2026-03-26, 18:36
  #13
Medlem
grungewhores avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ördög
Sverige skaffade en giljotin 1903, men den användes bara en gång, år 1910, då Alfred Ander fick huvet avchoppat. Efter det verkställdes inga fler dödsstraff.

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/30475
https://www.nordiskamuseet.se/utforska/livet-i-norden/alfred-ander-och-giljotinen/
Tack! Intressant. Finns fler källor på varför det blev så?
Citera
2026-03-26, 19:09
  #14
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av gharris
Väldigt intressant läsning.
Tack för det och skall själv till de trakterna i valborg, skall se om tid finns att se om man kan hitta något an ställen detta hände på.

Den första verkar det vara då denne hänvisar till en avrättning 1862

https://www.scribo.se/vaksala-harads-avrattningsplatser
Citera
2026-03-26, 19:17
  #15
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av grungewhore
Tack! Intressant. Finns fler källor på varför det blev så?
Varför inte fler avrättades?
Det kom ur modet att slå ihjäl folk.

Men det fanns två till som blev dömda till döden. Den ena, Hilda Nilsson tog livet av sig och den andre, en Mohammed Beck Hadjetlaché fick sitt straff omvandlat till livstids straffarbete.
Citera
2026-03-26, 19:21
  #16
Medlem
grungewhores avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bajseluring
Varför inte fler avrättades?
Det kom ur modet att slå ihjäl folk.

Men det fanns två till som blev dömda till döden. Den ena, Hilda Nilsson tog livet av sig och den andre, en Mohammed Beck Hadjetlaché fick sitt straff omvandlat till livstids straffarbete.
Så du menar att Sverige var så pass progressiva att man redan var på väg att i praktiken avskaffa dödsstraffet, och därför hade man en enda giljontin som användes en gång?

Men det måste ju ändå funnits en del dödsstraff sent 17- och tidigt 1800-tal?
Citera
2026-03-26, 19:22
  #17
Medlem
Skaraborg2s avatar
Sista offentliga avrättningen av en kvinna 1862.

Citat:
Ursprungligen postat av KrimHist
Den 10/11 1862 så förs den första fången över från det dåvarande fängelset beläget i det södra tornet på Uppsala slott till det över gatan då nybyggda Uppsala Länscellfängelse. Fången hade nummer 360 och hette Catharina Jansdotter Spång. Hon föddes i Lillkyrka socken 1819 men växte upp och bodde i Östra Väppeby i Veckholms socken.

Hon satt fängslad efter att ha dömts för mord, här är utdrag från domen :

"påskyndat sin man soldaten Spångs våren 1853 timade död, dels ock i November 1856 i enslighet framfödt och om lifvet bragt ett af henne med arbetskarlen Gustaf Wilhelm Blomqvist olofligen sammanafladt barn".


Hon frikändes i brist på bevis för de brotten, men fälldes däremot för att :

"hafva i Augusti månad 1859 i uppsåt att dräpa med berådt mod genom förgiftning afdagatagit bemälte Blomqvist, i anseende hvartill Svea hofrätt genom utslag af den 24 Jan. detta år, dömt henne att för mord mista lifvet genom halshuggning.


Klockan 07.30 på lördagsmorgonen 29/11 1862 så förs fånge no.360 Spång bakvänd bakpå en häst och vagn från fängelset, längs med vägen ned mot Carolinabacken där de tog höger ned på Drottninggatan och därefter var det full raksträcka ut till Vaksala härads avrättningsplats, beläget vid Kronoparken Örlösan ca 1 mil från staden.

Aftonbladet beskriver avrättningen så här :

"Den sista natten sof hon fullkomligt lugnt och syntes, dả hon omkring 1/2 8 lördagsmorgonen affördes från länshäktet, glad och nöjd med att sålunda fả försona sitt brott. Vid framkomsten kl 9 till den omkring en mil utanför staden å kronoparken Örlösan belägna Waksala härads afrättsplats, der afrättningen skulle försiggå, hade hon tillräcklig styrka att sjelf vidtaga de nödiga anordningarne och nedlägga sig på stupstocken, hvarpå det dödande hugget följde och hon sålunda slutade sitt sorgliga lefvnadslopp vid 44 års ålder. Exekutionen verkställdes af skarprättaren för Nyköpings, Stockholms och Upsala län samt Stockholms stad J. F. Hjort. Oaktadt den regniga väderleken hade en stor mängd åskådare, isynnerhet frản staden, infunnit sig för att bevittna det hemska uppträdet."

