Citat:
Ursprungligen postat av
SecretGarden352
Hade en diskussion vid en träff idag där jag frågade när de andra tänkt att pensionera sig. Svaren varierade, man kunde skönja att en del har ganska stressiga arbeten och det är roligt/inte roligt medan andra trivs bra med sina arbeten överlag och gärna vill fortsätta med det.
Således, ni gissar nog att de med stressiga arbeten, kanske tungt ansvar, upplever mer turbulens, ofta då jobbar med människor. De vill gärna pensionera sig tidigt, dvs 65-68 år.
De som däremot trivs nästan jämt på jobbet, som har en bra arbetsro och gör sådant som de tycker är roligt, de vill helst aldrig sluta jobba men kunde tänka sig att vara lediga mera. Men ja, sluta jobba så sent som möjligt. De kunde tänka sig sluta vid 70-85 års ålder.
Ingen sa något om att pensionera sig tidigare, dvs förtidspensionera sig men det beror nog på att ingen var egentligen sjuklig av sig. Jag tror att de som vill förtidspensionera sig har allmänt jobbiga liv, det blir tungt både i arbetslivet och i vardagen och de känner att när de kommer bli 60+ så orkar de inte längre.
I den här diskussionen fanns ingen tanke på hur ekonomin blir. Men jag har jämfört min egen ekonomi om jag pensionerar mig i olika åldrar och det skiljer tiotusentals kr i pension mellan alternativen. Jag inser att jag kommer inte kunna behålla min levnadsstandard om jag pensionerar mig tidigt, pensionsinkomsten jag får då räcker inte till det liv jag vill leva.
Så själv vill jag jobba så länge som möjligt, kanske pensionera mig vid 72 år, men kanske då även bara börja trappa ner lite och jobba färre timmar. Anledningen är att då har jag ekonomi att leva precis det liv jag vill göra. Jag kan inte vara turist på heltid, men vem orkar det liksom? Man behöver variera och göra lite av varje.
Jag inbillar mig också att jag kommer bli över 95 år gammal, detta är eftersom jag sett hur gamla mina släktingar blivit. Redan på 1800-talet så blev en majoritet av mina släktingar över 90 år gamla. Så gissningvis om jag sköter min hälsa så har jag gener för ett aktivt liv upp till 85-90 år, sedan får jag väl sitta på en gungstol och spana på tv-serier.
Jag känner inte igen analysen du gör genom att jag personligen inte passar in i den. Jag var nyligt på möte med pensionsförvaltaren av de fribrev jag har från ett äldre avtal med syfte att vi skulle kunna sluta jobba vid 60.
Har aldrig varit någon karriärist, jobba har jag gjort för att finansiera min fritid. För över 30 år sedan fick jag ett jobb som ger mycket av båda, finans och fritid. Har bara jobbat 22 veckor om året i över 30 år. Så i större delen av mitt liv ha jag ändå varit ledig från jobb. Att sluta jobba innebär ingen större förändring, bara mer frihet. I analysen med förvaltaren så kunde vi konstatera att jag kommer att ha en pension överstigande svensk medianinkomst upp till jag blir 80, sedan lite mindre livet ut. Dessutom är min totala boendekostnad i villan under 4500/mån, helt skuldfri.
Får ibland frågan om vad jag ska göra då? Jisses, frågeställarna kan inte ha det särskilt innehållsrikt på fritiden. Har de tänkt dö på jobbet? Mitt korta svar till deras fråga är; inte gå på jobbet, vara fri.
Dit sista stycke känner jag dock igen mig i, mycket väl. 100+ har inte varit helt ovanligt och 90+ det normala, borträknat de som dog ung av olyckor.