maktlösheten. När man ber om att få bli släppt ifrån psyket så ber man för sitt liv, basically. Man är totalt nedbruten, livrädd, man vet inte om man klarar en månad till och i värsta fall får man så mycket medicin att man bli fast i "cykel" for life - dvs som psykpatient. De gillar den makten. Helheten, den kliniska helheten av att ha full kontroll över en individs innersta tankar, känslor och beteende och se hen böna för sitt liv. Det tycker de är roligt.