Jag får det till att hon var 43 och inte 44, hon avrättades för övrigt dagen efter sin födelsedag.

Känner ni till detta fall sen tidigare? Eller liknande fall från er hemstad? Just där det finns dokumenterat i detalj gör det väldigt intressant. Och just dessa fall som var i slutet innan man förbjöd offentliga avrättningar 10/8 1877.

Samma gäller förövrigt avrättningen av Per Buhr 1855 utanför Uppsala, den avrättningen och dagarna innan och efter finns beskrivet i detalj av hans själasörjare Carl Bernhard Wadström, utgivet 1897. Det sägs vara den starkaste skildringen som någonsin skrivits gällande en avrättning i Sverige.

Går att läsa online, "En dödsfånges sista dag" :

https://runeberg.org/urminn/1/0172.html

Bifogar också lite dokument från UNT 2002 gällande denna avrättning av Catharina Jansdotter Spång. Bl.a bild på skarprättarens verktygsbod vilken då 2002 stod kvar på andra sidan vägen från Örlösan sett, vid infarten till Grönviken, flyttad från sin ursprungsplats. Jag vet inte om den står kvar där fortfarande. Även en filmsnutt från utanför fängelset, filmat av mig idag samt lite andra bilder.

https://imgur.com/a/OtJuVEN

Stort tack KrimHist för din mycket fylliga och intressanta trådstart.

För mig var detta helt okänt tidigare. Så 1862 var det alltså sista gången som en kvinna blev avrättad offentligt och naturligtvis var det den välkände skarprättaren Hjort som utförde den.
Citera
2026-03-26, 19:23
  #18
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av gharris
Väldigt intressant läsning.
Tack för det och skall själv till de trakterna i valborg, skall se om tid finns att se om man kan hitta något an ställen detta hände på.

Verkar ligga en bit in från vägen.

https://kringla.nu/kringla/objekt?referens=raa%2Flamning%2Fd6f1fd7a-7e63-4547-90b1-f1e1ebae213b#
Citera
2026-03-26, 22:44
  #19
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av grungewhore
Tack! Intressant. Finns fler källor på varför det blev så?

Flera anledningar men en jag kommer på nu på rak arm som jag vet att jag läst är att både kung Oscar I och Oscar II var starka motståndare till dödsstraffet och en starkt bidragande orsak till att det avskaffades, dock efter deras regeringstid. Men det var nog en lång process samtidigt som samhället förändrades och man fick en mer humanistisk syn på det hela.
Citera
2026-03-27, 04:59
  #20
Medlem
Onanikrems avatar
Sista kvinnan som avrättades i Sverige var Anna Månsdotter "Yngsjömörderskan"1890, men det var ingen offentlig avrättning. Hon mördade ingen men stämplade till mord på sin sonhustru.

Ni som är intresserade se gärna filmen från 80talet. Ingår i serien "Skånska mord"
Citera
2026-03-27, 07:34
  #21
Medlem
I*cK*eN*s avatar
Hej och stort tack för väldigt intressant läsning och bra filmer/bilder. Har läst om detta och speciellt Vaksala avrättningsplats tidigare, har tänkt tagit mig dit men aldrig blivit av, måste slå slag i saken efter ditt elementära inlägg. Svårt att nå platsen då viltstängsel sitter längs vägen samt runtom industribyggnaden, tror man måste ta sig dit norrifrån. Men kan verkligen platån/platsen ligga så nära industrihusen som det visar på de olika kartorna, husen är inte så lastgamla, området är ju fornminnesskyddat och man borde inte fått bygga så nära som kartorna visar?! Nåja, jag ska ta mig dit i närtid och inspektera, återkommer med fotografier!
Tack
Citera
2026-03-27, 09:31
  #22
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Skaraborg2
Stort tack KrimHist för din mycket fylliga och intressanta trådstart.

För mig var detta helt okänt tidigare. Så 1862 var det alltså sista gången som en kvinna blev avrättad offentligt och naturligtvis var det den välkände skarprättaren Hjort som utförde den.

Varsågod!

Det ska vara det enligt vad jag läst, alltså sista offentliga avrättningen av en kvinna i Sverige.


Citat:
Ursprungligen postat av I*cK*eN*
Hej och stort tack för väldigt intressant läsning och bra filmer/bilder. Har läst om detta och speciellt Vaksala avrättningsplats tidigare, har tänkt tagit mig dit men aldrig blivit av, måste slå slag i saken efter ditt elementära inlägg. Svårt att nå platsen då viltstängsel sitter längs vägen samt runtom industribyggnaden, tror man måste ta sig dit norrifrån. Men kan verkligen platån/platsen ligga så nära industrihusen som det visar på de olika kartorna, husen är inte så lastgamla, området är ju fornminnesskyddat och man borde inte fått bygga så nära som kartorna visar?! Nåja, jag ska ta mig dit i närtid och inspektera, återkommer med fotografier!
Tack

Hej och varsågod! Jag tror att det är exakt plats, scribo.se som jag har tagit informationen från är väldigt kunnig och har ju utgått från koordinater på gamla kartor. Men visst det behöver inte vara exakt där men jag tror det. Hur vet du att platsen är fornminnesskyddad? Att det låg nära vägen är väl rätt givet, vilket syns på den äldre kartan.

Nämnde Scribo var där 2011 och halkade runt i terrängen på hala stenar och bland tät växtlighet. Det var inte smidigt alls att gå där. Jag tycker just stenansamlingarna som är där gör att det stärker att det var där. Men vet inte hur det ser ut längre in. UNT anger 150 meter från sockengränsen mellan Vaksala och Rasbokil.
Citera
2026-03-27, 10:14
  #23
Medlem
I*cK*eN*s avatar
Hej
Enligt Riksantikvarieämbetet näms den som ” Antikvarisk bedömning
Fornlämning” vilket är bra, då är området skyddat, såg nu även på deras karta att platsen ligger strax öster om industrihuset, så läget är som du skrev, spännande!
Citera
2026-03-27, 12:20
  #24
Medlem
rrpipers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ördög
Intressant och sorglig historia, som det mesta från flydda tider. Kvinnan har en egen wiki-biografi.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Catharina_Jansdotter

Och det finns en lång skildring av fallet i Uppland, Upplands fornminnesförenings och hembygdsförbunds årsbok från 1987, författad av Babrbro Holmdahl och Frey Björlingson.

Fången nr 360 Spång - den sista dödsfången i Uppsala
https://aarsbokenuppland.se/arsbocker/1980_tal/1987%20%28063-075%29%20F%C3%A5ngen%20nr.%20360%20Sp%C3%A5ng%20-%20Frey%20Bj%C3%B6rlingson%20och%20Ba rbro%20Holmdahl.pdf

Det kan gärna understrykas, att Catharina inte erkände att hon mördat sitt barn.
Den 25 november är det gudstjänst i nya cellfängelset. Catharina harbett att få begå nattvarden. Förutom Wessblad är också domkyrkoadjunkten A. G. L. Collinder tjänstgörande. Wessblad håller ett långt skriftetal till Catharina. Han säger bland annat.

"Kristendomssyster! Äfven Du har under Din flydda lefnad gått bort från Jesum. Hos Dig har Jesus många gånger stannat och med sin vemodsblick och kärleksfullhet frågat: Icke vill Du gå bort? Du behöfde honom och kände att Du nu icke ville gå bort från honom. Jo, det har varit så och det är så, Du har sagt mig det, att det är så. Du har tackat Gud, som från frestelserna och syndahafvets stormar bevarat Dig åt sin nåd. Herre, upptag Henne i Din himmel." Så läser Catharina: "J ag fattig syndig människa ... "

Catharina vet alltså att hon ska dö. Med den tidens stränga uppfattning om evigt helvete, om man inte ångrar och bekänner sina synder, borde Catharina här ha haft tillfälle att bekänna både mord på Spång och på det lilla barnet. Men det gör hon inte. Inte heller återtar hon de grava beskyllningar hon stundvis har öst över sina grannar. Catharina är en psykologisk gåta. Kan bortträngningar fungera så effektivt, att hon tror sig oskyldig? Eller är hon så "hårdkokt" som grannarna velat göra gällande?
/---/
Vem var egentligen Catharina Spång? En förhärdad brottsling som tagit livet av tre människor? Eller en av två män misshandlad kvinna, föraktad och utstött av byborna, tyngd av att vara och förbli hora åt en man som hon till sist i hatkärlek dödat?

Varför ska det understrykas att hon inte erkände? Det säger ju varken till eller från om hennes skuld.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in